GLADSAX KYRKA

Kyrkomiljö
Gladsax kyrkby ligger i sydöstra Skåne i Simrishamns kommun. Gladsax socken varierar från slätt jordbrukslandskap i söder till ett mer skogbevuxet backlandskap i norr. I öster gränsar socknen till havet. Området kring Gladsax är rikt på fornlämningar i form av gravhögar, hällristningar och gånggrifter från människor som bott och verkat i området under sten, brons- och järnålder. När bebyggelsen etableras på den nuvarande bytomten är osäkert. Ett gravfält från järnåldern nära Gladsax skulle kunna tyda på bebyggelsekontinuitet i området från en järnåldersbosättning. Hur den äldsta bebyggelsen i byn har sett ut vet man inte. Kanske bestod den endast av en eller några få gårdar till en början. Första omnämnande av Gladsax i skriftliga källor är från 1322 då det skrevs Glathsyas. Gladsax kan ha betytt ungefär glänsande klippa och anspelar möjligen på mineralfyndigheter av blyglans och silver som funnits i området. Under 1500-1700-talen fanns också en silverbrytning i Gladsax.

Den medeltida stenkyrkan byggdes intill en våtmark och en liten bäck. Kyrkan var helgad åt Sankt Jakob och utgjorde under medeltiden prebende till Tommarps kloster. På 1300-talet låg en borganläggning med ett fast stenhus öster om kyrkan. Kanske har borgen haft en tidigmedeltida föregångare i en storgård. På 1300-talet var borgen i släkten Bings ägo och vid 1300-talets slut ägdes den av Ide Pedersdatter Falk, en av Danmarks mäktigaste godsägare vid denna tid. År 1398 testamenterade Ide större delen av sitt jordinnehav som grundplåt för ett nunnekloster som skulle ligga i Gladsax och tillhöra dominikanerorden. Efter Ide Falks död kom klostret dock istället att förläggas på Själland medan frälsegodset i Gladsax övergick till Danska kronan. Borgen fick funktion som kronogård, Gladsaxehus, och länsresidens i Gladsax län. Trots att något kloster aldrig instiftades i Gladsax finns en stark muntlig tradition kring klostret i Gladsax och dess nunnor. Gladsaxehus var sannolikt bebott en bit in på 1600-talet men övergavs omkring 1621 då Gladsax län upplöstes och uppgick i Kristianstads län. År 1624 övergick kronogodset Gladsax till frälse ägo då det övertogs av adelsmannen Jacob Beck. Som vederlagsgods för Bornholm kom Gladsax 1660 i svenska kronans ägo som styckade upp ägorna i nio gårdshemman. Gladsaxehus revs 1689.

Den äldsta bevarade kartan över Gladsax ritades 1699-1701 och visar en avlång by där gårdarna ligger uppradade på båda sidor om bygatan. I norra delen av byn låg kyrkan söder om en stor damm. Strax söder om kyrkan fanns ännu en damm. Ruinerna efter Gladsaxehus var ännu på 1700-talet synliga som en kvadratisk borglämning omgiven av en vallgrav på alla fyra sidor. Söder om kyrkan låg klockaregården och väster om kyrkan låg prästgården. I slutet av 1700-talet gjordes storskifte vilket inte påverkade byns bebyggelse nämnvärt. I samband med enskiftet 1816 flyttades flera gårdar ut från byn vilken därmed glesades ut. Byn har dock bevarat sin avlånga form och de tomma gårdstomterna längs bygatan har sedan skiftet återigen bebyggts.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Gladsax 89: Forn-lämningen avser Gladsax bytomt enligt lantmäterikarta från 1791. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Fornlämning Gladsax 12:1 gränsar till kyrkogårdens östra sida och avser Gladsax borgruinområde.

Kyrkogård
I slutet av 1800-talet utvidgades kyrkogården mot öster då mark intill borgruinen togs i anspråk. Till utvidgningen användes 100 lass sten som sannolikt hämtades från borgruinen. Ytterligare utvidgning gjordes 1921 mot öster. Möjligen var Theodor Wåhlin arkitekt vid detta tillfälle. Kyrkogården har en långsträckt rektangulär form som sträcker sig från bygatan i väster fram till borgruinen i öster. I norr och väster begränsas kyrkogården av en hög stenmur, lagd i bruk och avtäckt med kalkstenshällar. Östra sidan och sydöstra sidan begränsas av ett enkelt tråd-stängsel mot hagmarken kring ruinen. I söder finns en låg kallmur som längst i väster övergår i en hög stenmur av samma karaktär som västra sidan. Innanför kyrkogårdens yttre begränsning finns en trädkrans av arkadklippta (formbeskurna) lindar.

Huvudingång till kyrkogården är från bygatan i väster och består av en öppning i stenmuren med grindstolpar av sten. En grind har tidigare funnits men är numera borttagen. Från parkeringen i norr finns en hög ramp med täckt sida mot norr av omålad prefabbetong. En stenlagd gång leder fram till kyrkan och längs med kyrkans östra sida fram till ingången i södra korsarmen. Kyrkogårdens västra delar kring kyrkan, kyrkogårdens norra sida och ett stycke öster om kyrkan har traditionell karaktär med buxbomsinramade gravplatser och grusade gångar. Gravvårdarnas ålder varierar men många tillhör huvudsakligen 1800-talet och 1900-talets början. Senare gravplatser finns framför allt i kyrkogårdens nordöstra del. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en minneslund omgärdad av en låg kalkstenmur och en buskplantering. Ett område med mindre askgravplatser ligger intill minneslunden.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader finns på kyrkogården. Vid kyrkogårdens södra sida ligger ett bår-hus från 1900-talets mitt. Ritningar till bårhuset upprättades av Eiler Graebe 1954. Bårhuset har spritputsade och vitkalkade fasader med omfattningar och hörnkedjor är av oputsad och handhuggen kvaderstenar av sandsten. I västra fasaden finns en stor port med en rakt avslutad port med två dörrblad av brunmålade brädor. Omfattningen kring porten har en stickbågig form upptill. Två fönsteröppningar finns i bårhusets norra sida. Omfattningarna har samma form som till porten. Fönsterbågarna är av trä med gultonat och blyinfattat råglas. I gavelspetsen över porten sitter ett latinskt kors av koppar. Taket täcks av enkupigt rött tegel lagt i liv med gavelmurarna. Takfotens undersida täcks av omålade brädor. Stuprör och hängrännor är av koppar. Tomten kring bårhuset är grästäckt och omges av en trädkrans av lind och en stenmur lagd i bruk, avtäckt med kalkstenshällar. I västra sidan finns en bred inkörsport med järngrind och grindstolpar av sten. Vid norra muren mot kyrkogården står äldre, från kyrkogården borttagna gravvårdar uppställda.

Källor
Byggnader och miljöer på Österlen. Gladsax. Lilja, H. Utgiven av stadsarkitektkontoret, Simrishamns Kommun, i samarbete med Länsmuseet i Kristianstad. Ystad 1996
Gladsaxehus en medeltida länsborg. Jönsson, L. 2002. Österlent - Föreningen för Fornminnes- och Hembygdsvård i Sydöstra Skåne Medlemsblad 2002:2. Simrishamn.
Gladsax kyrka, murverksdokumentation, Helen Lilja, Länsmuseet i Kristianstad, Rap-port 1993:11.
Gravskick och gruvtraditioner i sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951.
Murverksdokumentation Gladsax kyrka Skåne. Lilja, H. 1993. Länsmuseet i Kristianstad. Rapport 1993:11. Kristianstad.
Orgelinventering för Lunds stift, Anders Olsson, 2016. Lunds stift.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Underhållsplan för Gladsax kyrka, Ponnert Arkitekter 2004.

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Länsstyrelsen Skåne, Kulturmiljöprogram: Webplats: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/gladsax-jarrestad.html