EBBA BRAHES LUSTHUS

Bockhammars bruk anlades 1607 av bönder i Naddebo, enligt äldre skrifter ska bruket ha haft tre hamrar och fem härdar. År 1640 byggdes en masugn, men 1770 upphörde Bockhammar som självständigt bruk och införlivades i Färna. Bruket var emellertid i drift fram till 1880-talet. Av bruket återstår idag endast en timrad manbyggnad från 1817, magasin samt lusthuset även kallat "Ebba Brahes Paviljong"
Ebba Brahe (1596-1674) ärvde Bockhammars bruk. Sedan denna tid berättas det i trakten sägner om hur hon haft kärleksmöten på Bockhammar med sin ungdomskärlek Gustaf II Adolf. Sägnerna som bl.a. förmedlats av folkskollärare Fredrik A Ekström är knappast sanna men har levt kvar och givit upphov till lusthusets namn. Någon gång kan man dock se i arkivhandlingarna att namnet Färna lusthus har använts.
Bygganden är ett särpräglat och välbevarat exempel på äldre tiders lusthus/paviljong, troligtvis uppfört under första delen av 1700-talet. Lusthuset har fasader av stående slät panel, rosamålad med grå knutar, omfattningar och taklist. Det har två ingångar med spegeldörrar samt sex stickbågiga fönster med sexdelade lufter. Taklisten är profilerad. Det karnissvängda spåntaket kröns av en järnflöjel med årtalet 1636. Lusthusets datering är oklar. Befintliga beslag är av den typ som började användas i slutet av 1600-talet. Takutformningen och de invändiga målningarna med växtmotiv, som är av närmast folklig karaktär, pekar mot en datering till 1700-talets första hälft.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2001-07-16, Dnr 221-4588-92

Bockhammars bruk anlades 1607 av bönder i Naddebo, enligt äldre skrifter ska bruket ha haft tre hamrar och fem härdar. År 1640 byggdes en masugn, men 1770 upphörde Bockhammar som självständigt bruk och införlivades i Färna. Bruket var emellertid i drift fram till 1880-talet. Av bruket återstår idag endast en timrad manbyggnad från 1817, magasin samt lusthuset även kallat "Ebba Brahes Paviljong"
Ebba Brahe (1596-1674) ärvde Bockhammars bruk. Sedan denna tid berättas det i trakten sägner om hur hon haft kärleksmöten på Bockhammar med sin ungdomskärlek Gustaf II Adolf. Sägnerna som bl.a. förmedlats av folkskollärare Fredrik A Ekström är knappast sanna men har levt kvar och givit upphov till lusthusets namn. Någon gång kan man dock se i arkivhandlingarna att namnet Färna lusthus har använts.
Bygganden är ett särpräglat och välbevarat exempel på äldre tiders lusthus/paviljong, troligtvis uppfört under första delen av 1700-talet. Lusthuset har fasader av stående slät panel, rosamålad med grå knutar, omfattningar och taklist. Det har två ingångar med spegeldörrar samt sex stickbågiga fönster med sexdelade lufter. Taklisten är profilerad. Det karnissvängda spåntaket kröns av en järnflöjel med årtalet 1636. Lusthusets datering är oklar. Befintliga beslag är av den typ som började användas i slutet av 1600-talet. Takutformningen och de invändiga målningarna med växtmotiv, som är av närmast folklig karaktär, pekar mot en datering till 1700-talets första hälft.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2001-07-16, Dnr 221-4588-92

Bockhammars bruk anlades 1607 av bönder i Naddebo, enligt äldre skrifter ska bruket ha haft tre hamrar och fem härdar. År 1640 byggdes en masugn, men 1770 upphörde Bockhammar som självständigt bruk och införlivades i Färna. Bruket var emellertid i drift fram till 1880-talet. Av bruket återstår idag endast en timrad manbyggnad från 1817, magasin samt lusthuset även kallat "Ebba Brahes Paviljong"
Ebba Brahe (1596-1674) ärvde Bockhammars bruk. Sedan denna tid berättas det i trakten sägner om hur hon haft kärleksmöten på Bockhammar med sin ungdomskärlek Gustaf II Adolf. Sägnerna som bl.a. förmedlats av folkskollärare Fredrik A Ekström är knappast sanna men har levt kvar och givit upphov till lusthusets namn. Någon gång kan man dock se i arkivhandlingarna att namnet Färna lusthus har använts.
Bygganden är ett särpräglat och välbevarat exempel på äldre tiders lusthus/paviljong, troligtvis uppfört under första delen av 1700-talet. Lusthuset har fasader av stående slät panel, rosamålad med grå knutar, omfattningar och taklist. Det har två ingångar med spegeldörrar samt sex stickbågiga fönster med sexdelade lufter. Taklisten är profilerad. Det karnissvängda spåntaket kröns av en järnflöjel med årtalet 1636. Lusthusets datering är oklar. Befintliga beslag är av den typ som började användas i slutet av 1600-talet. Takutformningen och de invändiga målningarna med växtmotiv, som är av närmast folklig karaktär, pekar mot en datering till 1700-talets första hälft.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2001-07-16, Dnr 221-4588-92