KV FREGATTEN 9

KVARTERET FREGATTEN - Kvarteret är beläget i den västra delen av innerstaden och sträcker sig från Packhusplan i söder till Fiskarplan i norr. I öster gränsar det till Birgers gränd och Strandgatan, och i väster mot stadsmuren intill Almedalen. Stadsmuren har i några fall utnyttjats som yttervägg till byggnader i kvarteret.
Kvarterets äldsta bebyggelse är daterad till senmedeltiden. Delar av kvarteret nyttjades tidigare under medeltiden, på 1200- och 1300-talen, sannolikt som ett stort torg. Där Packhusplan idag ligger låg under medeltiden ett torg som hette Rolandstorget och norr om detta fanns det så kallade "Kalvskinnshuset" eller "Vinhuset", daterat till senare hälften av 1200-talet. Detta var en stor byggnad som under högmedeltiden användes som stadens rådhus. Sannolikt har den senmedeltida bebyggelsen i kvarteret Fregatten uppförts i samband med att torgets betydelse minskade, kring slutet av 1300-talet, till förmån för Stora Torget som då fick större betydelse.
Under 1600-talet var kvarteret till större delen utlagt i tomter, men med flera obebyggda områden. Under 1600- och 1700-talet fanns en öppen plats i den östra delen som kallades "Willum Tunnbindares plats", "Fru plan" och senare under 1700-talets mitt "Bachers plats".
Kvarteret har till stor del bebotts av fiskare, med lämpligt läge intill Visbys tidigare hamn i Almedalen. Äldre fotografier från 1800-talets slut och 1900-talets början visar fiskebåtar uppdragna på land nedanför Kruttornet, och gistgården med upphängda nät. Förutom bostäder har i kvarteret funnits andra verksamheter. Under andra hälften av 1800-talet ägde barnhemmet flera fastigheter och ett garveri hade sin verksamhet i nuvarande Fregatten 21. På samma tomt fanns under det tidiga 1900-talet mottagning för tuberkulossjuka och lokaler för frälsningsarmén. På Fregatten 22 fanns vid mitten av 1900-talet en bryggeriverksamhet, och sedan början 1980-talet nyttjas fastigheten som hotell.
Den äldre tomtstrukturen från 1600- och 1700-talet kan ännu anas, och vid mitten av 1800-talet hade kvarteret en liknande tomtindelning som idag, med vissa förändringar. Fregatten omfattar idag 14 fastigheter med bebyggelse som representerar senmedeltidens stenhus, 1700-talets sten- och trähus, 1800-talets större villor och 1950- och 60-talets till staden anpassade villabebyggelse. Även senare bebyggelse i form av ombyggnader präglar kvarteret.
FREGATTEN 9 - Fastigheten Fregatten 9 utgör en rektangulär tomt, belägen i kvarterets östra del intill Strandgatan.
Inom fastighetens utsträckning har att döma av en välvd källare legat ett medeltida stenhus. Källaren kan möjligen ha utgjort en latrinkällare, och upptäcktes vid arkeologiska utgrävningar på tomten. Det finns också dokumenterat att det i den nordöstra delen av tomten funnits en medeltida brunn.
Under 1600-talet tycks tomten ha varit obebyggd och utgjorde sannolikt allmän tomtmark. Under 1700-talets mitt benämndes marken "Bakers platz" och skall tidigare ha kallats för både "Willum Tunnbindares plats" samt "Fru plan". Tomten har haft samma sträckning åtminstone sedan år 1754, då ett infäste på fastigheten erhölls och ett trähus uppfördes. I 1785 års husklassifikation omfattade den ett trähus, en verkstad i trä och ett stall, samtliga byggnader med brädtak, samt en tillhörande trädgård.
Fastigheten omfattar idag tre byggnader på en från insyn avskärmad gård. Huvudbyggnaden är ett reveterat skiftesverkshus i en våning, med långsidan mot Strandgatan. Det tros vara samtida med det, i vinkel mot väster, intilliggande gårdshuset i skiftesverk från 1750-talet. Dessa byggnader är med stor sannolikhet de som noteras 1785, som trähus respektive verkstad.
Intill gårdshuset finns ett litet uthus vars ålder är okänd, men som troligtvis härrör från början av 1900-talet.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0