BJURUMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - BJURUM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 363, år 1900: 619, år 1995: 126

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Hånger införlivad 1768 (namnet då bytt från Mårby till Bjurum).

LÄGE OCH OMGIVNING - Mårby medeltidskyrka, varav nu inga synliga rester återstår, var belägen på krönet av en ås, i nära anslutning till ett järnåldersgravfält. Den nuvarande kyrkan, gemensam för Mårby och Hångers socknar uppfördes 1768, ett stycke från godset Stora Bjurum. Kyrkan har ett fritt läge på rullstensås 700 m sydväst om Hornborgasjön och förbinds genom en allé med godset. Socknen präglas av godsorganisationen, med torp, arrendators- och arbetarbostäder. Till kyrkomiljön hör även skolan, uppförd 1770, en av länets äldsta.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (BJURUM, MÅRBY KYRKPLATS). Den rivna kyrkan var murad av sten och hade sannolikt medeltida ursprung. I övrigt okänd utformning. Möjligen återanvändes murstenen till den nya kyrkan i Bjurum.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Bjurums kyrka uppfördes med början 1768. Som tillskyndare för det nya kyrkobygget fungerade framförallt godsägare Carl Georg Lillie. Den murade kyrkan består av långhus med halvrunt korparti (dock med rak östvägg), sakristia i norr samt västtorn. Betydande ingrepp i kyrkans planform skedde vid restaureringen 1902-03. Sakristia och gravkor, som ursprungligen inrymts bakom högaltaret, omdanades då till kor och ny sakristia tillbyggdes på nordsidan. Den indragna mur som markerar övergången från långhus till kor tillkom likaså vid denna restaurering.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans sandstensmurar är blottade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Även exteriören förändrades i viss mån vid sekelskiftets restaurering, då västtornet fick ny och mer artikulerad överbyggnad. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till koret i sydost. Kyrkorummet har trots omfattande förändringar under år 1900-talet ändå bibehållit något av sin gustavianska karaktär. I samband med de förändringar som företogs 1902-03 i kyrkans östparti revs även en östläktare för herrskapet på Stora Bjurum. Ny inredning förvärvades, däribland altare och altarring, orgelläktare och predikstol. Av äldre inredning återstår altartavlan, ursprungligen från Hångers kyrka, som bär årtalet 1705. Kyrkorummets nuvarande färgsättning tillkom vid restaurering 1993-94, men avsåg fasthålla interiörens karaktär av 1800-tal och sekelskifte.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En orgel från 1666, den s.k. Bjurumsorgeln, flyttades från Hångers kyrka till Bjurum kyrka 1829 där den användes åtminstone fram till 1870-talet. Nu i Västergötlands museum.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.