HACKSTA KYRKA

Hacksta medeltida kyrka ligger omgiven av åkrar 25 km sydost om Enköping.

Kyrkan är uppförd av putsat murverk och står under spåntak. Murarna formar ett långhus från 1200-talet med samtida, smalare rakt avslutat kor i öster. Något senare, oklart när, vidbyggdes en sakristia i norr. Det senmedeltida vapenhuset i söder har blinderingar av tegel i gavelröstet över sydportalen. 1762 revs den medeltida sakristian och den nuvarande uppfördes på samma plats.

Koret välvdes omkring år 1300 och dekorerades med kalkmålningar. Långhusvalven härrör från perioden 1470-90 och även dessa bemålades kort efter det att de stod färdiga. I slutet av 1600-talet höjdes korets murar så att de kom att ligga under gemensamt tak med långhuset. Korets valv revs delvis vid denna ombyggnad och återuppfördes med det gamla teglet. I samband denna ombyggnad utfördes även den stora draperimålningen kring altaret som dock överkalkades under 1800-talet.

Kyrkans interiör präglas idag av den renovering som utfördes 1927 och bl a omfattade borttagande av orgelläktaren, justeringar av bänkinredningen från 1680-talet och framtagning av draperimålningen. Korfönstret igenmurades. På dess plats placerades 1934 en målning av Axel Wallert. Vid en renovering 1981 återupptogs fönstret och altartavlan flyttades. Långhusets medeltida kalkmålningar, som överputsats vid okänd tidpunkt, påträffades och konserverades.

I koret står två medeltida skulpturer från ett altarskåp av nordtysk typ men sannolikt utfört i Sverige under 1400-talets senare del. Från skåpet har bevarats mittbilden framställer Korsnedtagningen samt ett kvinnligt helgon. Predikstolen är från 1680, senare omgjord.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Klockstapeln är belägen en liten bit utanför kyrkogården i nordost. Den har det för trakten karakteristiska utseendet med tjärade, brädklädda fasader och en spåntäckt och tjärad huv som i sin tur kröns av en liten lanternin med vindflöjel. Klockstapeln är av ovanligt gammalt ursprung och kan ha medeltida anor. Stapeln brädslogs och tjärades 1648 och reparerades 1793-94 då den fick sin nuvarande karaktär.

Hacksta kyrkogård är mycket liten och har inga sentida utvidgningar. Kyrkan ligger på södra halvan av kyrkogården som omges av en kallmurad gråstensmur med grindstolpar i granit och smidesgrindar. Gravkvarteren är grästäckta. Ett fåtal grusgravar finns kvar. Kyrkogårdens gångar är grustäckta. Av särskilt kulturhistoriskt intresse är det relativt stora inslaget av gravvårdar från 1800-talet. Framför vapenhuset står två klassicistiska gravstenar från 1839 och 1877 av ett slag som numera är sällsynt. Vidare finns fem gravvårdar i gjutjärn från 1800-talet.

Hacksta medeltida kyrka ligger omgiven av åkrar 25 km sydost om Enköping.

Kyrkan är uppförd av putsat murverk och står under spåntak. Murarna formar ett långhus från 1200-talet med samtida, smalare rakt avslutat kor i öster. Något senare, oklart när, vidbyggdes en sakristia i norr. Det senmedeltida vapenhuset i söder har blinderingar av tegel i gavelröstet över sydportalen. 1762 revs den medeltida sakristian och den nuvarande uppfördes på samma plats.

Koret välvdes omkring år 1300 och dekorerades med kalkmålningar. Långhusvalven härrör från perioden 1470-90 och även dessa bemålades kort efter det att de stod färdiga. I slutet av 1600-talet höjdes korets murar så att de kom att ligga under gemensamt tak med långhuset. Korets valv revs delvis vid denna ombyggnad och återuppfördes med det gamla teglet. I samband denna ombyggnad utfördes även den stora draperimålningen kring altaret som dock överkalkades under 1800-talet.

Kyrkans interiör präglas idag av den renovering som utfördes 1927 och bl a omfattade borttagande av orgelläktaren, justeringar av bänkinredningen från 1680-talet och framtagning av draperimålningen. Korfönstret igenmurades. På dess plats placerades 1934 en målning av Axel Wallert. Vid en renovering 1981 återupptogs fönstret och altartavlan flyttades. Långhusets medeltida kalkmålningar, som överputsats vid okänd tidpunkt, påträffades och konserverades.

I koret står två medeltida skulpturer från ett altarskåp av nordtysk typ men sannolikt utfört i Sverige under 1400-talets senare del. Från skåpet har bevarats mittbilden framställer Korsnedtagningen samt ett kvinnligt helgon. Predikstolen är från 1680, senare omgjord.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakristians fönster är gallerbeslaget.

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Klockstapeln är belägen en liten bit utanför kyrkogården i nordost. Den har det för trakten karakteristiska utseendet med tjärade, brädklädda fasader och en spåntäckt och tjärad huv som i sin tur kröns av en liten lanternin med vindflöjel. Klockstapeln är av ovanligt gammalt ursprung och kan ha medeltida anor. Stapeln brädslogs och tjärades 1648 och reparerades 1793-94 då den fick sin nuvarande karaktär.

Hacksta kyrkogård är mycket liten och har inga sentida utvidgningar. Kyrkan ligger på södra halvan av kyrkogården som omges av en kallmurad gråstensmur med grindstolpar i granit och smidesgrindar. Gravkvarteren är grästäckta. Ett fåtal grusgravar finns kvar. Kyrkogårdens gångar är grustäckta. Av särskilt kulturhistoriskt intresse är det relativt stora inslaget av gravvårdar från 1800-talet. Framför vapenhuset står två klassicistiska gravstenar från 1839 och 1877 av ett slag som numera är sällsynt. Vidare finns fem gravvårdar i gjutjärn från 1800-talet.

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakristians fönster är gallerbeslaget.