SÖDRA RÖRUMS KYRKA

Kyrkomiljön
Södra Rörum är beläget en dryg mil norr om Hörby i ett småkuperat landskap på Linderödsåsens sluttning i gränslandet mellan skogs-, betes- och odlingsmarker. I områdena kring Ringsjöarna finns spår av mänsklig aktivitet sedan stenåldern, men i de norra kommundelarna kring Södra Rörum, Hörby och Fulltofta dominerar fynd från järnåldern. Ett stort antal gravar och andra lämningar tyder på att dessa trakter utgjort en centralbygd i Skånes inland från järnålder och in i medeltid.

De första beläggen för ortnamnet Södra Rörum är från 1360- eller 1370-talet och skrivs då Rytherum syndra. Rörum anses vara en sammansättning av orden ryd och rum, med betydelserna röjning och öppen plats. Södra skiljer socknen från Norra Rörum i samma härad.

Vid enskiftet 1822 bestod byn av elva gårdar. Tack vare att skiftet genomfördes genom så kallat stjärnskifte, där marken skiftades i kilformade avsnitt med utgång från bebyggelsen, bevarar Södra Rörum ännu till stora delar sin äldre grundstruktur med de flesta av gårdarna kvarliggande på sina ursprungliga platser. Många byggnader har emellertid bytts ut, bland annat till följd av den stora brand som 1809 ödelade fem av gårdarna, däribland prästgården. Skola och fattighus byggdes 1839 och snart därefter fick byn sin första lanthandel. På 1900-talet fanns som mest tre affärer, post, bageri och flera bensinstationer. I takt med landsbygdens avveckling har servicefunktionerna försvunnit och 2008 lades den sista lanthandeln ner. Idag domineras bebyggelsen av villor, främst från 1900-talets andra hälft, samt ett mindre antal äldre gatehus placerade utmed de vägar som sammanstrålar i byn. Kyrkan är belägen på en mindre höjd i byns norra del. Söder om kyrkan finns två tidigare skolbyggnader i tegel uppförda under 1800-talets andra hälft.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Södra Rörum 61:1 som avser bytomten enligt 1823 års karta och skyddas enlig 2 kap. kulturmiljölagen. De åtta gravhällarna med RAÄ-nummer Södra Rörum 25:1 skyddas enligt samma kapitel och lag.

Kyrkogård
Kyrkogården som omgärdar kyrkan bevarar sannolikt i stora drag sin medeltida utbredning. Det kan antas att den liksom andra medeltida kyrkogårdar ursprungligen var enkelt utformad, grästäckt med låga gravkullar utan särskild markering än möjligen ett enkelt träkors och endast i särskilda fall med liggande hällar. Kyrkogårdar med gångsystem, kvarter och gravmonument är ett fenomen som fick sitt genomslag först under tidigt 1800-tal. Av fotografier och teckningar av den medeltida kyrkan från 1880-talet att döma tycks Södra Rörums kyrkogård ännu ha mycket enkel karaktär och de nya kyrkogårdsidealen har antagligen inte implementerats förrän efter uppförandet av den nya kyrkan.

Redan 1869 hade biskop Flensburg vid samma visitation där den medeltida kyrkan dömdes ut påpekat att kyrkogården behövde utvidgas. Någon sådan tycks emellertid aldrig ha kommit till stånd och istället anlades en ny kyrkogård på den nya prästgårdens ägor knappt 500 meter öster om kyrkan, vilken togs i bruk 1920. I början av 1970-talet fanns långt gångna förslag på att utvidga denna ytterligare, men detta förverkligades aldrig. 2009 anlades en minneslund på samma plats som askgravplatsen som funnits sedan tidigare.

Den gamla kyrkogårdens karaktär har efter anläggandet av den nya återgått till en enklare karaktär utan tydlig kvartersstruktur. Från huvudentrén genom svarta smidesgrindar i söder löper en grusad gång runt kyrkobyggnaden och vidare till den norra entrén. I övrigt är marken gräsbevuxen med oregelbundet placerade gravvårdar. Väster om grusgången dominerar mer högresta stenar från decennierna kring sekelskiftet 1900. Ett fåtal gravplatser är grusade och omges av stenramar, bland annat ett par större familjegravar med utformning typisk för 1920- och -30-talen. Någon enstaka gravplats omges av häckar. I sydöstra hörnet ligger åtta gravhällar som sannolikt är medeltida. Öster om grusgången, direkt söder om södra korsarmen, finns ett drygt tiotal mindre gravstenar från slutet av 1900-talet och framåt.

Runt kyrkogården löper en kallmurad stenmur som delvis även fungerar som stödmur. I öster och norr finns äldre solitära lövträd som lönn, ask och björk, vilka möjligen utgör rester av en tidigare trädkrans. Runt hela kyrkogården finns en relativt nyplanterad krans av unga rönnar. Växtligheten är i övrigt begränsad och består bland annat av formklippta barrträd, rhododendron, syren och mindre blomsterplanteringar.

Källor och litteratur
Södra Rörums kyrka, Underhållsplan (2006-09-22), AIX Arkitekter AB, Stockholm.

Nyberg, Björn. Södra Rörums kyrka. Södra Rörums församling, Hörby, 1987.

Wahlberg, Mats (red.). Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala 2003.

Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.

Hörby kommun, Områdesbeskrivning (2014-06-16): http://www.xn--hrby-5qa.se/boochbygga/Planering/oversiktligplanering/samradshandling/PublishingImages/ 8.%20Omr%C3%A5desbeskrivning%20(sid.%2092-213).pdf, hämtad 2017-11-18.

Länsstyrelsen Skåne. Naturvårdsprogram. Odlingslandskapet kring Södra Rörum: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/naturvardsprogram/landomrade/horby/Pages/2._Odlingslandskapet_kring_Sodra_Rorum.aspx, hämtad 2017-11-12.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-11-15.
Skånska dagbladet. Läktare i kyrkan gav med sig, publicerad 20160304: http://www.skd.se/2016/03/04/laktare-i-kyrkan-gav-med-sig/, hämtad 2017-11-12.

Platsbesök 2017-09-22, 2017-10-10.