byxa, dräkt

Långbyxor i blå bomull. För pappan.

Enligt Birgitta Ojas anteckningar är mörkgrå, blå, grå och militärgrön de vanligaste färgerna på ytterplagg för vuxna och barn över ca tio år. Byxorna är ganska smala nedtill för att inte fastna i cykelkedjan, men rymliga upptill för att få plats med vinterunderkläder. Byxorna går högt i midjan vilket värmer bättre. Skärphällorna sitter delvis nedanför linningen. Ojas hembiträde säger att byxorna färgar, krymper och efter en tid ser urtvättade ut. Åtta yuan, inköpspriset för byxorna, är ett lågt pris för ett par byxor. Bomullsbyxor finns till betydligt högre pris. Billiga och dyra byxor förefaller lika välsydda, det är mest tygkvalitet och färgbeständighet som skifter med priset. När det gäller långbyxor är det finast med ull. Graderingen blir bomull, bomull/polyester, rayon, rayon/ull, ull och finast ull/polyester vilket är mycket dyrt. Bönderna får en del av lönen "in natura" och har mindre kontanter att röra sig med, klädstandarden är därför högre hos exempelvis en industriarbetare i staden än den är på landsbygden. Endast den högavlönade ämbetsmannen klär sig i "kostym" av ull.

Enligt Noomi Augustsson har byxorna gylf med fyra stycken knappar och knapphål samt byxhake av metall vid linningen. Infodringar av oblekt, tuskaftat bomullstyg vid linningen och fickorna. Fickor i sidorna samt bakficka med lock. Fem stycken hällor för bälte. Byxorna har uppslag, 4 cm, nedtill. Benvidden är 48 cm, midjevidd 84 cm. [[Etno]]