GRANINGE KYRKA

KYRKOMILJÖN -

Bruksbebyggelsen ligger strax nordväst om kyrkotomten där bruksgatan fortsätter söder om tomten intill en vik av Graningesjön, det vattendrag, som gav bruket kraft.

Kyrkan uppfördes 1759-61 i utkanten av själva bruksområdet.

En grusad uppfartsväg leder från väster upp till kyrkotomten. Den delar sig i en nordlig sträckning förbi kyrkotomten och en sträckning dragen genom impediment/bergshäll mot tomtens västra entré. Denna södra vägdel passerar en berghäll med ett insprängt kistrum i bergets södra del. Likförvaringen är skapad av arkitekten Walemar Granlund, Sollefteå, 1943. Portik av bearbetad natursten i kallmurad kvader, övre profilerad list. Pardörr i trä, diagonalställd romboid dekorpaneler, brun målning. Rundformiga draghandtag i smide.

Framför tomtens västra sida finns en parkeringsyta med grusbeläggning, möjligen är den utvidgad från klockstapeln, som försetts med genomgång på Sollefteåvis.

I sydväst utanför tomten en minneslund upprättad 1982. En skifferlagd stig leder till lunden från kyrkotomten.

Kyrkotomten
Kyrkotomten i övrigt rektangulär, ursprungligen omgärdad av ett gjutjärnsstaket, som numera utgörs av plattstål och bockad plåt. (gamla segment förvaras i klockstapeln) med fasade vitmålade trästolpar stående på betongstöd.

Kyrkobyggnaden placerad norr på tomten med gravkvarter i söder och öster.

Gräsmattor genomkorsade av grusgångar från entréer i söder, väster, norr. Lövträd kantar gångarna och staketet, främst björk, men i väster två stora aspar?

I söder en stödmur med kallmurade rektangulära block, förlängd mot öster med gräsbevuxen jordvall. Södra entrén med tre steg i granit, ingen grind.

Belysningstolpar i grönmålat stål, klarglasglob, ca 1970. Gravkvarter avgränsade med buskage med ölandstok. I väster höga grindstolpar i granit krönta med dito klot, två smidesgrindar lika staketsegmenten.

I öster intill sakristian en ovanlig variant av släktgrav för Clason och Gavelius med många liggande vitmålade träkors på gräsytor och tre grusgångar dem emellan..

Strax väster om kyrkobyggnaden ligger en klockstapel i trä, ursprungligen uppförd 1762, ersatt 1887 med kopia av den äldre. Åttkantig planform. Naturstensgrund, stolpstomme, bottenplanet och klocklanterninen med utanpåliggande bred liggande dubbelfasspåntad panelning, bruten vit målning. Båda våningarna med bröstningslist och profilering vid takfot, bottenplanet dessutom med knutlisener.

Mellanvåningen med snedställt sluttande tak, liksom lanternintaket, belagt med falsad plåt, svart målning. Mellanvåningen försedd med en spetsformig takkupa i vardera väderstreck, fönsterluft i trä, 18 st små spröjsade glas, vit målning.

Lanterninen med en ljudöppning i alla väderstreck, dubbla rundbågiga ljudluckor, brun målning. Hög smal spira försedd med kopparplåt. Krönande toppdekor i smide och med tupp i järnplåt?
Två klockor 1770 gjuten av Carl Jacob Linderberg i Sundsvall och 1887 av Nils Gustav Linderberg.

Genomgången/passagen i stapeln har obehandlat trägolv, två steg i granit på ömse sidor. Bågformig välvning i hålen, två enkeldörrar i trä till frd i söder och till torn i norr.brun målning. Fönster mot norr och söder, lika vapenhus, endast ytterbågar.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan uppfördes 1759-61 med åttasidig plan med rakt utskjutande kor och sakristia i öster och vapenhus med entré i väster.

Grund och sockel i natursten, den senare med bearbetad kvader. Vent.hål kvadratiska i varje väggsida. Lucka i nordöst med kryputrymme i grunden. Timmerstomme med vitmålad liggande dubbelfasspåntad panel lika klockstapeln. Markerade sockel, takfot och hörnlistverk.

Det höga, valmade sadeltaket belagt med falsad plåt, svart målning. Lägre sadeltak över vapenhus och sakristia. Stuprör saknas, hängrännor i vitmålad plåt i öster och väster över entréer.
På nocken flöjlar i plåt med brukspatronerna Johan Clasons och Jacob Efraim Clasons initialer, båda daterade 1759.

Fyra rundbågiga fönster på var sida av långhuset, sex lufter, enkla bågar, utåtgående, nio små spröjsade antikglas i de fyra nedre bågarna, sju i de två övre, grå målning. Lika fönster, men mindre mot söder i sakristia, liksom två mot söder och norr i vapenhuset. Falsad fönsterplåt, svart målning. Innerbågar fyra stycken lufter utan spröjs, grå målning.

Vapenhus och sakristia med likartad tempelgavelutformning i sluten fronton över entrédörrar.

Västra entrén med två steg i granit, pardörr i trä, diagonalställd panelning i kvader i rektangulär yta på utsidan, brun målning. Skjutregellås i svart smide, 1700-tal. Välvd tät båge över dörr, vit målning. Krönande vitmålat träkors på taknock. Lucka till vind i långhusets västra fall.

Entrén till sakristia i öster skapad vid restaurering 1952 efter program av arkitekt B. Schill, Djursholm, redan 1945. Trappa i betong, fyra plansteg i granit, smidesräcke, plattstål och fyrkantstål, svart målning. Enkeldörr i trä, diagonalställd panelning i kvader i rektanglar yta på utsidan, brun målning. Insida tre fyllningar, grå målning. Litet vindfång samt ytterligare enkeldörr i trä, fem fyllningar, grå marmorering insida med röd linjedekor på lister.

FÖRSAMLING 1995 - GRANINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 567, år 1900: 1669, år 1995: 644

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbrutet ur Långsele som bruksförsamling 1673. Mellan 1673 och1873 pastorat med Sollefteå, 1873 till 1929 med Långsele, 1929 till 1961 eget, sedan 1962 åter med Långsele.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i skogsbygden i landskapets södra del och gränsar i söder mot Jämtland och Hälsingland. Den har sitt ursprung i järnbruket som etablerades här under andra hälften av 1600-talet. Kyrkan ligger nära stranden av Brukstjärnen i tätorten som ännu har prägel av bruksort. Bruksmiljön är riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Vid Graninge järnbruk lät med början 1759 bruksägarna Johan och Jacob Ephraim Clason uppföra ett kapell som stod färdigt 1761. Träkyrka med oktogonal plan. Lägre sakristia i öster och vapenhus i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Valmat plåttak över långhuset, sadeltak över sakristia och vapenhus. Tidigare var taken spånklädda. Vitmålad, liggande träpanel. Ingång genom vapenhuset. Kyrkorummet är täckt av ett trätunnvalv. Predikstol i rokoko från 1770-tal tillskriven Johan Edler d.ä. Altarmålning från 1800 av Per Sundin. Altaruppsatsen härrör i sin nuvarande utformning från restaureringen 1952, efter förslag av arkitekten Bernhard Schill, då också den nuvarande bänkinredningen förvärvades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998; rev. 2008.

Kyrkan uppfördes 1759-61 i utkanten av själva bruksområdet.
På nocken flöjlar i plåt med brukspatronerna Johan Clasons och Jacob Efraim Clasons initialer, båda daterade 1759.

Se även tidigare inventeringar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Järnhanteringen i Graninge tog fart på 1670-talet. Ett kapell byggdes 1759-61 för brukets folk; tidigare hölls gudstjänster i brukssalen. Klockstapel byggdes 1762, 1887 ersatt av den nuvarande som en kopia av den äldre. Vid 1800-talets mitt fanns planer på en stor nygotisk träkyrka, ritad av Fredrik Wilhelm Scholander. Eftersom man var oenig om tomtplatsen förföll projektet, och den befintliga kyrkan restaurerades istället.

PLAN OCH MATERIAL - Åttsidig plan med kor och sakristia i öster och litet vapenhus i väster. Byggd i timmer klädd med vitmålad liggande panel (1828 stående). Taket klätt med svartplåt, tidigare spån.
EXTERIÖR - Fyra rundbågade fönster på var sida. Högt valmat tak över långhuset, lägre sadeltak över vapenhus och sakristia. På nocken flöjlar med brukspatronerna Johan Clasons och Jacob Efraim Clasons initialer. Klockstapelns åttsidiga bod fungerar som ingång till kyrkogården.
INTERIÖR - Det åttsidiga kyrkorummet har ett högt välvt innertak med breda hålkäl och väggar putsade i ljust gulbrunt. Alta-uppsatsen bestod senast från år 1800 av ett rakt entable-ment buret av pilastrar, med en målning av Korsfästelsen av Per Sundin från Jämtland. Omfattningen ersattes 1887 av en nyrokokoram med högt överstycke. Predikstolen i rokoko med svängd korg och ornerat ljudtak tillkom troligen på 1770-talet och tillskrivs Johan Edler d.ä.
Bänkarna var från början slutna, och byttes 1887 mot de nuvarande öppna. Nuvarande orgel från 1922, en äldre fanns troligen från ca 1800 och ombyggdes 1833.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkotomten
Kyrkotomten i övrigt rektangulär, ursprungligen omgärdad av ett gjutjärnsstaket, som numera utgörs av plattstål och bockad plåt. (gamla segment förvaras i klockstapeln) med fasade vitmålade trästolpar stående på betongstöd.

Kyrkobyggnaden placerad norr på tomten med gravkvarter i söder och öster.

Gräsmattor genomkorsade av grusgångar från entréer i söder, väster, norr. Lövträd kantar gångarna och staketet, främst björk, men i väster två stora aspar?

I söder en stödmur med kallmurade rektangulära block, förlängd mot öster med gräsbevuxen jordvall. Södra entrén med tre steg i granit, ingen grind.

Belysningstolpar i grönmålat stål, klarglasglob, ca 1970. Gravkvarter avgränsade med buskage med ölandstok. I väster höga grindstolpar i granit krönta med dito klot, två smidesgrindar lika staketsegmenten.

I öster intill sakristian en ovanlig variant av släktgrav för Clason och Gavelius med många liggande vitmålade träkors på gräsytor och tre grusgångar dem emellan..

Strax väster om kyrkobyggnaden ligger en klockstapel i trä, ursprungligen uppförd 1762, ersatt 1887 med kopia av den äldre. Åttkantig planform. Naturstensgrund, stolpstomme, bottenplanet och klocklanterninen med utanpåliggande bred liggande dubbelfasspåntad panelning, bruten vit målning. Båda våningarna med bröstningslist och profilering vid takfot, bottenplanet dessutom med knutlisener.

Mellanvåningen med snedställt sluttande tak, liksom lanternintaket, belagt med falsad plåt, svart målning. Mellanvåningen försedd med en spetsformig takkupa i vardera väderstreck, fönsterluft i trä, 18 st små spröjsade glas, vit målning.

Lanterninen med en ljudöppning i alla väderstreck, dubbla rundbågiga ljudluckor, brun målning. Hög smal spira försedd med kopparplåt. Krönande toppdekor i smide och med tupp i järnplåt?
Två klockor 1770 gjuten av Carl Jacob Linderberg i Sundsvall och 1887 av Nils Gustav Linderberg.

Genomgången/passagen i stapeln har obehandlat trägolv, två steg i granit på ömse sidor. Bågformig välvning i hålen, två enkeldörrar i trä till frd i söder och till torn i norr.brun målning. Fönster mot norr och söder, lika vapenhus, endast ytterbågar.