RÖNNÖFORS KYRKA

Vapenhuset är mörkt och lågt i tak. Det finns fönster mot norr och söder. På var sida om entrén i väster är två skrubbar inbyggda vilka utgör nischen som omger porten. Dörrarna till skrubbarna är liksom handtagen och gångjärnen från byggnadstiden med ett ådringsmåleri på faner, ev. betsade. Entrédörren är invändigt klädd med skivor av kopparplåt med runda och små dörrknoppar. Golv och golvlister är av kalksten. På var sida om gången in till entrén till kyrkorummet står gråmålade bokbord med hyllor. Väggarna är målade och marmorerade i gult och grått. Ovan varje materialbord hänger minnestavlor över invigningen av kyrkan. På den i sydöst står den "1954 GUSTF VI ADOLFS FEMTE REGERINGSÅR INVIDGES NY STENKYRKA DEN 4 JULI BISKOP GUNNAR HULTGREN KYRKOHERDE ELOV BOMAN KOMMINISTER OLOV TERNERT" och på nordöstra väggen "1862 BYGGDES BÖNHUS PÅ DENNA PLATS KALLADES 1917NKAPELL FÖRÅGS MED TORN AV TRÄ BRANN 1941 NED". I fönsternischerna keramikljusstakar lika kyrkorummet samt en från taket hängande lampa i mässing och färgat glas. En bred öppning leder mot kyrkorummet rakt fram och på var sida strax innan dörren ligger utrymmen under läktaren samt trappan upp till läktaren.

Under trappan finns en skrubb med svängda väggar vilka är putsade vita, grå golvlist och ett linoleumgolv. I denna del av underbyggnaden förvaras ytterkläder. Handtagen på dörrarna i vapenhuset och underbyggnad är stora och stadiga att greppa och från byggnadstiden. Väggarna är gråmålade och putsade. Underbyggnaden åt söder har en toalett samt kapprum. Från taket hänger en vit porslinskupa. Väggarna är målade i en grågrönvit kulör med en målad smal kant i en rosa kulör mot taket. Toaletten har målade vita väggar med kakel runt handfatet vilka är i original och golvlist och golvklinkers i en brunorange kulör. Toalettstolen är en modern modell. Porslinskupa ovan handfatet. Kyrkorummet nås genom en pardörr av samma material som övriga dörrar i byggnaden. Varje dörrblad har ett smalt fönster. Dörren ramas in av ett enkelt och gråmålat dörrfoder lika de andra dörrarna.

Trappan är av mörkröd kalksten. Väggen längs med trappan är målad i en ljus grön kulör. Ett fönster ger ljus åt trappan. Ledstången av stål är målad i en ljus brun kulör. En målad grå list markerar trappan och dess svängning. Läktaren har ett slags öppet förrum mot kyrkorummet med kalkstensgolv. På den övriga läktaren ligger ekparkett dold under en röd matta lika den i kyrkorummets mittgång. Läktaren är indelad i tre delar med förrummet, den centrerade delen med orgeln och ett utrymme lika förrummet med enkla stålstolar med rottingsits och rygg, två rader med fyra i varje. Golvlisten i utrymmen är grå och enkel som i resten av kyrkorummen. På läktaren är väggarna målade i samma kulör som kyrkorummet. Här syns också tydligt den profilerade och marmorerade taklisten samt bjälkarna. Läktarbarriären är invändigt putsad och målad i samma kulör som läktaren. Mot kyrkorummet är läktarbarriären putsad och den utskjutande delen är marmorerad i blåvitt. Ramen runt fälten är blå med större marmorering i fälten. Överliggaren av trä har ett skyddsräcke i målad vit metall. På sidoutrymmenas skiljeväggar sitter lampetter av mässing med moderna strömbrytare under. Taket är avfärgat i en gråvit nyans.

Orgeln är av tyskt märke efter ritningar av Werner Bosch firma, Kassel, och är utförd i ekfanér. Den är från byggnadstiden. Fasaden utgörs av orgelpiporna, varav en stor gruppering i mitten samt två sidogruppringar med ett mindre antal pipor. På var sida om orgeln står stolar på vad som kan betecknas som körläktare. Ett litet element sitter på läktarbarriärens mittersta parti. En stor utbyggnad bakom orgeln för fläkt. Bakom orgeln i västväggen sitter en plåtdörr som leder upp i tornet.

Innanför plåtdörren finns ett tornrum med linoleumgolv lika skrubbarna i vapenhuset och underbyggnaden. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt, lika taket. I söder finns ett mindre fönster. Element är uppsatta på söder- och västvägg. I norr ett utrymme med en dörr av trä med enkel låsbricka med nyckel som används som förråd. Det stora rummet fungerar som förråd för böcker placerade på lagerhyllor. Bakom en trädörr lika de till vapenhusets skrubbar en enkel och brant lackad trätrappa som leder till en trälucka och vidare upp i tornet. Putsade och i vitt avfärgade väggar varav en med ett litet fönster med fönsterbänk av kalksten. Träluckan leder upp till ett tornrum med betonggolv och en lucka i öster till vinden. Vinden har takstolar och isolering på golvet. Anslutning mellan tornet och långhuset är av tegel med fogad mörk cementmassa. I en av takstolarna, närmast ingången till vinden, hänger en fotogenlampa från det tidigare kapellet. Två andra fotogenlampor ligger på golvet i tornrummet. En trappa leder vidare upp till klockdäcket med två klockbockar. Den lilla klockan kommer från det tidigare kapellet samt en större klocka. Ljudluckorna är av trä. I taket finns en lucka till fortsatta utrymmen i tornet vilken är svår att nå.

Kyrkorummets innertak är ett s.k. tredingstak. Kanterna markeras av bjälkar, försedda med enkelt dekorationsmåleri i rött och gråvitt med dragning åt blått. Fälten är putsade gråvita. Där varje bjälke möts är ett vitt kors med ett grått kors mot en röd bakgrund målat. Takets början markeras med taklisten som är profilerad och marmorerad i grå ton. Från kortaket hänger en stor högtalare ned vilken är diskret målad och smälter in miljön.

Kyrkorummets väggar är putsade och målade i en vit färg med brytning åt gult. Det är ett ljust och avskalat rum som känns öppet och välkomnande. Dekormålningen är utförd av Eric Jerkhe, Stockholm. Interiören förbättrades 1994. På golvet ligger ekparkett som slipades och lackades om 1994. Koret och mittgången markeras med kalkstensplattor. Längs med golvet finns gråmålade enkla lister, på vilka elkablar är dragna som målats in i väggens kulör. Framför golvlisten där ekparketten ligger, finns en extra list av ek. På väggarna hänger smäckra svarta lampetter från byggnadstiden, fem på var långsida samt en på var sida om entrén in till kyrkorummet. Lampetterna förändrades 1994 då de för att förhindra fortsatt nedsmutsning på väggarna fick en bakomliggande reflektor av keramik vilken inte harmoniserar med lampetter eller den tidsepok kyrkan präglas av. I taket hänger i dubbla rader ljuskronor av malm av vilka de i väster är från den gamla kyrkan och de andra skänktes till den nya kyrkan. Alla dörrfoder invändigt är enkla och gråmålade och typiska för sin tid. Fönsterbänkarna är av kalksten liksom i övriga kyrkans utrymmen. Under varje fönster är ett element från 1994 monterat. På varje fönsterbänk står en rund låg värmeljusstake av samma keramik som reflektorn. I mittgången ligger en rödbrun gångmatta.

Bänkarna är uppdelade i två öppna bänkkvarter mellan mittgången. De är enkelt utförda med ryggstöd av plattor av trä liksom gavlarnas insidor. Gavlarna är utåt marmorerade i ljusa pastellfärger och bänken är målad i grå kulör. På bänkarna ligger en enkel sittdyna i blått vävt tyg. Bänkarna är fästade i ekparketten med vinkeljärn och skruv. Vinkeljärnen är ljust brunmålade men smälter inte in i ekparkettens nyans. Bänkarna är rymliga förutom de längst fram. Under dem har man monterat runda element.

Koret är markerat genom att kyrkorummet här blir mindre brett och genom att golvmaterialet övergår till kalksten och dessutom är upphöjt med två trappsteg. Nischen är dock lika hög som långhusets tak vilket ger koret ett högt och luftigt intryck. Ett högt fönster på den södra väggen ger ljus till koret. Nedanför koret är det sparsamt möblerat. På norra sidan är predikstolen i trä placerad på golvet intill trappan. Predikstolen nås från korets upphöjning genom ett par trappsteg med ekparkett. Predikstolens barriär av trä är utformad med träfanér som omges av ramverk målat i turkos kulör. Speglarna är betsade mycket ljust på ett enkelt och diskret sätt. Barriären är något svängd, sidorna konkava och mitten konvex. Ovan predikstolen hänger en skulptur med en ängel och en kvinnofigur i gjuten betong. Söder om koret står ett piano, karmstolar och en dopfunt. Dopfunten är av sten med ett medeltida snitt, cuppa med uthuggna figurer samt en enkel fot. På väggen i sydöst hänger nummertavlan av betsat trä och ovan den en tavellampa i mässing. Nummertavlan är utförd i samma material som bänkar och dörrar och krönt av ett litet kors i trä. Den är öppningsbar och inuti förvaras siffrorna.

Altaret står mot den rakt avslutade korväggen i öster. På väggen finns en stor altarmålning i form av en muralmålning av konstnären Torsten Nordberg. Motivet föreställer Jesu liknelser. Muralmålningen är komponerad inom en stram kvadratisk ram som sträcker sig från golv till de höga fönstren ovanför altaret, men motivet rör sig något utanför ramen vilket ger liv åt målningen och åt de annars avskalade vita väggarna i koret. Det är ett figurativt måleri som präglas av sin tid och färgerna är starka men ändå mjuka. Muralmålningen förbättrades 1994.Ovanför altarmålningen finns tre rundbågiga fönster. De är smala och höga. Samtliga fönster är småspröjsade med äldre målat glas. Det mittersta fönstret är högre och här är en Kristusfigur målad samt texten "Jag är den gode herden". Altarbordet är av murat tegel som putsats och med en sockel av grå kalksten. Det är täckt av en kalkstensskiva som i sin tur är täckt av dukar samt framför framsidan ett grönt antependium med broderat motiv. Altarringen är av trä har speglar av fanér som liknar predikstolens. Ramarna är målade turkosa samt förgyllda. Överliggare samt knäfall är klädda i blankt turkost tyg. Den är öppen bakåt mot altaret som står på en upphöjning av ekparkett. I norr går dörren in till sakristian. Taket ovan altaret är avfärgat grönt. Belysning i altaret sker genom det höga fönstrets enkla glödlampor liksom på läktaren i bjälken framför orgeln sittande.

Sakristian nås från tre håll. Det finns en ingång i nordöst samt en från koret och en från kyrkorummet strax bredvid predikstolen. I utrymmet mellan altaret och sakristian går en smal gång med trappsteg med ett modernt elskåp på västra väggen och på östra väggen en dörr till förvaring av mässhakar med mera och bakom en plåtdörr ett förråd. Det är ett litet men sparsamt möblerat rum. På golvet ligger ett kalkstensgolv samt golvlist av kalksten. Taket är putsat och avfärgat i en blåvit nyans med en blåmålad ram med en i varje hörn rostrött invigningskors. Från taket hänger an lampa av porslin och metall. Väggarna i sakristian är putsade med rosabeige kulör. Fönsterbänkarna är av kalksten varav den västra fönsterbänken är något förlängd och utgör ett altare. På västra väggen leder en dörr ut till ett vindfång med ett enkelt dörrfoder. I norr ligger en toalett med samma slags inredning som underbyggnadens toalett.

Kyrkan har långhus, ett torn i väster där huvudentrén ligger, ett på sidorna indraget kor i öster och en vidbyggd sakristia åt nordöst. Sadeltaket i två fall är belagt med skiffer liksom sakristians och tornspirans tak. Byggnaden har gult fasadtegel och en sockel klädd med stående sågade skivor av skiffer. I sockeln finns ett flertal ventilationshål med luckor. Under takfallen finns en vacker och enkel kransgesims. Tornet har en rektangulär form och är bredare på den östra och västra sidan än mot norr och söder. En följd av detta är att det finns två ljudluckor mot öster och väster medan det finns en mot norr och söder. På norra samt södra sidan av tornet sitter ovan varandra två enluftsfönster med 6 rutor vardera. Ljudluckorna sitter i rundbågiga och relativt låga öppningar ovanför fönstren. Bågen markeras av dekorativt murat tegel. Jalusiluckorna är av trä och målade bruna. Tornspiran har en konkav utsvängd avslutning mot taklisten som är utkragad. Tornet avslutas med ett förgyllt kors.

På långhusets norra och södra fasad finns fem höga rektangulära fönster med vardera 6 lufter och 6 rutor. De har vitmålad karm och båge. På långhusets västra vägg finns tvåluftsfönster med 6 rutor på var sida om tornet. Solbänkarna är av kopparplåt på samtliga fönster. På norra långhusfasaden sitter ett enluftsfönster med nio rutor högt upp. Den östra gaveln har tre högt liggande enluftsfönster med en rundbågig avslutning, varav det mittersta är något högre. Rutorna är inifrån blyspröjsade med färgat glas och kommer från det tidigare kapellet, utvändigt har de vanligt fönsterglas. Tegelstenar är dekorativt lagda över rundbågen. På korets södra vägg sitter ett högt och smalt fönster med fem lufter med vardera 9 rutor. Samtliga fönster har vita karmar och bågar. Under solbänkarna är teglet något utskjutande.

Entrén på tornets västra sida ligger indragen i en nisch klädd med svart granit. I nischens tak är en infälld lampa. Porten är tvådelad och dörrbladen är klädda med kopparplåt. Porten ramas in av plattor av svart granit. Trappan med fem trappsteg och ett vilplan av granit med sidorna täckta av skiffer. En handikappramp av gjutet material med metallräcke som ansluter mot trappans södra sida har tillkommit senare. Ovan entrén sitter ett kors av skiffer. Stuprören från byggnadstiden är av koppar och tjocka och grova. Stuprännorna, även de av koppar och från byggnadstiden, är däremot vackra med raka linjer och kanter. Kopparplåt ramar in gavlarna och anslutningen mellan långhuset och tornet på östra sidan av tornet. Anslutningen mot tornet från långhuset är vackert och dekorativt utformad med ett trappstegsliknande mönster. Gavlarna plåtinklädnad är något svängd uppåt och ger liv åt den strama fasaden. En lucka av kopparplåt sitter monterad på tornets östra sida.

Sakristians fasader är slutna med endast två små och låga fönster på östra och norra fasaden.
Det är tvåluftsfönster med 6 rutor i varje båge. I väster ligger entrén med en dörr av mönstersatta träplattor med en i nederkant monterad kopparplåt. Trappan till sakristian har fyra trappsteg samt vilplan av svart granit med ett vackert och på ett enkelt sätt utformat vitmålat metallräcke. Under sakristian, på östra sidan, ligger nedgången till källaren med en dörr av trä med handtag i metall och vit plast, från byggnadstiden. Framför dörren en platta av skiffer på gjuten betonggrund. Från källaren kan man nå utrymmet under kyrkorummets golv. Åt öster sluttar marken något vilket är tydligt då sockeln är högre.

Kyrkoanläggningen ligger på platsen för ett äldre kapell. Rönnöfors kapell uppfördes på 1860-talet och byggdes för brukets räkning som startade 1847 då ett tillstånd till anläggande av en masugn utfärdades. Kapellet brann ned 1941. En ny kyrkobyggnad började genast diskuteras med en integrering av församlingslokaler och kyrka, men ingen slutgiltig lösning kunde hittas och istället byggdes 1945 en samlingslokal med vaktmästarbostad. Den nya kyrkan fick sin utformning efter ett förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund. Den började byggas 1953 och invigdes i juli 1954. Det är en betongkyrka med gult fasadtegel och en god representant för efterkrigstidens arkitektur. Tegelkyrkan i Rönnöfors är en av få tegelkyrkor som uppfördes i Jämtland och Härjedalen under andra hälften av 1900-talet. Kyrkan är utvändigt samt invändigt välbevarad sedan byggnadstiden.

För ombyggnationer, renoveringar & övriga installationer i kyrkans historia hänvisas till exteriör samt interiör beskrivning.