KYRKOMILJÖN -
Kyrkotomten ligger norr om Faxälven, ca en km från Långsele tätort. Jordbrukslandskap på flack mark norr om älven i alla väderstreck, åkrar närmast i söder, väster och norr. I öster blandad äldre bebyggelse och industrilkokaler. Längre bort i norr vidtar en skogbeklädd bergsrygg.
Tomten avgränas i söder av en byväg, i väster församlingshem? och parkeringsyta strax intill gravkapell nordväst om tomtens mur. I öster en lokalgata för kyrkotomtens skötsel.
Kyrkotomten
Kyrkotomten långsmal, rektangulär form i syd-nordlig riktning, kyrkan finns i den södra delen. Tomten utvidgad mot norr i etapper, bl.a. under 1920-talet och 1960-talet då den monumentala minneslunden skapades. En ca 1,5m tjock och 1,20m hög bogårsmur i kallmurad natursten inramar den äldre delen av tomten närmast kyrkan i alla väderstreck. Muren är högre på utsidan i söder, men endast ca 0,7 m hög insida.
Entré från väster med tre steg i granit, asfalt samt ytterligare ett stort steg i granit. Grindpar i svartmålat smide.
Gång med oliksidig skiffer fram till vapenhus. En björk i norr här. På södra sidan finns en stor familjegrav, inhängnad med smidda kedjor och granitståndare, för Block senior, Erstad och Englunds familjegrav.
Grusgång utmed muren mot söder liksom upp mot gravkapell i norr, samt i söder, mot öster två meter gräsyta; enstaka grönmålade lyktstolpar med strålkastare utmed grusgångar mot kyrkan. Gravkvarter med gräs i nord-sydlig riktning söder om kyrkan. Buskage, främst ölandstok, delar dem med gravarna rygg mot rygg. Rad av uppvuxen björk i söder, samt i sydöst även en nordligare rad. Rader av yngre pilträd planterade i kvarterens buskage.
Mot norr sluttar marken svagt. Flera omgångar kvarter, planterad rönn och pil.
Entre i söder, sex granitsteg, smidesgrind. Grindstolpar i granit med krönand klot.
Grusgång upp mot kyrkans södra entre.
I nordväst återfinns ett gravkapell ritat 1957-58 av länsarkitektkontoret i Östersund. Betongstomme med utvändig sprutputsfasad, vit målning, sadeltak med falsad kopparplåt. Entré mot söder med naturstensinfattad omramning, pardörr beslagen med falsad kopparplåt. Högt sittande enluftsfönster mot väster och öster, nio spröjsade glas, grå målning. Slätputsade fönsteromfattningar.
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden ritades av Simon Geting 1812, ritningar som samma år lätt retuscherades av Per Wilhelm Palmroth vid ÖIA. Geting utsågs till byggmästare och lade 1815 grunden, men först 1826-27 restes kyrkan. Då revs den gamla strax intill.
Rektangulär kyrkobyggnad med kor och bakomliggande sakristia samt torn i öster, helt enligt ritning 1812. Inte så vanligt i stiftet, men även Resele och Torps kyrkor har denna lösning. Ingång i väster genom ett 1956? tillbyggt vapenhus, samt mitt på södra långväggen, ursprungligen även på den norra. Denna är sedan
Kyrkan byggd i gråsten, vapenhuset i tegel. Fasaderna, inklusive tornets, är slätputsade i vitt, sockeln makerad med rits, målad i grått. Gavelfasad mot väster försedd med svagt förkroppade hörnlisener som knutits ihop med takfotslisten så att egentligen pilastrar bildas. Ut med stora delar av kyrkan syns grundsten i dagen. I sockeln finns ventilationshål inom en vitmålad träram, täckta med perforerad plåt, ca 200x500mm. Kring fönster och entréer finns svagt utskjutande, putsade foder.
Kraftfull profilerad takfotslist, även i tornet. Sadeltak med falsad kopparplåt pålagd 1957-58. Tornets lanternintak också belagt med kopparplåt, dock ej golvet, som är svartmålad stålplåt. Stuprör i koppar ned till fasta gråmålade gjutjärnsrör i mark, hängrännor också i koppar. Både stuprör och hängrännor monterade samtidigt som taket.
Fyra rundbågiga fönster mot norr respektive söder, sex lufter, kopplade, utåtgående, bruten, grå målning utsida, vit målning insida. Fönsterna är möjligen skapade i samband med restaureringen 1945-46. Solbänkar klädda med kopparplåt.
På södra fasadens mitt finns en entré med ett bågformigt överljusfönster. Trappa med fyra plansteg i granit, huggna block. Pardörr i trä, stickbågeformigt avslut, utåtgående, utvändigt klädd med koppar 1957.
Motsvarande läge på norra fasaden har igensatt övre fönster i bågsegment i putsad nisch Detta beroende på en nedre utbyggnad, ursprungligen genomförd för inrättande av värmekammare i källare under långhuset 1926, men ombyggd 1946 efter ritningar av länsarkitekt Gösta Rollin, Härnösand. Stomme i betong, vit sprutputs, pulpettak, kopparplåt. Nedgång under långhus från öster, enkeldörr i trä, liggande bred, vitmålad panel, liten kvadratisk glasruta i övre del. Pannrum med två rum i betong, trappan ned i betong. Valvmurat tak med I-balkar. Alla ytor vit målning. Även i väster en dörr till redkapsförråd. Enkeldörr i trä, liggande bred vitmålad panel, liten kvadratisk glasruta i övre del.
Vid sakristian finns en entré mot nordost. Tvåstegstrappa i granit på gjuten grund. Framför trappan en stenlagd gång i gräsmattan, ojämn oliksidig kalksten ut mot grusgång i norr och öster. Denna löper runt kyrkan i varierad bredd, ca 1-2m, grus 5-8mm kornstorlek.
Östtornet något indraget i långhuset. Entrén sker från sydöst, samma läge som Resele. Trappa med två plansteg i granit. Ytterdörren är en enkeldörr i trä, skjutregellås, öppet hus. Utsidan försedd med kopparplåt sedan 1957.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
