Tavla

Ur brev från Christina och Bo Wijmark, Bromma, 2009:
"Barnens far, Edvard Philipsson (1620-86) var vid tillfället diplomat och statssekreterare vid Karl X Gustavs fältkansli. Han hade adlats Ehrensteen 1657 samt introducerats på Riddarhuset den 11 januari 1660. Modern, Catharina Wallenstedt (1627-1719) var dotter till en bångstyrig domprost i Uppsala (och utnämnd biskop i Strängnäs), Lars Wallius, och en sörmländsk prästdotter, död i unga år. Hela sex år var Catharina trolovad med Edvard under hans bortovaro på utri¬kes studieresor. Under tiden hade hon tjänst vid drottning Kristinas hov, där hon kunde insupa aristokratiska manér och tänkesätt. Cat¬harina och hennes fyra syskon, som alla hamnade inom ämbetsman¬nasektorn, adlades även de, pga faderns förtjänster som det i sådana fall brukade heta.

Carl (1656-1702), NM.0077242, var makarna Ehrensteens förstfödde och föddes i Thorn i Preussen (nu Polen) 20 maj 1656. Staden hade en av sven¬skarna intagen befästning, där Catharina, bland andra medföljande svenska familjer, tillfälligt var inhyst alltmedan Edvard skrivande följde sin krigande kung kors och tvärs genom Polen.

Edvard hade ställt stora förhoppningar på sin förstfödde. Hans besvikelse blev monumental när denne envist satte sig på tvären och vägrade att infria dem. Carl liksom hans odågor till yngre bröder ville nämligen hellre bli militärer än gå i fars fotspår och bli dammiga, bläckfläckiga ämbetsmän. Edvard kände ju väl till krigets fasor och grymheter och motarbetade därför konsekvent sådana karriärer.

Följden blev att sönerna inte riktigt lyckades med något, inte ens att gifta sig trots den stora förmögenhet Edvard samlat ihop, samt tappra försök till äktenskapsförmedlingar från omgivningen. Carl fick till slut med hjälp av Gretas make dock tjänst som lagman i Skåne och Ble¬kinge. Möjligen hade han också kunnat komma vidare om han fått leva längre.

Jag utgår från att påskriften på porträtten stämmer, även om Gre¬tas födelsedatum inte är det gängse. Hon föddes alltså den 28 juli 1659 i Helsingör, även det en av svenskarna erövrad stad intill fästningen Kronborg. Uppgiften på katalogkortet att hon skulle vara född 21 april härstammar från Elgenstiernas Ättartavlor och måste i så fall vara felaktig, möjligen pga att föräldrarna hade anledning att göra dottern något äldre eftersom de gift bort henne på tok för ung och skämdes över det. Vigseln mellan den nätt och jämt femtonåriga Greta och den mer än dubbelt så gamle diplomaten Nils Gyldenstolpe (1642-1709) skedde i Haag 1674, obekant exakt när, undan nyfikna blickar och elaka tungor. Gyldenstolpe, som var något av en svär¬morsdröm, visste dock att ta det försiktigt med sin omogna och ängs¬liga tonårshustru. Han kom med tiden att nå en av riktets främsta ämbeten.

Karl X Gustav hade efter fem års krigskringflackande erövrat bl a Skånelandskapen och diverse nordtyska områden samt befann sig i slutet av 1650-talet med hov, kansli, armé och flotta i Öresundsregionen. I december 1659 begav sig kungen med sitt följe till Göteborg där en riksdag skulle hållas. Den öppnades den 4 januari 1660 men kom snart av sig då kungen blivit febrig och hostig. Sjukdomen övergick så småningom i lunginflammation, vilket ledde till hans död 12 febrari. Ett testamente hade i all hast upprättats av den döende monarken och skrivits ner av hans betrodde sekreterare Ehrensteen. Allt förändrades nu, en högadlig förmyndarregering tillsattes för den fyraårige tronföljaren Karl XI, fredsförhandlingarna avslutades, fältkansliet upplöstes och dess ämbetsmän ilade till Stockholm som nu åter skulle göra skäl för namnet huvudstad.

Edvard Ehrensteens egen storhetstid var i och med kungens död över. Hans nära samarbete med denne och de rikliga belöningar han fått hade skaffat honom åtskilliga fiender. Han fick visserligen en hyfsad tjänst i kansliet men litet inflytande och blev med tiden alltmer isole¬rad och bitter. Dessutom led han av återkommande (reumatisk) värk och satt mest på sin kammare i sitt hus vid Drottninggatan de dagar han inte orkade släpa sig till arbetet på slottet Tre Kronor. Mot slutet av sitt liv kunde han emellertid glädja sig åt en senkommen upp¬skattning av Karl XI i form av titlarna friherre och kungligt råd.

Catharina Wallenstedt, barnens mor, levde till nittiotvå års ålder. Hon överlevde alla sina barn, utom Greta som dog ett och ett halvt år senare, och alla barnbarn utom Gretas yngste son. Catharina förvaltade med stor klokhet familjens egendomar och levde i ett nära förhållande till den blida Greta, som alltid förblev i skuggan av sin dominanta och begåvade mor.

Så till frågan om var, när och av vem porträtten målats. Om namnet på den på porträttet av Carl uppgivna orten skulle kunna läsas vore åtminstone en av frågorna besvarad. Under mars 1660 kan det tänkas att familjen Ehrensteen återvände en sista gång till Helsingör för att ta hand om vad de lämnat där och sköta andra åligganden, staden återlämnades till det sargade danska riket först i slutet av 1660. Det var bråttom för i början på april satte sig kungens likprocession i rörelse från Göteborg mot Stockholm. Edvard har själv uppgivit att han åtföljde det kungliga liket hela vägen från Göteborg och hade skickat familjen i förväg till Stockholm.

Min huvudhypotes är därför att porträtten då kan ha beställts hos någon konstnär som sökt arbete bland de ämbetsmannafamiljer vilka i likhet med Ehrensteens vistades på Själland. Kanske hade målningarna ännu inte hunnit bli helt färdiga när familjen brådstörtat återvände till Sverige och målningarna sedan kommit bort i den allmänna röran när freden äntligen kom och alla återvände till sitt. Porträtten kanske därför aldrig kom sin beställare tillhanda, utan försvann på kontinenten tills de dök upp hos en antikhandlare i Köln 1893, då de inköptes av Nordiska Museet.

Att påskrifterna är på latin tyder vidare på att det inte rörde sig om en svenskspråkig konstnär, annars skulle de ha skrivits på det ärofulla svenska stormaktsspråket. Edvard hade nog inte möjlighet att övervaka det hela men var angelägen om att texten inte skulle förvanskas eller sammanblandas med danska, och lämnade därför textanvisningarna på latin.

I mars 1660 skulle Greta alltså endast ha varit 7-8 månader men det är väl tänk-bart att såväl posen som klädedräkten ingick i kulisserna som närmast förefaller efterbilda spanskt hovmåleri. Kan inte ansiktena tänkas ha målats in separat? Storebror kan väl ha sett ut som på porträttet medan lillasyster har lånat anletsdrag av mor och fått hår under hättan för att se några år äldre ut.

Om man alternativt ändå tänker sig att porträtten har målats i Stockholm under hösten 1660 borde det oläsbara ortsnamnet vara (pictus/picta in) Holmia och i så fall troligen vara utförda av David Klö(c)ker, sedermera Ehrenstrahl, redan tidigare i svensk tjänst och bekant till familjen. Även han hade, enligt de senaste rönen, redan på hösten infunnit sig för att hålla sig framme angående tjänsten som hovmålare hos drottning Hedvig Eleonora. Under väntetiden måste han ju försörja sig, vilket han gjorde genom att måla porträtt av dem som så önskade och hade råd, vilket den nyadlade Edvard med alla kungens förläningar på fickan hade. Familjen har senare ett flertal gånger låtit sig avkonterfejas av honom.
Tyvärr finns det mig veterligen inte något porträtt av Carl som vuxen (även om det borde göra det med tanke på att det finns på de yngre syskonen) men däremot av Greta, hennes make och tre söner."
//Maria Maxén

Katalogkort:
"Ehrensteen. Margaretha. Helfig. Olja på duk. Ram förgylld. Orig.
Upptill v. på framsidan med grå färg 'Margaretha Ehrensteen. Nata Helsingör 28 July 1659 Pieta 1660.' Vapen. Gift med K. Rådet Nils Gyldenstolpe [kors=avled] 1721. Hvit Klädning, Korallhalsband. Gula skor med röda sulor. I v. hand päron. Rödt draperi, mörk vägg, svart-hvitrutadt stengolf." [Nyare tillägg på katalogkortet:] "Tillstånd 82: Duken krackelerad och ngt. skavd. Avflagningar. Ramen skavd."
/PS/82

Tillägg på annat katalogkort:
"Margaretha Ehrenstéen. f. 1659 21/4 i Helsingör, [kors=avled] 1721 i Stockholm. Se 77.242".

Se även NM.0077242 Carl Ehrensteen, Margareta (Gretas) bror.