Vedby kyrkogård har kontinuitet tillbaka till medeltiden och den dåvarande kyrkan. Läget intill kommunikationsleden Bäljane å var utmärkt för kyrkans lokalisering, och med läget uppe på höjden bör byggnaden varit väl synlig i landskapet. De medeltida kyrkogårdarna anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som både fungerade för gravsättning som för profana ändamål. Kyrkogårdarna behöll denna karaktär fram tills från slutet av 1700-talet- 1800-talet, då begravningsplatserna började anläggas efter estetiska ideal med geometriska planlösningar, gångsystem, träd och planteringar. På laga skifteskartan från Vedby 1833 ligger kyrkogården, precis som nu, i byns södra del omgiven av jordbruksmark. Öster om den inhägnade, rektangulära begravningsplatsen ligger en kyrkojord, och norr om anläggningen Annexhemmanet.
I samband med bygget av den nya kyrkan kom kyrkogården att förskönas och utvidgas 1867. Någon större expansion gjordes emellertid inte förrän 1938, då anläggningen utvidgades mot norr efter länsarkitekt Nils Blancks ritningar. Samtidigt flyttades annex-hemmanet öster om kyrkan och landsvägen. Blancks handlingar skiljer sig på vissa sätt från dagens utseende och vad som sannolikt utfördes; han föreslog bl.a. att alla kvarter skulle grässättas, men flertalet av utvidgningens gravplatser är idag grustäckta. Trädkransen av lind och gångsystemet lades däremot ut som planerat. Arbetena avslutades 1942 genom att ett bårhus uppfördes vid parkeringen i öster.
1987 tillkom en minneslund söder om kyrkan på tidigare jordbruksmark.
Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården omges i samtliga väderstreck av en gråstensmur som följer områdets topografi. Mot parkeringen i öster, minneslunden i söder och landskapet i väster fungerar muren som stödmur. På muren står mot öster och söder ett räcke i form av en järnkätting, i väster övergår kyrkogården direkt till de omgivande ängarna utan ytterligare avgränsning. Ut mot parkeringen och längs utvidgningens mur står lindar.
Entréer finns mot öster och nordost. Huvudentrén i öster har ett fyrdelat grindparti med gjutjärnsgrindar innanför tegelmurade grindstolpar. Härifrån leder en rak, trädkantad grusgång upp mot kyrkan och prästentrén i öster. Kyrkan omges av singel med närmst fasaderna en något upphöjd nivå med en stenkant ut mot gångarna.
På de äldsta delarna av kyrkogården finns såväl gravplatser med buxbomsinfattning, stenkanter som fritt ställda i gräs. Små koncentrationer av äldre gravar finns närmst kyrkan i väster, liksom i sydöst där flera stenkantade gravplatser från tiden runt förra sekelskiftet är samlade. Gravstenarna från denna tid är mestadels stående stenar med brutna toppar, höga obelisker eller grovt bearbetade naturstenar, alla förhållandevis modest utformade med hantverks- och jordbruksanknutna titlar. Bland de ålderdomligare epiteten märks mönsterskrivare, bland de mer ovanliga farfar och farmor. På gravplatserna finns mestadels låga, vintergröna buskar och enkla blomplanteringar. Till de äldsta gravminnena hör ett järnkors från 1850, och vid grindstolparna mot parkeringen två lutande gravhällar som möjligen kan vara medeltida.
Det yngsta gravmaterialet finns nordost om kyrkan och på utvidgningen från 1938. Gravstenarna där är generellt sett låga, liggande och utförda i röd, grå eller svart granit med informella texter och dekorer. Flera typer av gravplatsutformning finns; grusgravar med buxbomsinfattning, urngravar samlade längs rygghäckar av bok, fritt stående stenar eller stenar ställda i gemensamma planteringsramar med stenkant. Utvidgningen genomkorsas av ett rutnät av grustäckta gångar. På den lilla grässlänten i gränsen mot den gamla kyrkogården står några kastanjer.
En stentrappa leder ner till minneslunden, som ligger söder om kyrkan vid kullens fot. Dess skarpa slänt är planterad med buskar och träd. Vid gränsen mot kyrkstugan finns ett metallstängsel. Minneslunden domineras av en stor, grässatt gravsättningsplats ner mot vid trädridån längs ån. Längst i söder står en minnessten, och på ömse sidor om trapploppet blomsterhållare och ljusbärare.
Byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdens nordöstra del finns ett bårhus från 1942, ritat av Nils Blanck. Huset står i suterrängen med bårrummet på dess övre nivå. Murarna är i dess nedre del av rå betong, i dess övre del vitputsade. Taket är tältformat och täckt av röda tegelpannor. Pardörren till bårrummet är klädd med ekpanel.
Se även beskrivning av Vedby kyrkomiljö under Miljöer.
Källor och litteratur
470 nya kyrkor, bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, RAÄ, 2009
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Underhållsplan för Vedby kyrka 2004-11-15, Ponnert Arkitekter, Degeberga, 2004
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1138 Vedby, Kyrkor
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-06-03
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-06-03
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ land-skapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/ Klippan. Aspx, hämtad 2016-05-17
http://www.bygdeband.se/plats/141110/sverige/skane-lan/klippan/vedby/, hämtad 2016-06-02
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
