Sammanfattande beskrivning
Anebys kyrkogård anlades 1925 och tog samtidigt över stora delar av den
begravningsverksamhet som fram till dess skett vid Bredestads kyrka. Ritningar till kyrkogården
gjordes av arkitekt Harald Wadsjö i Stockholm. Kyrkogården är orienterad i öst-västlig
riktning med ett naturligt skogsparti i öster. Skogen avgränsar kyrkogården naturligt i öster, på
de övriga sidorna avgränsas den av en fogad gråstensmur. Huvudingång finns i väster.
Kyrkogården saknar kyrka eller kapell, men i mitten av kyrkogården ligger en naturlig
förhöjning där en klockstapel uppfördes 1938. På tomten väster om kyrkogården uppfördes dock
en kyrka med församlingshem 1958 som senare har byggts om och till. Kyrkogårdens
ursprungliga struktur med kvartersindelning är fortfarande kvar, om än försvagad genom att
gångar delvis har såtts igen med gräs. I södra delen där kvarteren planerades för de mer
påkostade och större gravarna finns i dag fler äldre gravar bevarade, medan förnyelse och
föryngring har varit mer påtaglig i kyrkogårdens norra del. I den nordöstra delen har en
minneslund anlagts och anslutning till den finns även ett antal urngravar samt vanliga gravar.
Aneby är ett ungt samhälle från 1900-talets början, med få historiska kulturmiljöer över
stadens äldsta historia. Kyrkogården med sina bevarade vårdar från dess tidigaste år har ett högt
kulturhistorisk värde såsom en av de äldre miljöerna i Aneby, dessutom har kyrkogården från
början en hög arkitektonisk gestaltning som är värd att förvalta.
Allmän karaktär
Anebys kyrkogård är en av få helt nyanlagda kyrkogårdar i länet. Kyrkogården är huvudsakligen
uppdelad i tre delar; den västra delen med två regelbundna gravkvarter uppdelade i långa
gravrader på linje (norr om mittgången) respektive i mindre rum (söder om mittgången), den
mellersta delen med en förhöjd platå med klockstapel och krökta gravlinjer nedanför och runt
platån, samt den östra delen med minneslund, urngravar och med mer skoglig karaktär. Kyrkogården
omgärdas på tre sidor av en fogad gråstensmur, medan tydlig avgränsning mot öster
saknas där tar istället skogen vid. Gravvårdar är huvudsakligen från 1900-talets senare del och
präglas liksom andra gravvårdar från denna tid av enkelhet låga och breda granitvårdar på
öppna gräsytor.
Kyrkogården i Aneby präglas också till stor del av den naturliga terrängen, med skogspartiet
i öster samt höjdplatån där framför. Klockstapeln på höjdplatån liksom gravraderna runt om
förstärker och understryker platåns framträdande plats på kyrkogården.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas på tre av fyra sidor av en
fogad gråstensmur. Muren är ursprunglig, och det
har inte gjorts några nya öppningar i den. Muren
täcks dels av sedumplanteringar i väster och norr,
medan den södra delen är täckt med ett lager
asfalt. De östra avgränsningen övergår i skog
bakom platån.
Ingångar
Kyrkogårdens huvudingång ligger i väster,
mot Skogsgatan och kyrkan. Grindstolpar
saknas men muren är något förhöjd vid grindfästet.
Grinden är smidd med modern och
enkel geometrisk ornamentik, samt har årtalet
1925 inskrivet i gallret. Den norra
grindöppningen är också ursprunglig, men
enklare och består av ett gallerverk med
korssymboler. Den södra grinden ligger i
linje med klockstapeln och är uppenbarligen
hämtad från en annan plats. Grinden är smidd
och har årtalet 1884 inskrivet i gallerverket
Vegetation
Vegetationen präglas främst av
de stora träden vid platån, samt
skogspartiet bortom denna.
Längs med kyrkogårdsmuren i
väster och norr växer en jämn
trädkrans av lind utanför kyrkogårdsmuren,
i söder finns en
blandad trädkrans av rönn och
oxel. Längs med hela muren är
enskilda grupper av olika tujor
planterade.
Mittgången från västra
ingången till platån kantas av en
allé av rönnträd, relativt unga.
Häckar förekommer inte längs
gravraderna, men platån inramas
av en låg buske. På den
yngre delen med minneslund i
nordväst växer förutom ett par
äldre tallar även björk, samt pyramidenar. Här förekommer också syrén och spireahäckar.
Gångsystem
Gångsystemet på kyrkogården är oförändrat från de ursprungliga ritningarna och anläggningen,
men har till stora delar såtts igen med gräs. Av de ursprungliga grusgångarna finns flest bevarade
kvar i kvarter A. Mittgången med rönnallén är lagd med betongplattor med yta av frilagd
småsten. Övriga gångar, främst kvarter A är grustäckta. I kvarter B förekommer fortfarande spår
av gångsystemet längs med gravraderna men dessa består av utlagda markplattor med gräs
emellan och håller idag på att försvinna i gräset.
Gravvårdstyper
Kyrkogården är relativ ung och några äldre
gravvårdar än 1925 förekommer inte. Det
stora flertalet gravvårdar är från 1900-talets
andra hälft, och följer de sedvanliga mönstren
för dessa; låga och breda vårdar i granit,
enkel kontur och utsmyckning. Flest äldre
gravvårdar finns bevarade i kvarter A,
beroende på att kvarteret från början avsattes
för större och mer påkostade familjegravar.
Här handlar det ändå bara om ett fåtal
bevarade grusgravar med låga vårdar samt
stenramar och ett fåtal högresta vårdar utan
stenramar. I kvarter D vid minneslunden
finns både ett antal rader för urngravar, med
mindre stenar liggandes i sluttningen, samt
ett antal nyare gravar från 1990-talet och
senare.
Minneslund, urnlund
En minneslund har anlagts i kyrkogården
nordöstra kvarter, D. Minneslunden består
av ett kanthugget rött granitblock, med en
stensatt plats framför med blomsterrabatter
och bänkar. Bakom granitblocket finns en
öppen plats med enbuskar, tallar och björkar
som inramas av större, runda naturstenar
på gräset.
Byggnader
Två byggnader förekommer på Anebys kyrkogård. Den mest påfallande är klockstapeln från
1938, uppförd efter ritningar av Johannes Dahl i Tranås. Klockstapeln är uppförd efter en klockbockkonstruktion,
med fasadtäckning av tjärade spån. Tornluckorna är vitmålade och tornhuven
kröns av en spetsig och hög spira. Under klockorna finns ett utrymme som ursprungligen användes
som ett provisoriskt bårhus, men som idag används som redskapsutrymme. Klockstapeln är
förknippade med arkitektoniska värden.
Den andra byggnaden är ett material- och redskapsförråd vid norra muren. Byggnaden är
uppförd i modern tid, är klätt med brun stående panel, har ett sadeltak som är lagt med tvåkupiga
betongpannor. Byggnaden kan inte sägas vara förknippad med några större kulturhistoriska
värden.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A ligger direkt söder om
huvudingången och är det
kvarter som har flest bevarade
äldre gravar. Även strukturen
med en uppdelning i två mindre
kvarter och ett mer finmaskigt
gångsystem är relativt väl
bevarad, om än inte lika tydlig
på grund av att gräset har tillåtits
ersätta tidigare grusgångar.
Kvarter A är uppdelat i en
västlig och en östlig del, med en
grusgång som skiljer dem åt.
Utmed denna gång låg de större
familjegravarna, liksom i kanterna.
Några gravrader utmed
kyrkogårdsmuren har dock inte
funnits.
Gravvårdstyper
Bevarade gravar är främst
yngre gravar från efterkrigstiden
och senare. Men här
finns även ett antal äldre
gravar från 1930- och 40-talet.
Äldst är en grav från 1925 och
sålunda samtida med kyrkogården.
De yngre gravarna
från efterkrigstiden präglas av
låga och breda vårdar av
granit, med enkla konturer och
få ornamentala detaljer. Vissa
har fortfarande grusytor framför
vårdarna med stenramar
runt om, andra har inlemmats
i gräsmattan som täcker
övriga kvarteret. Titlar
förekommer, främst bland de
äldre, och bland de som nämns finns färghandlare, fyra köpmän, folkskolelärare, två byggmästare,
trävaruhandlare, smidesmästare, kyrkovärd, kyrkoherde och veterinären.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B omfattar norra kyrkogården
från västra muren till minneslunden
i östra delen. Området
präglas av långa gravlinjer i nordsydlig
riktning, med främst senare
gravvårdar, placerade rygg mot
rygg men utan häckar. Gångsystemet
följer gravlinjerna och
består av kalkstensplattor i gräs.
Enligt Wadsjös ursprungliga ritning
av kyrkogården avsattes
kvarteret för allmänna gravar på
linje i öst-västlig sträckning, samt
för familjegravar längs med den
stora grusgången, av detta syns
idag ingenting. Troligen har den
väst-östliga orientering övergetts
från början och ersatts av den
nuvarande orienteringen av gravlinjerna i nord-sydlig riktning. Framträdande vegetation saknas
i kvarteret, bortsett från en linje med rönn och björkar har nyligen planterats längs med en rad.
Gravvårdstyper
Kvarteret är väldigt homogent vad
gäller gravvårdarnas utformning.
Nästan samtliga härrör från 1900-
talets andra hälft, och följer det sedvanliga
mönstret med låga och breda
vårdar. Materialet är granit. Variationer
förekommer dock vad gäller
typografi och ornamentala detaljer på
vårdarna, men det huvudsakliga karaktärsdraget
är att vårdarna är väldigt
homogena. Titlar förekommer sparsamt,
de som förekommer berättar om
yrken som fabrikör, läkare, kronojägare,
löjtnant, järnhandlare, kinamissionär
etc. De yngsta vårdarna från
1990-talet och senare visar upp tidstypiska drag i form ökad variation, naturlika stenar och
andra tidstypiska drag. Närmast huvudingången i sydvästra hörnet står en av de äldsta vårdarna
över banvakten Ivar Jarls familj. Graven är den enda högresta i kvarteret och speglar dessutom
det tidiga järnvägssamhället Aneby. Även ett fåtal liggande vårdar finns som ligger samlade vid
slutet på en linje.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C omfattar begravningsplatserna på platån samt de som ligger i sluttningen nedanför
och runt om. Kvarteret är speciellt och framhävs på kyrkogården både genom sin centrala placering
i kyrkogårdsplanen, genom topografin och genom kvarterets utformning med rundade
gravrader. Platån var från början
avsedd för en kyrkobyggnad och
klockstapel, endast klockstapeln kom
dock till utförande. Gravarna ligger
utmed regelbundna rader uppe på
platån och nedanför ligger de i mjukt
rundade och terrasserade rader runt
platån. Ytorna är grästäckta förutom
mittgången på platån som är lagd med
plattor. Vid platån står ett par äldre
lindar, samt att platån är avgränsad av
en låg häck.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är enhetliga och sentida, och följer den vanliga utformningen av modernare gravvårdar;
låga och breda samt enkelt anspråkslösa. Äldsta grav är från 1946, annars dominerar de
från 1960-talet och senare. Titlar förekommer dock en del och bland de nämnda förekommer
griftegårdsvaktmästare, prosten, kyrkovärden, möbelhandlaren, trävaruhandlaren, kontorschefen
etc. Gravvårdarna på de terrasserade raderna är större och placerade med större mellanrum,
speciellt de på södra sidan. Dessa har från början utgjort ett mer påkostad familjegravsområde
med grusgravar och inramningar runt varje grav. Nära klockstapeln finns ett antal sentida barngravar,
med små och liggande stenvårdar.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är det yngsta kvarteret på
kyrkogården och ligger i dess nordöstra hörn.
På östra och södra sidan tar kyrkogårdens
ännu outnyttjade och skogsbevuxna mark
vid, och i väster angränsar det till kvarter B
och C. Kvarteret präglas främst av
minneslunden men även av tallarna, stenarna
och den direkta närheten till skogen.
Kvarteret kan delas upp i tre delar;
minneslunden, urngravarna och vanliga
gravar med upprättstående gravstenar på
linje. Trots uppdelningen är kvarteret väl
sammanhållet genom sin öppna och skoglika
disposition.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter D består dels
av urngravar och dels av vanliga
resta stenar. Samtliga är från 1990-
talet och senare. Urngravarna har
liggande, små vårdar som utformats
som naturliga stenar eller efter en
hjärtform eller liknande. De resta
stenarna präglas också av 1990-
talets typiska uttryck, stenar med
mer oregelbundna och naturlika
konturer. Minneslunden saknar
enskilda gravvårdar.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
