SPJUTSTORPS KYRKA

Interiör
Huvudentré till kyrkan är genom västportalen som leder in till en liten entréhall i tornets bottenvåning. Entréhallen är inredd som kapputrymme med några bänkar och kapphängare. Golvet är lagt med tre stora gravhällar av kalksten och tegel kring yttersidorna. Gravhällarna är hårt slitna och svårtydda. Väggarna är putsade och vitmålade. Taket består av ett vitkalkat bjälklag och trägolv till tornets andra våning. En smal och brant trätrappa längs norra muren leder upp till de övre våningarna. I öster leder en stor stickbågig pardörr in till kyrkorummet. Pardörren är målad i två beige färgnyanser liksom torntrappan och ytterdörrens insida. Över ingångsdörren till långhuset sitter en stentavla av kalksten med en huggen och förgylld inskrift med Carl den XV:s monogram och texten: Byggd 189 af J. P. Hintze Gudh till ära.

Kyrkorummet består av en stor och luftig salkyrka där koret upptar dess östra del. Kyrksalen är indelad i tre skepp genom två rader höga träpelare som bär upp längsgående bjälkar mellan ett högre tunnvälvt tak och lägre, plana tak vid sidorna. Väggar, valv och innertak är putsade och vitmålade. Tunnvalvet är ett vävklätt brädvalv. Pelarna och bjälken som bär upp taket är målade i en gråbrun nyans. Pelarna har en enkel fyrkantshuggen form som genom fasade hörn bildar åttasidiga pelarskaft. Upptill och nedtill har pelarna en bredare, fyrkantig form som bildar bas och kapitäl. Längst i väster finns en orgelläktare vars östra sida bärs upp av pelare målade i samma färg som pelarna till sidoskeppen. Pelarna till orgelläktaren står på socklar av granit och har profilerade kapitäl och fotlist. Läktarens undersida är klädd med träpanel indelad i kassetter genom profilerade brädor. Läktarens barriär mot kyrkorummet består av ett beigemålat ramverk med profilerad överliggare och panel med röda fyllningar inramade av vita lister. Längs långhusets västra vägg leder två speglande trätrappor upp till läktaren från mittgången. Trapporna och dess räcke är målade i beigea nyanser. Räcket är uppbyggt på liknande sätt som läktarbarriären i form av en träpanel med spegelfyllningar. Under trapporna till läktaren finns ett par mindre inbyggnader med en beige brädpanel. Inbyggnaderna utgör förråd och elcentral.

Bänkinredningen består av öppna bänkar med enkel form målade i beige nyans liksom brädgolvet i bänkkvarteren. Bänkarna nås både från gångar vid yttersidorna och från en gång i mitten. Golvet i mitt- och sidogångarna består av mönsterlagt rött storstenstegel liksom tegelgolvet i koret. Längst i väster, under läktaren har några rader bänkar tagits bort och golvet ersatts med rödmålad betong. Tegelgolvet är troligtvis ursprungligt medan mycket av kyrkans färgsättning i övrigt har förändrats. Äldre färgskikt visar att väggarna har varit målade i en mörkgrå färg möjligen i kvadrar vilket var vanligt kring 1800-talets andra hälft. Orgelläktarens undersida har tidigare varit målad i mustig brun marmorering.

Även korets inredning går i beige och rött. Altarringen utgör ett svagt rundat räcke framför altaret med ingångsöppningar från sidorna. Altargolvet ligger ett steg över korgolvet och är av brädor belagt med en gul heltäckningsmatta. Brädgolvet fortsätter in i sakristian. I korets norra del står kyrkans medeltida dopfunt av sten placerad medan predikstolen står framför södra bänkkvarteret. Predikstolen är målad i grått och beige med förgyllda och rödmålade speglar. En trappupp-gång leder upp till predikstolen från korgolvet. På väggarna mot öster hänger nummertavlor från kyrkans byggnadsår samt intill dopfunten hänger en vävnad från 1980-talet med motivet Livsträdet. I koret finns också ett par vävda mattor från 1983. Mellan koret i salkyrkan och sakristian i kyrkans absiddel finns en vid, stickbågig valvöppning. Över valvöppningen, på östra långhusväggen, finns ett målat textband i rödrosa med brun text: Ära vare Gud i höjden. Valvöppningen till sakristian är nedtill tillstängd genom en skärmvägg eller ett skrank av trä och endast sakristians övre väggpartier är synliga från kyrksalen. Skranket har en dekor i form av en rundbågig blindarkad i mörkare beige nyans med förgyllda kapitäl. Överst finns en fris av beigemålade romber mot ett rött fält och ett profilerat listverk upptill. Blinddörrar i skranket, på ömse sidor om altaret, leder in till sakristian. Centrerat framför skranket står altaret med altartavlan, en oljemålning inom förgylld ram med gråmålad sockel.

Sakristians väggar och innertak är målade i en himmelsblå färgton. Mot öster sitter ett stort förgyllt latinskt kors uppsatt på väggen vilket är synligt från kyrkorummet. Inredningen i sakristian består av ett par äldre golvskåp och ett enkelt prästaltare i trä ställt mot baksidan av korskranket. Skrankets baksida är vitmålat. I öster leder en dörr ut till kyrkogården. Mellan sakristians trägolv och dörröppningens lägre tegelgolv finns ett gråmålat träräcke.

Kyrkans vindsutrymmen och tornets övre våningar nås via trappan i entréhallen till kyrkan. Andra och tredje våningarna är oinredda utrymmen med enkla trätrappor upp till ovanför liggande våning. Golven i tornets övre våningsplan är av brädor och väggarna putsade och kalkavfärgade. I tredje våningsplan leder en liten öppning in till vinden över långhuset. Klockvåningen är belägen i fjärde våningen och upptas helt av klockstolen av furu för kyrkans två ringklockor.

Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans altare tillkom sannolikt när kyrkan byggdes på 1800-talet. Altaret är av trä och uppbyggt i en ramverkskonstruktion med spegelfyllningar samt målat i beige kulör. Altarskivan är även den i trä och beigemålad.

Altaruppsats
Altaruppsatsen har profilerad, gråmålad bas som bär upp altartavlan föreställande Kristi uppståndelse i förgylld ram. Tavlan som stått i den gamla kyrkan tillskrivs hovmålaren Per Hörberg och dateras till omkring år 1790.

Altarring
Altarringen är halvcirkelformad och är uppbyggd av ett räcke av gråmålade balusterdockor med enkelt profilerad överliggare och ett tygklätt knäfall. Knäfallet är stoppat och har överdrag av rött linnetyg. Altarringen bör vara från kyrkans byggnadsår.

Predikstol
Predikstolen är från 1790 och ska enligt äldre uppgifter ha hämtats till den medeltida kyrkan från Göteborg. Predikstolskorgen består av en åttkantig korg av trä med lodräta sidor uppbyggda av rektangulära spegelfyllningar i ett ramverk mellan smala kolonnetter. Upptill och i nederkant finns ett kraftigt listverk och korgens under sida har en konisk åttkantig form uppburen av en åttkantig pelare. Korgen är målad i grått, rött och guld. En trätrappa med gråmålat, täckt räcke leder upp till predikstolen från öster.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt är medeltida och huggen i sandsten. Dopfunten har en ovanlig form och anses vara huggen under 1200-talet. Cuppan är smal och har en uppåt vidgande strutform med en huggen palmettbård upptill. Skaftet är smalt och cylinderformat medan foten består av en fyrkantig fotplatta och en fotring med hörnflikar. På funten finns färgspår i blå-grå marmorering och guldbrons. Ett dopfat av mässing med motiv av Kristi dop hör till dopfunten. Dopfatet dateras till 1600-talet slut eller tidigt 1700-tal.

Bänkinredning
Kyrkan har en öppen bänkinredning utförd med gavlar mot både sidogång och mittgång. Gavlarna har en enkel svängd profil och släta sidor utan dekor. är svagt skålformade och har dynor i vinrött tyg. Ryggsidorna är utformade som ryggbrädor med bokstöd på baksidan. Bänkskärmarna längst fram i bänkkvarteren är utförda med stora spegelfyllningar. Bänkarna är målade i två nyanser av beige.

Orgel
Orgeln byggdes 1956 av tysk orgelbyggare, möjligen Emil Hammer. Orgeln stod först i Ullstorps kyrka men flyttades till Spjutstorp 1968. Orgeln har ett gediget orgelhus av ek med öppningsbara dörrar till piporna på framsidan och gallerverk i trä på sidorna. Spelbordet är inbyggt i fasaden.

Klockor
Två klockor finns i klocktornet. Storklockan dateras genom inskrift till 1438 och lilla klockan är från 1801. Båda klockorna är gjutna av malm.

Övrigt
I kyrkorummet hänger flera ljuskronor i mässing samt ett par mer ovanliga ljus-kronor i keramik. De senare har åtta armar där armarna utgörs av små människohuvuden med hattar. I varje hatt finns plats för ett stearinljus. Datering saknas.

I koret står en likbår i trä från 1792. En vävnad i koret, Livsträdet, tillverkades 1981 av textilkonstnärinnan Inga Mitendorf, Förslöv.

Vid ingången till kyrkorummet, under läktaren står en äldre fattigbössa av järnbeslaget trä med årtalet 1438 målat i vit färg. Dateringen kan betecknas som relativt osäker och kanske en hopblandning med klockan som har detta årtal.

Kyrkan består av ett smalt och högt västtorn med kvadratisk planform samt ett brett och långt långhus med en absidformad tillbyggnad i öster. En särskild byggnadsdel för koret saknas då kyrkan har formen av en salkyrka där koret är inrett i långhusets östra del. Absiddelen utgör sakristia. Kyrkan har en enkel och tidstypisk exteriör. Fasaderna är spritputsade och vitmålade med slätputsade listverk samt fönster och dörromfattningar. Runt hela kyrkan löper en något utskjutande, putsad och svartmålad sockel. Murarna på kyrkans alla delar avslutas av ett listverk av flera utkragande murskift. På flera ställen i kyrkans fasader intill murkrönen finns runda ventilöppningar till kyrkans vindsutrymmen.

Kyrkans fönster har ett enhetligt utförande av stora rundbågiga muröppningar murade med flera språng och stora smäckra gjutjärnsbågar med spröjsning i rektangulära rutor. Solbänkarna är av svartmålat gjutjärn.

Till tornets andra våningsplan finns ett litet rundfönster i väster med stjärnformat spröjsad gjutjärnsbåge. Klockvåningen har dubbla ljudöppningar i varje väder-streck. De smala ljudöppningarna har rundbågig form och omfattas av en större stickbågig muromfattning. Ljudluckorna är paneltäckta och brunmålade. Ett litet rundfönster med krysspröjs finns också till vinden i långhusets östra gavel.

Kyrkan har tre ingångar; huvudentrén i väster, en sidoingång från långhuset norra sida och prästingång till sakristian i öster. Västportalen består av en rundbågig muröppning med omfattning murad i två språng och en rakt avslutad pardörr samt ett halvcirkelformat överljusfönster. Överljusfönstret är av gjutjärn och har ekerformad spröjsning. Norra ingången är inpassad under det mittersta av långhusets fönster. Porten består av en rakt avslutad pardörr och når ungefär halvvägs upp i fönsterradens höjd. Östra porten tar också upp den runda fönsterformen i en rund blindering över dörren. Mitt i blinderingen finns ett svartmålat klöverbladskors i relief mot den slätputsade och vitmålade bakgrunden. Östra ytterdörren är likt övriga dörrar en pardörr men har stickbågig form. Samtliga ytterdörrar har en utvändig brunmålad paneltäckning med lite olika utformning. Dörrbeslagen såsom trycken är sannolikt från kyrkans byggnadsperiod. Höga trappor leder upp till portarna i väster och i öster medan den norra porten är tillgängliganpassad till kyrkans golvnivå.

Långhuset täcks av sadeltak och absiden av ett kägelformat tak. Tornets yttertak har en kvadratisk grundplan med ett nedre fyrsidigt takfall som övergår i en åttkantig. Samtliga takfall är belagda med galvad järnplåt lagd i skivtäckning med enkelfalsning. På långhuset ligger skivorna med förskjuten tvärfals och absidtakets ståndfalsar bildar uppåt sammanstrålande linjer. Plåttaken är målade i röd kulör liksom takavvattningen i form av hängrännor och stuprör. I långhusets östra gavelspets och överst på tornspiran sitter krönkors.