Å KYRKA

Kyrkogårdens historik
Kyrkogården har en oregelbunden utsträckning och omges av en stödmur samt
trädkrans. Ingångar finns i väster och söder med grindar i järnsmide. De är troligen från
kyrkans tillkomsttid och dekorerade bl. a. med bågmönster. I anslutning till muren i
nordväst och delvis på muren finns ett gravkapell som enligt en inskription ovanför
dörren byggdes 1950. Fasaderna är spritpustade med slätputsade omfattningar och hörn,
allt avfärgat i vitt. Topptaket är täckt med svartmålad skivtäckt plåt med jämna
hakfalsar. Ett svartmålat träkors kröner taket. Gravkapellet saknar fönster. I söder finns
en raksluten dubbeldörr med välvda lister runt dörrspeglarna, som troligen utgörs av
träskivor. Dörren är grönmålad. I den gråmålade och slätputsade souterrängvåningen
finns en ingång från norr med en pardörr klädd med skivor i rutmönster.

1917 sammanslogs Å med Kuddby och Tåby till ett pastorat med kyrkoherde i Kuddby
och komminister i Tåby.
Kyrkogården invigdes samtidigt med den nya kyrkan midsommardagen 1847 av biskop
J. J. Hedrén. Marken till den nya kyrkan och kyrkogården uppläts av
kyrkoherdebostället.

På kyrkogården står tre runstenar som flyttats hit från den gamla kyrkogården. Två av
runstenarna har enligt C. F. Broocmans östgötabeskrivning från 1760 tidigare legat i
gamla kyrkans dörrtröskel och under klockstapeln. En tredje har enligt Anton
Ridderstad legat i trappan till skolhuset strax söder om kyrkogården.
Inskriptionerna på de två förstnämnda lyder enligt Broocman som följer;
I kyrkans dörr (nederst): FRUSTIN:RITI:STIN:DINA:IFTR:SIGMUT:U_ _
_TRI:ANNA:BURD (ungefär: Frösten reste denna sten efter Sigmund).
Under klockstapeln (överst till höger):
SIN:UK:DURBURN:UK:SATAR:DR:RITU:STIN:DINA:IFTIR:DURKL:BRDR:SIN:
SUN_ _ _GI (ungefär: sin och Torbjörn och Satar de reste denna sten efter Torkel sin
broder)
Runstensfragmenten från skolhuset (överst till vänster) bär inskriptionen:
SA:IFTIR:SAIBIURN:FADUR:SIN (ungefär: sa efter Säbjörn sin fader)

Kyrkogården, särskilt den norra delen, präglas idag av en kraftig omläggning i mitten av
1900-talet. Tidigare fanns en uppdelning med allmänna linjegravar och små vårdar på
södra sidan av kyrkan och större grusgravar på norra sidan. Idag är större delen av de
allmänna gravarna borttagna och bara någon enstaka återstår.

Å är en medeltida socken. Den medeltida kyrkan står kvar som ruin, ca 1, 5 km söder om nuvarande kyrkan som uppfördes 1845-46 i gråsten och tegel efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss och med Jonas Jonsson som byggmästare. Nya kyrkans planlösning är ett rektangulärt långhus med kor i samma bredd och en absidformad sakristia i öster bakom koret. Torn i väster med dubbla lanterniner, där den övre lanterninen är öppen och har ett krysstag som barriär. Kyrkan är i huvudsak oförändrad sedan byggtiden och har en nyklassicistisk utformning. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och rusticeringar, allt avfärgat i brutet vitt. Sadeltaket är täckt med svartmålad plåt. Rundbågiga fönster med bågar i gjutjärn. Ingång i väster genom tornet och dessutom finns en nord- och en sydportal omgivna av rusticerade mittrisaliter. Kyrkorummet har ett putsat tunnvalv och ingen direkt markering mellan långhus och kor. Färgsättningen är i dag huvudsakligen ljust grå. Invid kyrkan finns prästgård, f d skola och kommunalhus.Socknen
Å är en medeltida socken och skrevs 1377 Aa. Den ligger inom Östergötlands odlingsbygd på Vikbolandets västra del och gränsar i söder till Slätbaken. Bland förhistoriska lämningar märks en stenåldersboplats och ett stort gravfält från yngre järnåldern, båda i närheten av den medeltida kyrkan i socknens södra del. Terrängen är bergig vid stränderna och i övrigt slättlandskap med en del kullar. Jordbruk har varit den huvudsakliga näringen och fiske har bedrivits i Slätbaken. På gården Rings marker söder om den medeltida kyrkan har det funnits järn- och koppargruvor. I en av koppargruvorna gjordes tillfälliga brytningar så sent som 1869/70. Större gårdar i socknen är Lundby säteri och Rings gård.

Kyrkomiljön
Kyrkan ligger i höjdläge i en öppen odlingsbygd. I norr är det åkermark fram till landsvägen. På andra sidan vägen finns en del bebyggelse, bl a en f d lanthandel. Väster om den grusade vägen till kyrkan och kyrkplanen ligger f d prästgården. Bostadshuset är troligen uppfört under andra delen av 1700-talet och består av två våningar under ett brutet tak täckt med röd bandplåt. Fasaderna är spriputsade och avfärgade i vitt. Mot söder finns en öppen veranda. Huset omges av en trädgård med fruktträd i norr och vid gårdsplanen i söder finns några uthus, även de ålderdomliga. Söder om trädgården ligger bl a ladugård och ett bostadshus från 1900-talet, båda rödfärgade. Sydväst om kyrkogården ligger f d kyrkskolan, senare samlingslokal, från 1870 byggd i 1 ½ våning. Fasaderna är klädda med grå eternitplattor, sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor och takfotstassarna är profilerade. Sockeln är av tuktad gråsten med markerade fogar. Söder om kyrkogården står det gamla kommunalhuset från omkring 1880. Byggnaden består av två våningar med ljusa slätputsade fasader. Sadeltaket är täckt med enkupiga röda tegelpannor. I dag finns det fler ingångar, bl a två i norr. Över dessa ligger ett profilerat överstycke. Öster om huset finns några rödfärgade uthus. På den häradsekonomiska kartan, 1868-1877, finns en skola på samma plats söder om kyrkogården.

Kyrkogården
Kyrkogården har en oregelbunden utsträckning och omges av en stödmur samt trädkrans. Ingångar finns i väster och söder med grindar i järnsmide. De är troligen från kyrkans tillkomsttid och dekorerade bl a med bågmönster. I anslutning till muren i nordväst och delvis på muren finns ett gravkapell som enligt en inskription ovanför dörren byggdes 1950. Fasaderna är spritpustade med slätputsade omfattningar och hörn, allt avfärgat i vitt. Topptaket är täckt med svartmålad skivtäckt plåt med jämna hakfalsar. Ett svartmålat träkors kröner taket. Gravkapellet saknar fönster. I söder finns en raksluten dubbeldörr med välvda lister runt dörrspeglarna, som troligen utgörs av träskivor. Dörren är grönmålad. I den gråmålade och slätputsade souterrängvåningen finns en ingång från norr med en pardörr klädd med skivor i rutmönster.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - Å

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 486, 1900: 565, 1995: 202

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är vackert belägen på en markerad höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet ute på Vikbolandet. På kyrkogården finns ett bårhus. I anslutning ligger f d skolan, nu församlingshem, samt f.d. kommunalhus och prästgård. Å gamla kyrka blev ruin 1878. Den ligger undandragen från den nuvarande bygden nere vid Slätbaken, ca 1,5 km söder om den nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - belägen på annan plats (Å KYRKORUIN). Den medeltida kyrkan, nu bevarad som ruin, består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti samt sakristia i norr; en tillbyggnad har även funnits i väster, antingen ett vapenhus eller ett torn. I: De äldsta murpartierna i den befintliga ruinen härrör sannolikt från äldre medeltid. Kyrkan har då bestått av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Riven, förutom delar av långhusets och korets nordmurar, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Ruinens nuvarande planform tillkom sannolikt under medeltidens senare hälft, med återbruk av föregångarens murar i norr. Tillbyggnadernas ålder är inte kända. Det medeltida kyrkorummet har varit välvt i tre travéer, enligt Säves reseberättelse från 1861 (ATA) med stjärnvalv. Kyrkan övergavs för att slutligen förfalla i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1845-46 av byggmästare Jonas Jonsson, som även utfört ritningarna, bearbetade av J.W. Gerss vid ÖIÄ. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd halvrund sakristia i öster samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med fasaderna putsade i en gulvit ton och med sadeltak, halvkupol över sakristian och huv med dubbel lanternin på tornet och ljudöppningar utformade som serliana. Lunettfönster över sidoportalerna, som markeras även med rusticerade mittrisaliter. Välbevarat kyrkorum med trätunnvalv. Östväggens fönster samt nordportalen har igensatts 1939, då även en målning bakom altaret övermålats med en fond i blått, i övrigt i stort sett oförändrad interiör. Från den gamla kyrkan har den senmedeltida altaruppsatsen bevarats, liksom den romanska dopfunten. På altaret ett medeltida krucifix. Den genombrutna altaruppsatsen och kordörrarnas omfattning ritade av J.W Gerss vid ÖIÄ. Predikstol och korstolar från byggnadstiden, liksom den slutna bänkinredningen (sätena ombyggda 1939). Orgelfasaden ritad 1846 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Ovanlig, ursprunglig lösning med spiraltrappor till läktaren. Vid restaurering 1939 (Kurt von Schmalensee) anordnades bl.a. dopplats framför den igensatta nordportalen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Å kyrka
Å är en medeltida socken. Den medeltida kyrkan står kvar som ruin, ca 1, 5 km söder
om nuvarande kyrkan som uppfördes 1845-46 i gråsten och tegel efter ritningar av
arkitekt Jacob Wilhelm Gerss och med Jonas Jonsson som byggmästare. Nya kyrkans
planlösning är ett rektangulärt långhus med kor i samma bredd och en absidformad
sakristia i öster bakom koret. Torn i väster med dubbla lanterniner, där den övre
lanterninen är öppen och har ett krysstag som barriär. Kyrkan är i huvudsak oförändrad
sedan byggtiden och har en nyklassicistisk utformning. Fasaderna är spritputsade med
slätputsade omfattningar och rusticeringar, allt avfärgat i brutet vitt. Sadeltaket är täckt
med svartmålad plåt. Rundbågiga fönster med bågar i gjutjärn. Ingång i väster genom
tornet och dessutom finns en nord- och en sydportal omgivna av rusticerade
mittrisaliter. Kyrkorummet har ett putsat tunnvalv och ingen direkt markering mellan
långhus och kor. Färgsättningen är i dag huvudsakligen ljust grå. Invid kyrkan finns
prästgård, f.d. skola och kommunalhus.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre kvarter: A, B och C.

Allmän karaktär
Kyrkogården präglas av sitt höjdläge och är öppen med en relativt ung trädkrans
utanför. Norr om kyrkan ligger det gamla högreståndskvarteret A, där en relativt stor
andel äldre vårdar bevarats och står blandat med yngre. Söder om kyrkan finns en rest
av linjegravssystemet. Området har dock ännu inte i någon större utsträckning åter tagits
i anspråk. I ytterkanterna mot öst och väst finns ett par rader av gravar med rygghäckar.

Omgärdning
En stödmur omger kyrkogården på varje sida. I väster är muren ca 1 m hög och av
skarpkantad 1-3 m stor sten, lagd utan bruk. 4 bindringar finns inslagna i muren. Samma
mur finns i norr, öster och söder. I norr är gravkapellet inbyggt i muren.
I det sydöstra hörnet av kyrkogården kröns muren av en 0,6 m hög oxbärshäck.

Ingångar
Kyrkogården har ingångar i väster och söder. Huvudingången finns i väster och består
av en pargrind i gjutjärn mellan fyrsidiga granitstolpar krönta av järnkulor. Grinden har
ornament av bågar, kryss och kärvar i tre nivåer. Grinden i söder har samma utförande
men är tredelad, med en fast mittdel.

Vegetation
I trädkransen ingår i väster två yngre och två lite äldre lönnar. På den norra sidan finns
fem något äldre lönnar. Utmed den östra sidan står sex lönnar varav två är yngre.
Slutligen längs den södra sidan står tre lönnar.
Förutom i trädkransen finns vegetation i form av rygghäckar i kvarteren. I kvarter A
finns längst i väster två 0,6 m höga idegranshäckar orienterade i nord-sydlig riktning.
Norr om kyrkan finns två rygghäckar i öst-västlig riktning. Närmast kyrkan en 0,5 m
hög måbärshäck och utanför denna en 0,6 m hög tuja. På den södra sidan har det
tidigare funnits system av häckar i nord-sydlig riktning. I kvarter B har alla häckar utom
den västligaste, en 1 m hög tuja och den östligaste, en 0,4 m hög oxbärshäck tagits bort.
I kvarter C finns de två östligaste häckarna, en 0,6 m hög måbärshäck och en 1 m hög
tuja kvar.

Gångsystem
De ursprungliga grusgångarna inne i kvarteren är igenlagda i de flesta fall (gången från
mittgången till kapellet finns kvar). I övrigt finns grusgångar från ingångarna till kyrkan
och en bred gång runt densamma.

Gravvårdstyper
Kvarter A, norr om kyrkan, har en väl bevarad karaktär som område för
högreståndsbegravningar. De stora statusvårdarna, typiskt höga och smala vårdar från
tiden kring sekelskiftet 1800/1900, återfinns alla i kvarter A. Tidstypiska utformningar
är obelisk, som J A Odéns gravvård, eller stele som Godsegaren Carl Mattsons och
Hemmansägaren Johan Svenssons vårdar. Av de många grusgravplatser som kan ses på
äldre flygfoton (se under kyrkogårdens historik) återstår idag fyra stycken, avgränsade
med stenram eller buxbomshäck och i ett fall, bådadera. Bland dessa utmärker sig Fru
Edbergs gravplats med stenpollare och järnkätting. Vården var dock svårläst vid
inventeringstillfället. Väl värd att framhålla är också smidesmästaren Haglunds mycket
stora och fint arbetade smideskors från 1933. Till de äldsta kvarvarande gravvårdarna,
från tiden strax efter den nya kyrkogårdens invigning 1846, hör tre vackra gjutjärnskors.
Hela kyrkogården är till viss del uppblandad med låga, breda moderna vårdar. I kvarter
B finns ännu en vård kvar sedan linjesystemet. Systemet med linjegravar växte fram
under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter
dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid
varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt statusskillnad men
under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller
ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964, varefter flertalet linjevårdar togs
bort. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på
gravläggningarna.

Minneslund
Församlingen planerar att anlägga minneslund.

Byggnader
Gravkapellet ligger i norra muren och är en vitputsad fyrkantig byggnad. Taket är ett
falsat svartmålat plåttak krönt av ett kors. Porten är målad i en gröngul kulör. Genom
souterrängläget finns en nedervåning som fungerar som redskapsbod.

Övrigt
Avfallshantering m.m. sker i anslutning till gravkapellets nedervåning, norr om kyrkan.