Trosa landsförsamlings kyrka 1942

"Altarprydnaden anknyter genom sin form till medeltida altarskåpstradition men är eljest ett typiskt prov på det senare 1500-talets stil och smak. Antependiet från 1850-talet bygger också delvis på äldre tradition och har erhållit en för sin tid påfallande rik komposition" /Ur Trosa landsförsamlings kyrka (1942) sidan 7.

"Altarprydnaden ger genom sin form intryck av ett visst samband med de medeltida altarskåpen men är för övrigt helt och hållet ett renässansarbete. På ett predella-artat fotstycke reser sig huvudparten, som flankeras av sidostycken, vilka liksom altarskåpsdörrar kunna fällas ihop framför mittstycket. Altarprydnadens oljemålningar äro direkt utförda på träet. Huvudframställningen består av en Golgatascen, där man vid foten av Christi kors ser jungfru Maria (knäböjande) samt Maria Magdalena och aposteln Johannes. I bakgrunden skymta de båda rövarna på sina kors. På flygeln till vänster har målats Kristi Uppståndelse och på den till höger Yttersta domen. Dörrarnas yttersidor visa framställningar av två evangelister. Örnen på tavlan till vänster anger, att gestalten är Johannes, under det att oxhuvudet längst till vänster på denhögra tavlan markerar evangelisten Lucas. [...] På altaret hänger ett antependium, som år 1853 skänktes till kyrkan av grevinnan Eva Oxenstierna, född Bielke, och hennes dotter Sofia. Antependiet är broderat på vitt siden och intresserar oss särskilt genom sin komposition. Större delen av 1800-talets kyrkliga textilproduktion kännetecknades ju av en påfallande torrhet och konventionalism, som först under seklets sista decennier började lämna rum för de tidigaste tecknen på en konstnärlig förnyelse. En så rik utformning som Trosa-antependiets hörde vid 1800-talets mitt till sällsyntheterna" /Ur Trosa landsförsamlings kyrka (1942) sidan 12.