Hanggi Gundu
Traditionell gundu wora asli från Kodi som bärs av män. Vävd av kraftigt handspunnet bomullsgarn. Förutom som kläder åt de levande, brukas vävnader som liksvepningar och gravgåvor. Den avlidne, eller dennes förfader, anses kunna använda tyg som ett nytt skinn om de önskar återvända till jordelivet. För detta ändamål anses breda vävnader som tillverkats av grovt garn vara mest ändamålsenliga. De värderas högst och ger en kraftig och slittålig vävnad, en hud som ger gott skydd. Kodi är en naturlig växtplats för indigo som brukas till textilier av rituell och ceremoniell betydelse. En kombination av randig varprips i vävnadens mittfält och ikat bårder som framträder mot en mörkt indigofärgad bakgrund. Schatteringarna från ljust till mörkt representerar för kodineserna livscykeln, från ungdom till ålderdom, eller från födsel till död. Garnerna har doppats i ett färgbad med wora, Indigo tinctoria, kombu, Morinda citrifolia, kunyit, gurkmeja. Numera är det få kvinnor i Kodidistriktet som behärskar växtfärgning. Kunskapen går i arv från mor till dotter och recepten är väl bevarade. Motiv: Lolu lugha - manihot utilissima, kassavaslingor, guldörhänget, hamoli som är omegaformade guldsmycken som ingår i den del av brudpriset som brudgummens familj ska ge brudens familj som ´ersättning för flickan i faderns hus´. Formen på en hamoli anses vara densamma som på kvinnans genetalier, kadanga kadorro, ett redskap för att vinda rep och avbildas som ett stiliserat kryss. Den står för önskan att ett gift par ska arbeta nära tillsammans, att deras relation ska vara lika tät som rep på en kadanga kadorro, mandunne, stjärnor som frammanar bilden av nattliga träffar mellan uppvaktande par. Vävnaden har försetts med dekorativa vävda avslutningsbårder, fransarna är inte tvinnade och snodda. Det kodinesiska ordet gundu betyder ´från bergen´, i vidare betydelse, utifrån, utländsk´. Enligt uppgifter i Kodi introducerades den av väverskor från Endeh, Flores (Gearnaert 1989:75). Även Hoskins uppger att gundu associeras till muslimska sjöfarande folk, främst Makassareser-endehneserfolken som länge kontrollerade handeln mellan öarna och fortfarande upprätthåller små kustbosättningar i Kodi, Waikelo och Memboro (Hoskins 1993:232).
Köpt av Hamid Ambu Day på marknaden i Waikabubak, västra Sumba, Indonesien.
Förvärvad 1999.07.24
Hoskins, Janet 1993 The Play of Time. Kodi Perspectives on Calendars, History and Exchange. University of California Press, Berkely
Wellfelt, Emilie, Livgivare och dödsbringare. Tyg och symbolism på Västsumba, Indonesien, C-uppsats i socialantropologi Lunds Universitet VT 2000