FLÄCKEBO KYRKA

Platsens första kyrka antas ha tillkommit på 1100-talet och var möjligen av trä. Ursprunget till den nuvarande byggdes under 1400-talets sista decennier. Då bestod den av långhus med sakristia utbyggd mot norr och vapenhus i söder. Yttertaken var spånklädda och gavelfasaderna hade sannolikt tegelorneringar. Över kyrkorummet slogs två stjärnvalv av så kallad Enköpingstyp, med halvstensribbor och symboliska stöttor i form av figurer i relief.

Efter en förfallsperiod genomgick kyrkan stora reparationer under senare hälften av 1500-talet. På 1600-talet förnyades kyrkorummet med ny altaruppsats 1625 (delar av dåvarande altarskåp finns kvar) och kanske tillkom den första bänkinredningen vid samma tid. Predikstol färdigställdes 1642 av den på orten verksamme Erik Nilsson, en av dåtidens mest kända mästare. En del av predikstolens utsmyckning finns bevarad i kyrkan och möjligen ingår dess stomme i dagens predikstol.

På 1700-talet blev kyrkan otillräcklig för den växande befolkningen, vilket motiverade 1798 års stora utbyggnad ledd av byggmästare Eric Sjöström. Dåvarande östra gaveln revs, liksom sakristian i norr, vapenhuset i söder och klockstapeln. Kyrkan förlängdes mot öster för att få plats med ett större kor och på dess norra sida utbyggdes en större sakristia. Nuvarande fönsterindelning gjordes. Långhustaket fick brutet fall och torn av trä med kopparklädd huv, dit klockorna från den rivna klockstapeln flyttades.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksarkivet (RA):
Överintendentsämbetets huvudarkiv; ritningar 1777, 1832, 1862 och 1877

Västmanlands läns museum (VLM):
Gravvårdsdokumentation, redovisad i mars 1995 av antikvarie Eiwor Sandberg
Fläckebo kyrkstallar, Byggnadshistorisk dokumentation och rapport om 1996-97 års upprustning, diarienummer 95: 96-311 & 97: 248-310
Antikvariska kontrollrapporter om utförd golvomläggning 1996 och öppning i kyrkogårdsmur 1998

Västerfärnebo pastorats arkiv (VPA):
O I a: 2; Bygghandlingar från 1927, 1952, 1956-57, 1960, 1968
O I a: 3; Bygghandlingar från 1970-71

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 16b, Berättelse om Fläckebo kyrkas tillstånd, inkommen till domkapitlet den 22/12 1801
Västerås domkapitel E IV a; 16b, inventarium 1773, inventeringar 1810 och 1840
Västerås domkapitel E IV b; 21, inventarium 1880, ämbetsberättelser 1914 och 1947

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län; en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar Västerås 1949
Kilström, Bengt Ingemar, Fläckebo Kyrka, Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté, 1999
Redelius, Gunnar, Fläckebo Kyrka, Västerås stift kyrkobeskrivning 1976
Simonsson, Henry: Fläckebo kyrkomiljö invid den vassrika sjön/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län Redaktör Krister Ström, Västmanlands läns museum 1998, s 26-29/
Sjögren, Josef, Orgelverken i Västerås stift, En historisk översikt 1952 - Nordiska Museet handlingar 40

Kyrkogården har närmast formen av en långsträckt rektangel med kortsidorna i nordost och sydväst. Övre, äldsta delen sluttar från öster ned till en stentrappa till den nedre, nyare delen som sluttar mot Fläcksjöns strandområde.

Fem ingångar leder in till kyrkogården. Huvudingången i öster utgörs av en dubbelgrind av svartmålat järn mellan putsade stolpar. På samma sida av muren, åt norr vid sakristian, finns en öppning där en stiglucka tidigare var belägen.

Gravplatserna är belägna söder och väster om kyrkan, inordnade i grästäckta områden och kvarter, åtskilda genom grusade eller plattsatta gångar. Bland träden som skuggar den gamla kyrkogården märks främst de ståtliga ekarna.

Nordväst om kyrkans huvudingång ligger bårhuset från 1950, med vitputsade fasader, gallerförsedda fönster och sadeltak täckt med enkupiga tegelpannor.