RÖKELSEBRÄNNARE. Vulstformig, med invikt bräddkant samt på tre låga fötter. På utsidan två motsatta grupper av en stor oval blomma och treflikiga spetsiga blad samt stjälkar och kvistar, allt i vitt med ristade teckningar mot mörkt gråblå botten. Glasyren på utsidan med något kornig yta, för övrigt jämn, täckande från bräddkanten till fötternas stödytor; på insidan grönvit, ojämn och med märken efter blåsor. Godset gråvitt, synligt under fötterna. Inköpt av Wilhelmina von Hallwyl, 21 maj 1912, hos Bukowskis konsthandel, Stockholm.
Jämför en liknande rökelsebrännare i Chinese Export Ceramics (Victoria and Albert Museum, 2011) Rose Kerr and Luisa Mengoni pl.175, s.123.
Brännugnarna i Fujianprovinsen var aktiva under den sena Mingdynastin. I kapitlet om monokromer finns flera exemplar från Dehuaugnarna i Fujian. Det här rökelsekaret kommer dock från Pinghe, nära den stora hamnstaden
Zhangzhou. Föremål därifrån kallades tidigare för »Swatowgods« (efter en annan hamn vid namn Shantou), men numera talar kinesiska experter om Zhangzhougods. Det tillverkades för den lokala landsbygdsmarknaden, men en
hel del exporterades också. Japanerna var särskilt förtjusta i det, för det var robust och ojämnt. Kannorna tillverkades snabbt och fick en grov efterbehandling. Ofta ställdes de ned på marken medan glasyren fortfarande var våt, så att sand fastnade på undersidan. Det här rökelsekaret har en tjock kropp och den transparenta glasyren har märken och ojämnheter inuti. Utanpå har det en blå glasyr som slutar ovanför fötterna, men som sedan droppat under bränningen. Den originella och barnsliga dekoren med lotusknoppar och blad spirar rakt upp längs kärlets sida.
Incense burner. Wanli period (1573-1620).
Porcelain incense burner with white slip decoration under cobalt blue glaze, and incised details.
Zhangzhou ware, Ming dynasty, c.1600
In the late Ming dynasty kilns in Fujian province were active. In the chapter on Monochromes are several examples from the Dehua kilns in Fujian, and this censer comes from a second site, in Pinghe county, close to the great port city of Zhangzhou. In the past collectors designated these as “Swatow wares” (after another port called Shantou), but these days Chinese experts name them Zhangzhou wares. Zhangzhou wares were made for the local country market, and many were also exported. The Japanese especially loved them, because of their sturdy and irregular qualities. The pots were made at speed and roughly finished, often being set down on the ground while the glaze was still wet so that grit adhered to the base. This censer is thick-bodied, with a transparent glaze that is marked and uneven inside, and outside a blue glaze that has been chopped off above the feet where it dripped in firing. The quirky, child-like decoration of lotus buds and leaves springs straight up the side of the vessel.