men de skiljer sig mycket åt. Traditionellt var folkdräkterna, enligt The National dress
of Macedonia (1963) gjorda av vitt ull tyg, med svarta och röda detaljer (se bilaga 6). Till de
klassiska folkdräkterna användes ull, lin, läder och jute. Barnjackan är gjord i helt andra material.
Från början fann jag inga likheter med de traditionella dräkter jag tittat på, och framför allt så fann
jag den öppna ärmen väldigt annorlunda. Men när jag tittade närmare så insåg jag att det finns flera
likheter. Dels snittet hur jackan är sydd , jag kunde se att de traditionella dräkterna har en speciell
skärning där ärmen är skuren så att den går in över bröstet (Bilaga 7). Barnjackan har samma
skärning fast att den är öppen och kantad med ett kantband. En ytterligare likhet är att det ofta finns
en kil vid armhålan, för att öka rörelsevidden och skärningen för att ge plagget vidd under armhålan
är ungefär den samma (bilaga 8 & 9) Även ärmslutet med en vacker dekoration, broderad eller ett
band, kommer också igen i flera av de traditionella plaggen. Speciellt att ärmslutet är lite rundad i
mitten (bilaga 10). Kragen känns också igen från vissa folkdräkter även om de flesta inte är öppna
som jackan (The National dress of Macedonia 1963).
Några fler barnplagg har jag inte funnit. Inte heller någon litteratur där barnplagg omnämns. Men
ofta använder barn när det gäller folklig dräkt ungefär samma plagg som vuxna.
Kajsa Horner
KLS 201
När är den gjord?
För att få veta något om plagget bestämde jag mig för att kontakta någon för att få en datering på
tygen som används i jackan. Min tanke vara att det kanske var möjligt att datera kattuntryckt. Jag
vände mig till Pia Lundqvist som tycke att jag skulle gå vidare till Textilmuseeum i Borås och
Högskolan där, detta gjorde jag och fick två svar (Bilaga 11 & 12).
Både Åsa Haggren vid Textilhögskola i Borås och och Viktoria Holmqvist vid Textilmuseet, var
ense om att det antagligen handlar om ett Rouleax tryck med graverade kopparvalsar och troligtvis
inte blocktryck. Trycket tros var gjort någon gång mellan 1800-talets mitt och tidigt 1900-tal
(Holmqvist 20150209 & Haggren 20150209). Men det nämns också att det antagligen inte är äldre
än 1700-tal för att det var då blocktrycket kom. Haggren skriver att Borås Wäfveri efter 1890
tryckte tyger med denna färgsättning (Haggren 20150209). Och Holmqvist håller med om att detta
kan vara ett mode tyg som då var gångbart i hela Europa (Holmqvist 20150209 & Haggren
20150209).
När det kommer till ikattyget är det svårare att datera menar Haggren, då det kan göras även idag
(20150209). Här nämns att det ser ut att komma från Uzbekistan eller Centralasien.
Båda poängterar att det är svårt att uttala sig om något som en bara sett på bild. Och detta får vi ha i
åtanke. Men att få en ungefärlig tidpunkt på när jackan kan vara gjord ger en förklaring till varför
den skiljer sig så från andra folkdräkter. I boken The National dress of Macedonia, står det att de
klassiska folkdräkterna som beskrivs baseras på utgrävningar som är daterade tidigare än 1800-
talets mitt (The Ethnological Museum 1963).
Vad är plaggets funktion?
Folkdräktens funktion i allmänhet var att vara ett plagg som bars vid fina tillfällen (Wintzell 1976).
Barnjackan var nog ett exklusivt plagg baserat på de tyger som jackan är sydd av. Kattuntryck var
en nymodernitet under 1800-talets mitt (Lundqvist 2008) och en exklusiv vara. Sidentyg har alltid
varit en dyr lyxvara, både 1850 och 2015 (Zethner 1981).
Framgångar och motgångar
Denna uppgift har varit väldigt rolig och spännande. Men eftersom jag aldrig jobbat på det här
sättet innan var det svårt att veta exakt hur jag skulle gå till väga. Eftersom jackan skilde sig