SVARTRÅ KYRKA

Kyrkan ligger med odlingslandskap och skogsmark runt omkring. I väster, framför kyrkan, finns en grusad parkeringsplats.

I väster finns också FÖRSAMLINGSHEMMET som uppfördes någon gång på 1980-talet. Huset har sadeltak täckt med tegel, rödmålad locklistpanel, 2-luftsfönster med spröjs m.m.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården kringgärdas av en bred skalmur samt av trädrader. I söder har en del av muren huggits ner i samband med att man utvidgade kyrkogården med en nyare del. Ingångar med smidesgrindar med putsade grindstolpar. till den nya kyrkogården finns i väster och öster. Grusade gångar leder fram och runt kyrkan. Framför portalen finns 2 st träd vid gången.

I väster finns en STIGPORT med rundbågeformad öppning samt brant sadeltak täckt med 1-kupigt tegel. Fasaderna är spritputsade i bruten vit kulör. Sockeln är av cement målad i gråblå kulör. Ovanför rundbågen finns en lykta monterad i fasaden. I öppningen på stigporten sitter den gamla kyrkogårdsgrinden av smidesjärn med grindstolpar av natursten. På insidan är taket välvt och täckt med en lockpanel målad i grå kulör. Väggarna är slätputsade. År 1735 försågs kyrkogården med två murade kyrkoportaler eller stigluckor. Då kyrkogården utvidgades 1875 togs de tyvärr bort.

Gravvårdarna är placerad i N-S riktning. Några är s.k. singelgravar och dessutom finns några äldre järnkors samt äldre gravstenar från 1600-talet. En större grav med staket finns i norr.

FÖRSAMLING 1995 - SVARTRÅ
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 341, 1900: 491, 1995: 213

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger tillsammans med ett fåtal gårdar vid landsvägen som slingrar sig mellan bebyggelsen i Svartrå. Läget ansluter till Högvadsån i öster. Ån gör en skarp krök och har eroderat sig ned ett tiotal meter under omgivande nivåer. Kyrkan ligger mitt i Högvadsåns dalgång vars större öppna odlingsmarker börjar avta i höjd med Svartrå. Läget är på gränsen mellan Ätradalens odlingslandskap och skogsbygden som vidtar i nordost. Svartrå ingår som en del i Ätradalens riksintresseområde (se Abilds sn).

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti. Kyrkan har i väster ett trätorn, och på östgaveln en vidbyggd sakristia. Kyrkans byggnadshistoria är inte i sina detaljer känd. I den nuvarande byggnaden torde dock murverk från en äldre medeltida stenkyrka ingå. Kyrkan har utvidgats österut både 1757 och 1801. Eventuellt kan kyrkan också ha breddats. Trätornet i väster tillkom 1772, men har ombyggts vid flera tillfällen. Ett vapenhus i söder revs 1822. Sakristian i öster tillbyggdes 1953-54 efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har utvändigt vitputsade murar och rundbågiga fönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, och det brädfodrade och vitmålade tornet kröns av en huv. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida; den nuvarande sydportalen tillkom vid en restaurering 1870 och ersatte en ingång i korpartiets sydmur. Väggarna är invändigt vitputsade och på norra långhusmuren finns rester av senmedeltida kalkmålningar föreställande Kristi passion (framtagna och konserverade 1954-55). Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv, som 1777 försågs med figurativa målningar av kyrkomålaren Henrik Wibeck, efter östförlängningen 1801 kompletterade av Jacob Magnus Hultgren. Kyrkan har predikstol och altaruppsats från omkring 1700 av bildhuggare Gustaf Kihlman.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - I kyrkan förvaras en romansk granitdopfunt och ett senmedeltida triumfkrucifix.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.