Angelstads kyrka

Kyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med absidialt kor i öster samt tillbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. De tjocka naturstensmurarna är försedda med en vitkalkad spritputs och slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Kyrkans sockel kragar ut en aning utanför fasaden och är spritputsad samt på jämna avstånd försedd med ventilationsgaller.

Västra entréns dubbla kopparbeslagna portar sitter djupt indragna i fasaden och är utförda med vardera tre dörrspeglar. I valvbågens krön ovan porten har man placerat en liten glasad lanterna. Planet nedanför den skrapgallerförsedda naturstenstrappan är belagt med granitplattor. På var sida om trappan sitter enkla svarta smidesräcken.

På västra gaveln i höjd med orgelläktaren sitter två runda fönster vilka förser läktaren med ljus. Fönstren sitter indragna i fasaden och fönsternischens undre kant har klätts med kopparplåt. Fönstren är målade i en ljusgrå kulör. I putsen på gaveln kan man skönja två stycken ankarjärn. Gavlarnas vindskivor är av trä och svartmålade.

Långhusets sadeltak liksom de valmade taken på sakristia och vapenhus är klädda med tjärade spån. Samtliga tak är försedda med hängrännor och stuprör av koppar vilka löper ända ned till mark och ansluter till en nedgrävd dränering. Utmed takfoten på långhuset, absiden och de båda tillbyggnaderna löper ett svartmålat listverk av trä.

Långhusets fönster är högresta, bågvälvda 4-lufts fönster med blyspröjsat färgat katedralglas. Fönstren sitter djupt indragna med svagt sluttande solbänkar av natursten. De enkla ytterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar och är målade i samma ljusgrå färg som västfasadens fönster. På långhusets gavelspetsar sitter enkla smideskors, på den västra gaveln sitter dessutom en flöjel av koppar.

Mitt på kyrkans norra sida ligger en utbyggd sakristia försedd med en separat ingång i öster. I sakristians nordvästra hörn, där denna möter långhuset, ligger en kraftig stenhäll på marken vilken försetts med ett fyrkantigt hål i mitten. På motstående fasad har man låtit uppföra kyrkans vapenhus vars entré försetts med dubbla låga träportar klädda med en profilerad panel.

Centrerat på kyrkans absid i öster sitter ett bågvälvt korfönster, i samma storlek som långhusets, vilket på insidan försetts med ett färgat glasfönster.

På kyrkans östra och norra fasad, särskilt på sockeln, syns tydliga tecken på algpåväxt. På ett flertal ställen runt om kyrkan har putsen varit föremål för reparationsarbeten vilka ännu inte avfärgats.

Angelstads kyrka ecclesie Angulstadha omnämns för första gången i skriftliga källor 1369. Angelstad gränsar i väster och nordväst till sjön Bolmen, i norr till Berga, i öster till Ljungby och Kånna samt i söder till Annerstad. Kyrkan är belägen på en liten kulle ca en km öster om Angelstads samhälle och uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkogårdens äldsta gravvård är rest över Petrus Magni, häradsprost under åren 1581-1604. Han skrev under Uppsala mötes beslut år 1593 för Angelstad, Ljungby och Kånna församlingars pastorat. I anslutning till kyrkan ligger sockenstugan, traktens tidigare skolbyggnad samt den nuvarande skolbyggnaden. Den ursprungliga bebyggelsen i Angelstad låg runt kyrkan och längs den före detta järnvägen. Byarna Rya, Värset, Ularp, Bolmstad och området kring Angelstads kyrka är uppmärksammat i kommunens kulturmiljöprogram.

Till kyrkan är namnet på en sägenomspunnen man, den skotske riddersmannen Ebbe Skammelson, knutet. Skammelson lär enligt sägnen ha dödat sin fästmö och dennes mor och sedan i förtvivlan över sina brott begivit sig till Rom för att söka förlåtelse för sina hemska gärningar. Som bot blev han ålagd att försedd med bojor tillbringa en natt på var och en av Bolmens 365 öar. På den gamla kyrkogården finns en märklig gammal sten på vilken enligt legenden Skammelson skall ha fallit död ner efter att han sonat sitt brott och bojorna fallit av honom. Skammelsons bojor förvaras i kyrkan

Den tidigast kända exteriöra förändringen skedde på 1600-talet då kyrkorummet förlängdes åt väst och det västra vapenhuset tillkom, en förändring vars spår än idag kan ses på långhusväggen i anslutning till läktarbarriären. År 1700 lät man uppföra en sakristia med direktuppgång till kyrkans predikstol. Vid samma tillfälle lät man även sätta in en dörr och fönster i kyrkans korparti samtidigt som man ersatte det tidigare taket av bly med ett tak av spån.

År 1760 uppfördes klockstapeln i Angelstad vilken kom att förses med två klockor. År 1806 revs den befintliga sakristian av trä och ersattes med en ny i sten. Nya fönster och dörrar sattes in i kyrkan vid renoveringen år 1886. Kyrkans spåntak lades om med ekspån 1915.

År 1935 sker en utvidgning av kyrkogården åt söder. Nästa förändring genomgår kyrkan i samband med Hans Lindéns renovering 1950. Kyrkans spåntak läggs om och ytterväggarnas puts lagas och omkalkas. Solbänkarna täcks med kopparplåt.

År 1962 uppförs ett bårhus i anslutning till kyrkogårdsmuren på kyrkogårdens södra del. 1986 läggs ett nytt spåntak och putsen kalkavfärgas. I anslutning till södra vapenhuset anlägger man en handikappramp av granit.

1989 förses den nyligen anlagda kyrkogården i öster med en stenmur och 1998 anlägger man en minneslund på Angelstads kyrkogård.