Södra bruksgatorna

Bostadskasernerna vid de södra bruksgatorna uppfördes av porslinsfabriken mellan 1890
1910-tal. Till skillnaden från Gustavsbergs norra bruksgator som var avsedd för högavlönade
arbetare, hade de södra bruksgatorna en lägre social status med bostadskaserner för flera
familjer.
De första hyreskasernerna uppfördes på Kvarnberget längs Bergsgatan 18821883. Husen
var från början rödmålade med träpanel, men har sedan 1900-talets början varit reveterade i
en puts med gul nyans. Balkonger tillkom 1978.
Längs med Mariagatan tillkom under 1890-talet tolv gulputsade byggnader, de s.k.
Mariagathusen, byggda efter en förlaga vid en bruksegendom i Gästrikland.
Byggnaderna bestod av tre lägenheter på ett rum och kök på nedre botten och två
lägenheter på övervåningen. Magnus Isaeus ritade husen. Gatan är uppkallad efter
brukspatron Odelbergs älsklingsdotter Maria.
På Kvarnbergets sydsida, på Stenkullen, uppfördes på 1910-talet tre bostadshus i gult
chamottetegel och som till sin utformning är karaktäristiskt för 1910-talets bostadshus
med brutet sadeltak och frontespis. Husen ligger fritt placerade, utan avgränsningar mot
omgivande gator. Synliga bergknallar, bersåer och uteplatser finns i miljön.

I miljön ingår även det före detta Epidemisjukhuset och den s.k. Hyddan, uppförd 1873
och som varit hemvist åt religiösa organisationer. Missionsförsamlingen hade bl.a. sina
möten här innan de fick sitt eget hus då Tallåskyrkan uppfördes 1901.

Bostadskasernerna vid de södra bruksgatorna uppfördes av porslinsfabriken mellan 1890
1910-tal. Till skillnaden från Gustavsbergs norra bruksgator som var avsedd för högavlönade
arbetare, hade de södra bruksgatorna en lägre social status med bostadskaserner för flera
familjer.
De första hyreskasernerna uppfördes på Kvarnberget längs Bergsgatan 18821883. Husen
var från början rödmålade med träpanel, men har sedan 1900-talets början varit reveterade i
en puts med gul nyans. Balkonger tillkom 1978.
Längs med Mariagatan tillkom under 1890-talet tolv gulputsade byggnader, de s.k.
Mariagathusen, byggda efter en förlaga vid en bruksegendom i Gästrikland.
Byggnaderna bestod av tre lägenheter på ett rum och kök på nedre botten och två
lägenheter på övervåningen. Magnus Isaeus ritade husen. Gatan är uppkallad efter
brukspatron Odelbergs älsklingsdotter Maria.
På Kvarnbergets sydsida, på Stenkullen, uppfördes på 1910-talet tre bostadshus i gult
chamottetegel och som till sin utformning är karaktäristiskt för 1910-talets bostadshus
med brutet sadeltak och frontespis. Husen ligger fritt placerade, utan avgränsningar mot
omgivande gator. Synliga bergknallar, bersåer och uteplatser finns i miljön.

I miljön ingår även det före detta Epidemisjukhuset och den s.k. Hyddan, uppförd 1873
och som varit hemvist åt religiösa organisationer. Missionsförsamlingen hade bl.a. sina
möten här innan de fick sitt eget hus då Tallåskyrkan uppfördes 1901.

Bostadskasernerna vid de södra bruksgatorna uppfördes av porslinsfabriken mellan 1890
1910-tal. Till skillnaden från Gustavsbergs norra bruksgator som var avsedd för högavlönade
arbetare, hade de södra bruksgatorna en lägre social status med bostadskaserner för flera
familjer.
De första hyreskasernerna uppfördes på Kvarnberget längs Bergsgatan 18821883. Husen
var från början rödmålade med träpanel, men har sedan 1900-talets början varit reveterade i
en puts med gul nyans. Balkonger tillkom 1978.
Längs med Mariagatan tillkom under 1890-talet tolv gulputsade byggnader, de s.k.
Mariagathusen, byggda efter en förlaga vid en bruksegendom i Gästrikland.
Byggnaderna bestod av tre lägenheter på ett rum och kök på nedre botten och två
lägenheter på övervåningen. Magnus Isaeus ritade husen. Gatan är uppkallad efter
brukspatron Odelbergs älsklingsdotter Maria.
På Kvarnbergets sydsida, på Stenkullen, uppfördes på 1910-talet tre bostadshus i gult
chamottetegel och som till sin utformning är karaktäristiskt för 1910-talets bostadshus
med brutet sadeltak och frontespis. Husen ligger fritt placerade, utan avgränsningar mot
omgivande gator. Synliga bergknallar, bersåer och uteplatser finns i miljön.

I miljön ingår även det före detta Epidemisjukhuset och den s.k. Hyddan, uppförd 1873
och som varit hemvist åt religiösa organisationer. Missionsförsamlingen hade bl.a. sina
möten här innan de fick sitt eget hus då Tallåskyrkan uppfördes 1901.

Bruksgatorna vid Mariagatan och Bergsgatan domineras av stark kuperad terräng med
sparad natur mellan husen. Vägarna är dragna längs med höjdkurvorna i nordsydlig
riktning. Till skillnad mot de norra bruksgatornas raka gator är vägarna här krökta och
bitvis slingrande. Byggnadernas placering har anpassats efter terrängen. De smala
vägarna och husens varsamma placering i terrängen med förgårdsmark och inga
gränsavskiljare är ett viktigt karaktärsdrag för området. Husens färgsättning och
välbevarade exteriör utan större om- och tillbyggnader är även viktiga för helhetsmiljön
och det kulturhistoriska värdet. Den sparade naturen, äldre trädgårdarna med rödfärgade
uthus och jordkällare är även ett viktigt inslag i miljön. Större trädäck och staket bör
undvikas i miljön.

Bruksgatorna vid Mariagatan och Bergsgatan domineras av stark kuperad terräng med
sparad natur mellan husen. Vägarna är dragna längs med höjdkurvorna i nordsydlig
riktning. Till skillnad mot de norra bruksgatornas raka gator är vägarna här krökta och
bitvis slingrande. Byggnadernas placering har anpassats efter terrängen. De smala
vägarna och husens varsamma placering i terrängen med förgårdsmark och inga
gränsavskiljare är ett viktigt karaktärsdrag för området. Husens färgsättning och
välbevarade exteriör utan större om- och tillbyggnader är även viktiga för helhetsmiljön
och det kulturhistoriska värdet. Den sparade naturen, äldre trädgårdarna med rödfärgade
uthus och jordkällare är även ett viktigt inslag i miljön. Större trädäck och staket bör
undvikas i miljön.

Bruksgatorna vid Mariagatan och Bergsgatan domineras av stark kuperad terräng med
sparad natur mellan husen. Vägarna är dragna längs med höjdkurvorna i nordsydlig
riktning. Till skillnad mot de norra bruksgatornas raka gator är vägarna här krökta och
bitvis slingrande. Byggnadernas placering har anpassats efter terrängen. De smala
vägarna och husens varsamma placering i terrängen med förgårdsmark och inga
gränsavskiljare är ett viktigt karaktärsdrag för området. Husens färgsättning och
välbevarade exteriör utan större om- och tillbyggnader är även viktiga för helhetsmiljön
och det kulturhistoriska värdet. Den sparade naturen, äldre trädgårdarna med rödfärgade
uthus och jordkällare är även ett viktigt inslag i miljön. Större trädäck och staket bör
undvikas i miljön.

Bostadskasernerna vid de södra bruksgatorna uppfördes av porslinsfabriken mellan 1890
1910-tal. Till skillnaden från Gustavsbergs norra bruksgator som var avsedd för högavlönade
arbetare, hade de södra bruksgatorna en lägre social status med bostadskaserner för flera
familjer.
De första hyreskasernerna uppfördes på Kvarnberget längs Bergsgatan 18821883. Husen
var från början rödmålade med träpanel, men har sedan 1900-talets början varit reveterade i
en puts med gul nyans. Balkonger tillkom 1978.
Längs med Mariagatan tillkom under 1890-talet tolv gulputsade byggnader, de s.k.
Mariagathusen, byggda efter en förlaga vid en bruksegendom i Gästrikland.
Byggnaderna bestod av tre lägenheter på ett rum och kök på nedre botten och två
lägenheter på övervåningen. Magnus Isaeus ritade husen. Gatan är uppkallad efter
brukspatron Odelbergs älsklingsdotter Maria.
På Kvarnbergets sydsida, på Stenkullen, uppfördes på 1910-talet tre bostadshus i gult
chamottetegel och som till sin utformning är karaktäristiskt för 1910-talets bostadshus
med brutet sadeltak och frontespis. Husen ligger fritt placerade, utan avgränsningar mot
omgivande gator. Synliga bergknallar, bersåer och uteplatser finns i miljön.

I miljön ingår även det före detta Epidemisjukhuset och den s.k. Hyddan, uppförd 1873
och som varit hemvist åt religiösa organisationer. Missionsförsamlingen hade bl.a. sina
möten här innan de fick sitt eget hus då Tallåskyrkan uppfördes 1901.

Bruksgatorna vid Mariagatan och Bergsgatan domineras av stark kuperad terräng med
sparad natur mellan husen. Vägarna är dragna längs med höjdkurvorna i nordsydlig
riktning. Till skillnad mot de norra bruksgatornas raka gator är vägarna här krökta och
bitvis slingrande. Byggnadernas placering har anpassats efter terrängen. De smala
vägarna och husens varsamma placering i terrängen med förgårdsmark och inga
gränsavskiljare är ett viktigt karaktärsdrag för området. Husens färgsättning och
välbevarade exteriör utan större om- och tillbyggnader är även viktiga för helhetsmiljön
och det kulturhistoriska värdet. Den sparade naturen, äldre trädgårdarna med rödfärgade
uthus och jordkällare är även ett viktigt inslag i miljön. Större trädäck och staket bör
undvikas i miljön.