STORA SLÅGARPS KYRKA

Kyrkan består av långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster och ett kvadratiskt smalare torn med spira i väster. Kor, absid och den östra delen av långhuset är romanska. Långhuset förlängdes
västerut under 1400-talet. Tornet byggdes 1883. Murarna är vitputsade och dekorerade med rundbågsfriser. Fönsteröppningarna är stora och spetsbågiga. Taken är täckta av plåt.

De romanska murarna är uppförda av gråsten i olika storlekar i jämna skift med inslag av flinta och sandsten samt inslag av tegelskolning i långhusets förlängning. Murarna är stänkputsade och vitfärgade. Murarna saknar sockel men grundstenar är delvis synliga, speciellt runt absiden. Murarna har en rundbågsfris samt ett listverk under takfoten. Listverket följer med på gavelröstena mot öster på både kor och långhus. På långhusets södersida är listverket annorlunda med ett sågtandsskift.

Tornet från 1883 är kvadratiskt och uppfört i tegel. Sockeln är utkragande. Tornet har både en gördelgesims och en takfotsgesims i form av rundbågsfriser.

Kyrkan har två ingångar. En granittrappa med fyra steg leder till huvudingången i tornet i väster. I den spetsbågiga portalen med tre slätputsade språng sitter en pardörr. Ovanför portalen finns ett spetsbågigt listverk. Dörren är klädd med brunmålad pärlspontpanel och har stora dekorativa beslag i broskornamentik av smidesjärn. Ovan dörren sitter ett spetsbågigt fönster. En prästingång finns i absiden i en enkel rundbågig öppning med en raktäckt modern enkeldörr med ett rundbågigt fönster som överljus. En kalkstenstrappa leder till absidingången.

Fönstren sitter i spetsbågiga stänkputsade omfattningar med två språng. Fönstren består av plattjärnsprofiler på ut och insida som fästs ihop med bultar. I rutorna sitter blyinfattat antikglas, i ovankant med färgat glas. Solbänkarnas cementskivor är klädda med grå plåt. Tornets fönster på andra våningen och ljudöppningarna skiljer sig mot övriga fönster genom att de är delade med en murpelare i två spetsbågiga och ett litet runt fönster ovanför inom en spetsbågig öppning. Tornets fönster och ljudluckor har
ögonbryn, en utkragande list ovanför muröppningarna. Dessa är slätputsade till skillnad från kyrkan i övrigt.

Långhus och kor har sadeltak, absiden halvcirkelformat kägeltak och tornet spira. Torntaket har en fyrkantig bas och därovan en åttkantig spira krönt av en tupp. Små takkupor med sadeltak finns på torntaket i alla väderstreck. Samtliga tak är belagda med skivlagd gråmålad plåt. På allt utom tornet är det förskjutna horisontella hakfalsar i plåten. Avvattningen är av vita hängrännor och stuprör, förutom på absiden som har ny grå ränna.

Kyrkan uppfördes under 1100-talet och bestod då av långhus i två travéer, smalare kvadratiskt kor och halvrund absid i öster. Kyrkan hade förmodligen likt romanska kyrkor norr- och sydportal och högtsittande rundbågiga fönster. Murarna dekorerades med rundbågsfriser under takfoten. Triumfbågen mellan långhus och kor skilde församlingen från högaltaret. Triumfbågen dekorerades med tandsnitt. Kanske fanns det ett korskrank vid triumfbågen. Vid sidan om triumfbågen byggdes nischer för sidoaltare. Nischerna är uppförda före valvslagningen, förmodligen i samband med kyrkans uppförande.

Redan under medeltiden blev kyrkan för liten. Långhuset förlängdes då västerut. Vid ungefär samma tid, sannolikt i mitten på 1400-talet, slogs valv i långhus och kor som dekormålades. Ett vapenhus i tegel, som revs 1835, byggdes på södersidan under senmedeltiden. På 1500-talet målades nya kalkmålningar i valven med grå kappor och spiralornament och växtslingor. Kyrkan hade inget torn men på kyrkogårdens södra sida fanns en klockstapel. Omkring 1800-talets mitt kom flera gånger förslag att riva Stora Slågarps kyrka.
Prästen i församlingen, Hampus Tullberg, även professor i österländska språk, drev frågan om rivning eftersom kyrkan ansågs bristfällig, men istället renoverades den.

Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen.
1872 renoverades kyrkan. Nya bänkar sattes in, liksom en ny altaruppsats och en predikstol från Lilla Slågarps kyrka. Tidigare fanns en altaruppsats från 1590.
1883 byggdes ett torn i väster till kyrkan efter ritningar av byggmästare N Andersson i Malmö. Klockstapeln på kyrkogården revs. Andersson har ritat flera kyrkor, bland dem Kvidinge kyrka och tornet till Lackalänga kyrka. Tornets andra våning förbereddes för orgeln som skaffades två år senare.
1912 upptäcktes valvmålningarna som varit överkalkade och restaurerades. Målningarna har rengjorts vid flera senare tillfällen. Bänkarna och altaruppsatsen målades blå. De medeltida altarnischerna på långhusets östgavel som murats igen togs fram liksom tandsnitten på triumfbågen. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin besiktigade målningarna, eventuellt deltog han i renoveringen.
1928 lades nytt tegelgolv i långhus och vapenhus liknande befintligt golv.
1930 dränerades runt kyrkan. Flera gravkistor av bearbetad sten hittades.
1958 installerades el och värme i kyrkan.
1979 knackades stora delar av putsen ner och kyrkan putsades om.
1983 monterades fönstren ner och renoverades.
1993 byggdes en ekonomibyggnad intill kyrkan. Vid ledningsdragning gjordes en arkeologisk undersökning. Rester av det rivna medeltida vapenhuset hittades.
2010 kalkades kyrkan. Vid renovering av kyrkogårdsmuren hittades ett stenblock med rundbågsfris.

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det är ett ljust rum med högt i tak. Rummet har dagsljus från två stora fönster och från portens överljus. Golvet är belagt med handslaget tegel lagt på flatan i rombiskt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade, taket är plant och vitmålat. På norra sidan leder en trappa till de övre våningarna. Vid sidan om ingången till kyrkorummet och under trappan finns inbyggnader med brädor för elcentral och städförråd. Snickerierna är målade i ljusgrått. En pardörr av ramverk och dekorativa
fyllningar leder in i kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. I absiden är sakristian inrymd. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Slutna bänkar målade i blågrönt står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet i långhus och kor är belagt med handslaget gult och rött tegel från 1928, lagt på flatan i rombiskt mönster. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Väggarna är vitputsade. Längs ytterväggarna vid bänkarna finns en bröstning av trä målad i bänkarnas färg. Höga, lågt placerade, spetsbågiga fönster med antikglas ger dagsljus åt rummet. Predikstolen står i sydöst och dopfunten och en ljusbärare i nordöst i långhuset.

Kyrkorummet är välvt med kryssribbvalv, tre i långhuset och ett över koret. Gördeloch sköldbågar är spetsbågiga med följdskift. Valven vilar på breda tresprångiga pilastrar med kragband. Valvkapporna och pilastrarna är putsade och målade i grått, i valvkapporna med svagt målade mörka spiralornament. Ribbor och bågar är målade som imiterade tegelstenar i rött, grått, svart och vitt. Valvet i kor och de två östliga
valven är sekundära, slagna efter kyrkan byggdes. Det västligaste valvet i kyrkans förlängning kan vara primärt, byggt samtidigt som långhuset förlängdes. Långhusets valv är slagna av halvstenstegel. Pilastrar och valvribborna målades på 1400-talet medan valvkapporna målades över på 1500-talet.

Triumfbågen mellan kor och långhus är rundbågig och bred. På bågens imposter finns dekorativ tandsnittsdekor. I långhusets östra mur finns på ömse sidor om triumfbågen nischer som före reformationen varit plats för sidoaltare. Nischerna är tillkomna innan kyrkans valv slogs.

Koret är upphöjt med två steg av granitblock. Golvet är belagt med tegel lika långhusets golv. Koret är välvt med ett kryssribbvalv. Altaruppsatsen innanför altarringen upptar koret. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. Dörrar på ömse sidor om altaruppsatsen avskärmar sakristian. Sakristian är välvt med ett hjälmvalv synligt från långhuset. Valvet är primärt, uppfört samtidigt med absiden. På golvet ligger heltäckningsmatta. I öster finns den rundbågiga prästingången. Innerdörren av stående gråmålade brädor har beslag och handtag av smidesjärn, dörren är eventuellt den tidigare ytterdörren. Skrivbord och klädskåp finns i sakristian.

Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd. Läktaren bärs av grå kolonner med bas och kapitäl. Läktarens undersida är klädd med ljusgrå brädor. Den täta läktarbarriären är indelad med en rundbågig arkad målad i grått med detaljer i guld. Barriären har förhöjts med ett räcke av omålade träbrädor. Orgelläktaren liksom tornets övre våningar nås med trappa i vapenhuset. En brant trätrappa leder till klockvåningen där klockbocken av furubjälkar står med två klockor. Brädor ligger på golvet, väggarna är vitputsade. Dubbla ljudöppningar finns i alla väderstreck. Vinden över kyrkorummet nås från en lucka från ett lågt utrymme över vapenhuset. Valven är inte isolerade. Taklaget av furu består av sparrar, hanband, stödben, tassar. Underbrädningen är gjord med brädor monterade med ett par centimeters ventilationsspringa och plåten är lagd på brädorna utan mellanliggande papp. Korvinden är inte besökt. Enligt antikvarie Petter Jansson som gjort en byggnadsarkeologisk undersökning kan delar av taklaget över koret vara medeltida ekbjälkar, blandade med senare furubjälkar.

Inredning och inventarier
Altaret är av trä från okänt årtal. Sidorna är av gråmålade träskivor medan altarskivanär av omålade furubrädor. Helt inklätt i tyg.

Altaruppsatsen i nygotisk stil av bemålat trä och gips är från 1872. Den består av en triptyk med tre gipsfigurer som är kopior av Thorvaldsens statyer för Vår Frue kirke i Köpenhamn. Gipsfigurerna omges av spetsbågiga fyllningar målade i gråblått med förgyllda ramar krönta av kors. Tidigare fanns en altaruppsats från 1590.

Dopfunten i två delar av sandsten är från tidig medeltid, kanske från när kyrkan byggdes. Den runda cuppan är i ovankant dekorerad med en rundbågsfris med nedhängande stiliserade liljor. Foten har en fyrkantig bas som övergår i runda vulster och hålkäl. Fotplattan har fyra hörntappar.

Predikstolen från 1775 är av trä målad i ljusgrått och förgyllning. Den är ovanligt utformad som en kalk med vriden, profilerad yta. Korgen står på en smal profilerad pelare. Predikstolen flyttades till Stora Slågarps kyrka 1872 från Lilla Slågarps kyrka.