KARABY KYRKA

KARABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, lågt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom bred mittgång. Bänkarna når i väster ända intill koret. I öster slutar bänkarna ca två meter öster om gavelväggen. Här är litet kyrktorg med bokbord samt i nordvästra hörnet ett vitt dubbelskåp. Över långhusets västra parti är en läktare. På nordsidan finns i öster tidigare altartavla och väster om denna två små rektangulära målningar.
GOLV - Golvet i mittgång samt väster om bänkkvarteren utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. Under bänkarna är ett förhöjt undergolv av tvärgående, smala lackade granbrädor. I mittgången ligger en brunmönstrad gångmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill med en profilerad taklist. Listens nedre, smala parti är blåmarmorerat och det övre dekorerat med en målad bågfris med palmetter. Det träfärgade mönstret framträder på en röd bottenfärg.
Utmed bänkarna finns på ytterväggarna en brunröd bröstpanel av trä. Panelen avslutas med en gråmarmorerad överliggare, som sammanbinder den med bänkarna.
På nordväggen hänger två romantiska målningar med guldfärgad bakgrundsfärg och motiv målade i vitt, rött och blått. Bilderna är möjligen gjorda av Kylbergfamiljen. Den östliga målningen avbildar Petrus och den västliga troligen evangelisten Johannes.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhuset i väster är en brunlaserad pardörr från sent 1900-tal. Varje dörrblad pryds av fyra kvadratiska, svartmarmorerade speglar, varav den övre är rundad upptill. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Långhuset har tre större fönster på sydsidan och ett på nordsidan. De grå, rundbågade fönstren är indelade i vardera sex lufter. De är placerade i utåt konande smygar, putsade och vitmålade. I varje fönster är en horisontell träbit för blomvaser, ljusstakar och liknande.
TAK - Trätaket består av ett treklöverformat tak. Över tunnvalvet i mitten går tvärgående stockar , marmorerade i blått på träfärgad botten. I övrigt är taket dekorerat med moln, som utsparats på en himmelsblå bakgrund.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. Altaret med tillhörande knäfallspall är placerat invid östväggen och det tredelade altarskåpets träfundament vilar på altaret. Framför altaret är den raka altarringen placerad ca en meter innanför ytterväggarna. Mittdelen av den delbara altarringen är borttagen. På södra sidan av koret är predikstolen och ett piano placerade och på den norra en dopfunt. Öster om predikstolen är en litet, välvt, murat rum, där trappan går upp. Mot norr är ännu en välvd muröppning . På motstående sida av koret är ett liknande utrymme med öppning mot söder. Längst i öster finns en absid, där altaret år placerat. Dopfunten är placerad på korets nordsida och öster om denna är dörren till sakristian. Närmast långhuset sitter en nummertavla på vardera långsida.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Dopfunten är placerad på ett runt, ytterligare upphöjt kalkstensgolv. Innanför altarringen är golvet upphöjt genom ytterligare två trappsteg, varav altarringen står på det första trappsteget. Runt altaret är ett rektangulärt, ännu ett trappsteg högre golv. Framför altaret är en yllematta med geometriska, vävda mönster i gult, vitt och brunt samt inskriptionen "KARABY KYRKA" Mattan är tillverkad vid Agda Österbergs "Ateljé Tre Bäckar". I altarringens mittöppning ligger en smal grå matta som täcker de tre trappstegen framför altaret
VÄGG - Väggen i det tresidigt avslutade koret är slätputsat och vitmålat. På sydväggen, bakom predikstolen är en draperimålning i grå toner.
DÖRR - Den grålaserade dörren till sakristian pryds av två horisontella rektangulära speglar samt mellan dessa fyra parvis placerade rektangulära speglar. Överst är en rundbågig spegel. Samtliga har profilerade ramar samt grå och röda marmoreringar. Dörren är placerad i en djup, runbågig, putsad och vitmålad nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i sydöst och ett i nordöst. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Se långhus. Kortaket har målad dekor i form av en blå cirkel. Cirkeln inramas av en molnkant och innehåller tre puttis med textband, grupperade kring ett grekiskt guldkors med strålkrans.
FAST INREDNING
ALTARE - Altarets underrede är murat, putsat och vitmålat. Skivan utgörs av en polerad kalksten. Altaret är från 1923.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två kvarter , öppna mot mittgången. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en rödbrun bröstpanel mot väggen. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Varje bänk är infälld i en bräda, vilken i sin tur vilar på ett lackat undergolv av smala brädor. På varje sida finns tolv bänkar. Insidorna är huvudsakligen målade i rödbrun. De rektangulära gavlarna är ådrade i gråblått. De pryds av en rektangulär, utsparad spegel, ådrad i brunt och grått. Närmast koret respektive västgaveln avslutas bänkkvarteren av en skärm, utformad som gavlarna. Bänkarna, tillkomna 1923, är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1923 är brunmarmorerad. I vardera hörn sitter en skulpterad kolonn marmorerad i rödbrunt. De höga kolonnerna utgör samtidigt ben, vilka uppbär predikstolen. Sidorna pryds av en rektangulär, utsparad spegel med trappstensformad avslutning upptill. Speglarna är marmorerade i blått och rött med ramar i rött och guld. Den övre sargen är bruten samt dekorerad genom en snidad tandsnittsbård i guld.
Predikstolen har ett åttakantigt, brunmarmorerat ljudtak. Kanten har dekor i form av utsparade speglar samt överst en blåmarmorerad list. Kanten kröns av skulpturer i form av brinnande facklor. (?) Under kanten är en bård av röda voluter samt nedhängande guldfärgade bladformer. Trappan från öster är kort, brant och något svängd. Den har mot sydväggen ett räcke med gråmarmorerad skärm. Målningarna är utförda av artisten Filip Månsson, Stockholm.
ORGEL - Orgeln byggdes 1954 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Orgelverket har åtta stämmor, två manualer och pedalstämma. Spelbordet är vänt mot väster. Piporna är samlade i ett fält i den enkla, vid sidorna rödmålade fasaden.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två åttakantiga grå - och blåmarmorerade pelare. Pelarna är fästa vid två bänkar utmed mittgången. Läktarbröstet består av ett rakt, helt gråmarmorerat skrank. Under sargen är en profilsågad volutbård med gulmålad kant. Läktarbröstet pryds av tre svarta, utsparade speglar. Speglarna har ljust marmorerade smala ramar samt målade bibelcitat i guldfärg. Målningarna är utförda av artisten Filip Månsson, Stockholm.
Läktaren är belägen på en två trappsteg lägre nivå än tornrummet i väster. Golvet utgörs av lackade brädor. På vardera sida är fem gradiner samt tre korta bänkar av samma typ som långhusbänkarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den äldre, rundbågiga altartavlan från 1923, nu placerad på nordväggen, är målad i olja av Gunnar Erik Ström. Bilden visar Kristi uppståndelse.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av ett tredelat altarskåp med färgrika figurer i friskulptur. Altarskåpet av Erik Nilsson, Harplinge är gjort 1965. I mittpartiet avbildas Maria med det nyfödda Jesusbarnet samt herdarna som tillber barnet. Den norra flygeln visar Marie bebådelse och den södra Jesus i templet vid 12 års ålder. Altarskåpet kröns av en genombruten bård av profilsågade och guldfärgade voluter. Altarskåpets rektangulära bas är grön med guldfärgat textband. Inskriptionen i form av bibelcitat är i relief.
ALTARRING - Altarringen från 1923 består av ett rakt, delbart skrank, målat i mörkt grått. Dekoren utgörs av grå rektangulära utsparade speglar, ådrade i blått. Armstödet är av trä, medan knäfallet är stoppat och klätt med rött tyg.
DOPFUNT - Den romanska dopfunten av sandsten har rundad cuppa med reliefdekor i form av liggande palmettliknade bård. Ett stycke av cuppans övre kant saknas. Mellan cuppan och den fyrsidiga fotplattan är en bred vulst.
NUMMERTAVLA - Nummertavlorna från 1923 är rundbågade och svarta med guldfärgad ram.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets sydsida står ett litet bord samt en lång, gråmålad rygglös bänk med profilsågade voluter i framskärmen. Utmed nordväggen är en torntrappa med uppgång i öster. Trappan är svängd nedtill och består av lackade inbyggda steg samt en handledare av järn. Förrådsutrymmen under trappan döljs genom en skärmvägg.
GOLV - Golvet består av rektangulära, slipade, ljusa kalkstenar
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Skärmväggen består av vitmålad byggplatta.
PORT - Porten i väster består av en gråmålad, rektangulär pardörr med dekorativt smidda vertikala beslag. Vardera dörrblad har dekor av fyra gråmarmorerade speglar.
FÖNSTER - I norr respektive söder är ett smalt, gråmålat rundbågigt fönster. Fönstren är placerade i rundbågiga smygar.
TAK - Taket är ett plant, gråmålat trätak.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen på en ett trappsteg lägre nivå än koret. Utmed sakristians sydvägg, väster om kordörren, är ett murat vitt altare med polerad kalstensskiva. På väggen hänger en mycket liten altartriptyk från sent 1900-tal. Mitt i västväggen är dörr till ett vindfång framför västporten och på båda sidor om denna i väggen infällda skåp. Utmed nordväggen står ett skrivbord och i nordöstra hörnet ett rumshögt skåp.
GOLV - Golvet består av grovt slipade kalkstensskivor. Stenen närmast kordörren har en otydlig inhuggen inskription.
VÄGG Väggarna vitmålade och slätputsade. Västväggen är dock klädd med släta grå, vertikala brädor.
PORT/DÖRRAR - Dörren till vindfånget är en rektangulär, gråmålad enkeldörr med två röd - och gråmarmorerade speglar. Porten är en rektangulär, brun enkel bräddörr. Kordörr - se kor. Kordörren är placerad i en segmentbågig nisch.
PORT - I norr är i farstun en gråvit port med tre speglar. I övre spegeln är ett rombiskt fönster med tre rutor.
FÖNSTER - Sakristian har i norr respektive öster ett gråmålat, rektangulärt fönster med två lufter. Fönstren är placerade i segmentbågade smygar med grå fönsterbänkar av trä.
TAK - Det plana trätaket i södra sakristian är målat i ljust blått och i norra sakristian är taket omålad furu.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning två är belägen väster om läktaren. Här står en kista. Golvet är av lackade brädor, väggarna slätputsade och vitmålade och taket är ett vitt trätak med bjälkar och brädor. I norr och söder är ett runt fönster med krysspröjs av trä. Fönstren är placerade i runda smygar. Dörren till läktaren är rundbågad, grå och prydd med tre gråmarmorerade speglar samt dekorativt smidda beslag. Via en brant trappa med inbyggda trästeg når man våning 3. Golv och tak utgörs av plankor, medan väggen är putsad och vitmålad. I väster, norr respektive söder är två rundbågiga gluggar med träfärgade luckor. Här finns kyrkklockan, omgjuten 1750 av Nils Billsten, Skara.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
KARABY KYRKA - En kyrka uppfördes under tidig medeltid på nuvarande kyrkplats i Karaby. Från äldsta tid är en romansk dopfunt bevarad. Kyrkan förlängdes med ett tresidigt kor i öster, troligen på 1700-talet. Den ombyggdes 1882, varvid ett vapenhus i söder revs och ett nytt i tegel uppmurades i väster. 1919 eldhärjades kyrkan så svårt att endast vapenhuset, en kyrkklocka samt murrester återstod.
1922-1924 återuppbyggdes Karaby kyrka på de gamla murarna. Samtidigt tillfogades i väster ett helt nytt torn istället för vapenhuset samt i norr sakristia. Arkitekt var Knut Nordenskjöld. Inredningen ritades och planerades av Axel Forssén, som även ledde arbetena. Byggmästare var J A Gustavsson, Valtorp. Kyrkmålare KJR Johansson deltog i arbetena liksom artisten Filip Månsson, Stockholm. (målningar i tak, på predikstol, läktarbröst, bänkar och dörrar).
Helt ny inredning anskaffades 1923, bland annat altare, altarring, läktare, predikstol, bänkar, en altartavla av Gunnar Erik Ström samt ett italienskt krucifix. Altartavlan ansågs dock av mången församlingsbo som alltför modern.
En grundförstärkning enligt Axel Forsséns förslag skedde 1933. 1943 invigdes kyrkan efter invändig omputsning med kalkputs.
Sigvard Lidéns förslag till installation av elektrisk värme och belysning godkändes 1946. Nuvarande orgel byggdes 1954 av Smedmans orgelbyggeri AB, Lidköping. Fasaden ritades av Adolf Niklasson.
1962 godkändes Eric Nilssons, Harplinge, förslag till altarskåp. Skåpet invigdes 1965. 1985 observerades fukt och svampangrepp i taket. 1990 skedde yttre reparationer i form av putsarbeten. 1996 byttes delvis elsystemet av Gillstads elektriska AB och Grästorps energi AB.

KARABY KYRKA - Kyrkan betår av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, lågt, smalare torn i väster samt sakristia norr om koret. Kyrkan uppbyggdes 1924 på en äldre grund och utgör ett exempel på svensk 1920-talsklassicism.
FASAD - Fasaden är spritpustad med kalkbruk och vitmålad. Kyrkan har en rak, oputsad sockel, murad av kalksten. Tornets och korets sockel är skråkantade. På sydfasaden är två ankarslut och i norr ett ankarslut. I nordfasaden, öster om det nuvarande fönstret, är en ristad markering av ett äldre och större fönster. I korets östvägg är en likadan markering. I norr, väster och söder har tornet ett X -format ankarslut mellan två S-formade ankarslut. Över västporten är en oputsad stenplatta med årtalet "1852" samt häröver, under ankarsluten, ristade markeringar av en äldre trefönstergrupp.
PORT - Västporten utgörs av en rektangulär pardörr av svarta plåtlameller. Över porten är en inmurad, rundbågig kalkstensplatta med inhuggen och svartmålad inskription: "KARABY KYRKA GRUNDLAGD UNDER MEDELTIDEN EFTER SKIFTANDE ÖDEN HÄRJAD AV VÅDELD ÅR 1919. ÅTERUPPBYGGD 1923 UNDER KONUNG GUSTAV V´s REGERING" Dörr och platta är placerade i en rundbågig, putsad nisch. Framför porten är två trappsteg.
Sakristian har i väster en port i form av en rektangulär svart enkeldörr med fyllning av diagonalt rutmönster. Framför porten ligger två halrunda trappsteg.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset/koret tre större, symmetriskt placerade rundbågiga, grågröna fönster i söder. I norr är ett likadant fönster liksom ett i sydöst och ett i nordöst. Fönstren är placerad i rundbågiga nischer och försedda med fönsterbänkar av granit. De består av sex lufter, i sin tur indelade i smårutor genom blyspröjs. Sakristian har i norr respektive öster ett grågrönt, rektangulärt fönster med blyspröjs och fönsterbleck av plåt.
I tornets bottenvåning finns i norr och söder vardera ett smalt, rundbågigt grågrönt fönster. Fönstren är genom blyspröjs indelade i en rund ruta överst och härunder i tio små rutor. De är placerade i rundbågiga nischer med fönsterbänkar av kalksten. I andra tornvåningen finns ett grågrönt hjulfönster i norr respektive söder. Fönstren är placerade i runda nischer försedda med ett grågröna fönsterbleck av plåt. De rundbågiga ljudgluggarna i norr, söder och väster sitter i rundbågiga nischer med bruna fönsterluckor framför samt solbänk av kalksten.
TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret, och sakristian sadeltak. Taken täcks av enkupigt lertegel. Tornet har flack huv samt åttasidig lanternin med torntak. Lanterninen är klädd med svartmålad träpanel och i fyra väderstreck dekorerad med ett träkors i relief. Torntak och huv täcks av träspån. Tornet kröns av en spira med kopparkula och förgylld tupp och kortakets gavelspets av en flöjel av järn med kopparkula samt årtalet "1923". Stuprör och hängrännor är av järnplåt.