TRONS KAPELL

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nord-syd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nord-syd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nord-syd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nord-syd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nord-syd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nordsyd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.

FILIPSTADS ÖSTRA KYRKOGÅRD:
När den nya stenkyrkan byggdes efter stadsbranden på 1770-talet beslöts att anlägga också en begravningsplats på östra stranden av sjön Daglösen. Denna östra kyrkogård invigd 1776 har utvidgats vid fyra tillfällen; 1930 utökades med ett kvadratiskt område söder om den ursprungliga delen, 1950 väster om denna utvidgning, 1962 med en långsmal sträcka i öster och år 1974 i söder. I det sydöstra hörnet byggdes 1963 ett krematorium/kapell i vitputsad betong med koppartak. En tjänstebostad från 1897 med ett senare tillbyggt kontorsannex ligger norr om kyrkogården. På kyrkogårdens krön har John Ericssons mausoleum uppförts 1895 som är ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen i nationalromantisk stil. Allmänningar förekommer på de tre äldsta områdena. Urngravsområden har iordningställts dels väster om mausoleet nära sjön, dels närmast söder om den år 1981 inrättade minneslunden samt även på 1974 års utvidgning.
Genom de olika utvidgningarna har begravningsplatsen fått en långsmal och oregelbunden utformning orienterad i nordsyd. Hela kyrkogården karakteriseras i stort av kuperad terräng med terrasser på sluttningen ned mot sjön i väster och utplaning söderöver. Iögonfallande är emellertid den ursprungliga delen anlagd på en kulle i norr och starkt terrasserad nedför dess sluttningar. Kyrkogården ligger öppen mot Daglösen i väster och i norr finns järnstaket mot parkeringsplats. I öster formar björkar ridå mot väg och bebyggelse och i söder ligger naturmark. En fogad låg stenmur av liggande stenhällar med planteringsarrangemang i mitten avskiljer 1947 års del från den övriga kyrkogården.
Vegetationen på kyrkogården är omväxlande. Olika slags lövträd som lönn och björk med spridda inslag av barrträd och thujor växer över området men främst utmed kullens sidor och har här karaktären av naturligt trädbestånd. Högresta thujor flankerar mausoleet vid de fyra hörnen. Björkar formar alléer utmed huvudgångar på det sydligaste partiet av den äldsta delen. På 1950 års utvidgning växer oxelträd. Senaste utvidgningen saknar till stor del plan terräng. Måbär ingår i de fåtal familjegravshäckarna liksom i kvartershäckarna. Kyrkogården har i övrigt öppna gräsbesådda områden, främst längs den östra sidan och framför krematoriet där marken ej tagits i anspråk för begravningar. Både asfalterade och grusade gångar förekommer liksom plattgångar. Terrasserna förbinds genom antingen trappor i huggen sten eller asfalterade sluttningar.
Kyrkogårdens olika delar avspeglar olika tiders smak och ideal genom gravvårdarnas varierande storlek, utformning, färg och material. Här kan samhällets sociala skiktning avläsas alltifrån högreståndspersoner, borgare, bergsmän, brukspatroner, kommunala och religiösa företrädare till små enkla gravvårdar över mindre bemedlade.
Den riksbekanta John Ericssons mausoleum med central placering på kyrkogården uppvisar släktskap med tyskt monumentbyggande vid 1800-talets slut. Mausoleet står uppbyggt på en kvadratisk terrass i granit och omges av stenstolpar och järnkätting. Sockeln är i likhet med terrassens sidor råhuggen och de övre partierna av finhuggen granit. Monumentets västra fasad upptas av portar av ek och en rundbågig portal med inskriptionen "Fäderneslandet åt John Ericsson". Taket formar en pyramid av lagda granithällar och dess krön pryds av ett jordklot med en örn.
De nära 950 grusgravarna, av vilka övervägande delen har stenramar och endast ett tiotal järnstaket, utgör ett karakteristiskt inslag på kyrkogården och upptar i stort sett hela den äldre delen. På de brantaste partierna ligger de nära nog trappstegsvis utmed terrasserna. Åtskilliga höga och individuellt utformade gravvårdar präglar i övrigt den gamla delen. Ett relativt stort parti på främst 1930 års utvidgning upptas ännu av allmänning och har den gamla karaktären bevarad.
Anläggningen vid Trons kapell består förutom en kapell- och krematoriebyggnad av en fristående klockstapel. Norr om kapellet, framför entrén breder en stor stenbelagd yta ut sig likt ett torg. Torget eller mötesplatsen är belagd med smågatsten och granitplintar i ett rutmönster. Platsen omgärdas av en låg skifferstensmur och har möblerats med träbänkar. Den fristående klockstapeln finns vid det nordöstra hörnet.
Utmed byggnadens östra fasad löper en asfalterad väg till parkeringen. Närmast byggnaden finns en gräsmatta som planterats med hängkaragan, silvergran och kaprifol.
Framför krematoeriedelen i söder finns en större asfalterad yta som omgärdas av en skiffermur. Den sk ekonomigården kan nås dels genom en asfalterad bilväg dels genom en trappa från öster.
Väster om byggnaden finns en stor gräsyta. Längre ner mot sjön breder gravkvarteren ut sig. Framför kapellets glasade korparti står två stora pilträd.