bälte med silverbeslag

Om samiskt silver:

Samernas skinnhandel ökade under medeltiden och med det kom även omfattande kvantiteter av silverföremål in i den samiska kulturen. Silvret, liksom de färggranna importerade tygerna som nu fick sitt inträde i samhället, var ett sätt att anlägga överskottskapitalet från skinnhandeln i en hållfastare form. Silvret var i form av smycken och bruksföremål, lätt att bära med sig. Det var vackert och gav skönhet och status till bäraren och dennes familj, samt kunde i nödtider bytas tillbaka till basvaror som mat. År 1559 motsvarade en 3-lods silversked värdet av två järvskinn. (Fjellström, 1985: 504) Det var inte samerna själva som bearbetade silvret (eller kopparn och mässingen) till smycken, utan de gav grannfolkets finsmeder i uppdrag att utforma föremålen efter deras föreställningar. I och med att metallen i den förkristna religionen ansågs besitta magiska krafter, förvånar det inte att man finner symbolik som härstammar från den gamla samiska naturreligionen i just silverföremålen. Även att silvret gavs som gåvor i samband med de kristna ceremonierna, som vid dop, frieri (brudgåva) och bröllop, har sitt ursprung i den gamla naturreligionen.

För en förklaring om metallens religionssymboliska betydelse i de gamla ritualerna läs: ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord.
För det samiska silvrets historia läs ”Lappskt Silver” av Phebe Fjellström.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
samebälte
silver

Referenser:
s. 481-505 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5)
Saga du Nord: Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion)
Phebe Fjellström: Lappskt silver. Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1962.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)