VÅRVIKS KYRKA

Kyrkan uppfördes 1843- 46 i nyklassicistisk stil. Planen är enskeppig med ett rektangulärt långhus med torn i nordväst.

Kyrkans murar av natursten täcks av vit slätputs. Både långhusets och tornets fasader kröns av en gesims. Över långhusets raka koravslutning mot sydost är det skifferklädda taket ensidigt valmat. Det flacka torntaket täcks av plåt och kröns av en dominerande lanternin, det s k lykthuset. Av tradition tänds här en lampa på kvällarna. Kanske var det tänkt att ljus härifrån skulle vägleda sjöfarande. När kyrkan byggdes var sjövägen den förhärskande i bygden. Lykthuset är av trä, sidorna har bågformiga valvöppningar med plåtklädda vita pilastrar vid hörnen och däremellan svartmålad plåt. Öppningarna har i folkmun kallats "de fyra vära". Mellan valven finns räcken av krysslagda ribbor. Lykthuset är plåttäckt och har liksom långhuset och tornet en gesims. Överst finns ett oktagonalt fundament med ett kors och en glob, båda förgyllda. Kyrkans fasader genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar med vitmålade fönster indelade i smårutor. På gaveln mot sydost liksom på tornet finns runda fönster. Även tornets ljudöppningar och kyrkans dörröppningar är rundbågiga. Kyrkporten till vapenhuset i tornets nedervåning är kopparklädd liksom dörrarna på sydöstra gaveln till två rum på var sida om koret, varav det södra är den nuvarande sakristian. Ovan kyrkporten mot nordväst finns en skylt av svart smidesjärn med texten "Upbygd år 1845".

Kyrkorummet med kor i sydost och orgelläktare i nordväst ger ett relativt stort och rymligt intryck. Golvet består av kalkstensplattor i mittgången, bakom bänkarna och i koret. Bänkkvarteren har upphöjda trägolv. Även korgolvet är förhöjt. Väggarna är vitputsade och taket är ett vält tunnvalv av ljusblå pärlspontpanel. Altaret har en överbyggnad utformad som en magnifik klassisk tempelgavel uppburen av två pelare med doriska kapitäl. I gavelfältet finns en förgylld text "Tackom och lovom Herren". På altaret av sten finns en altarprydnad, skuren i trä, som föreställer den uppståndne Kristus och lärljungarna vid Tiberiasjön. Bakom altaret står ett förgyllt kors framför ett korfönster med glasmålningar. Altarringen är svagt rundad med en öppen barriär av svarvade grågröna balusterdockor. Den omsluter altaröverbyggnaden helt och har öppningar med gångjärn på sidorna. Altaröverbyggnaden flankeras av två rum med läktare ovanpå. Det norra rummet var ursprungligen sakristia men inreddes till pannrum vid en renovering 1946 då den nuvarande sakristian inreddes i det södra rummet (tidigare ett s k förrum). Läktarna ovan rummen saknar numera trappor. Den höga och smala predikstolen på norra sidan i koret är troligen ursprunglig men delvis omgestaltad 1976 och eventuellt 1922. I södra delen av koret finns den medeltida dopfunten av täljsten framför ett dopaltare med en altaruppsats (1714) från den nuvarande kyrkans föregångare. Förutom dopfunten hör ett limogekrucifix från 1200-talet till kyrkans medeltida inventarier.

Bänkarna är indelade i två kvarter och har förändrats både 1922 och 1946. Vid det senare tillfället tillkom de marmorerade dörrarna samtidigt som bänkarna avkortades för att skapa gångar längs långsidorna. Gavlarna är grönt ådringsmålade och ryggarna och sitsarna rött ådringsmålade. Vid renoveringen 1946 tillkom också läktarunderbyggnaden. I norra delen av denna finns ett "apparatrum" med elcentral och mot söder ett sammanträdesrum. Det senare har en vikvägg mot kyrkorummet. Mellan läktarunderbyggnadens båda rum finns ett förrum/hall med en trappa till läktaren. Denna har ett framskjutande mittparti, en körbalkong som bärs upp av åttakantiga marmorerade pelare. Läktarbröstningen är utformad som ett grågrönt kraftigt profilerat horisontellt listverk. Läktarorgeln från 1971 har en modernistisk fasad bl a i ljus furu. På sidorna av läktaren finns gradänger med öppna bänkar bevarade i 1922 års utformning.

LÅNGHUSET FÖRUTOM KORET-
Rektangulärt med rakt avslutat kor i sydost flankerat av smårum (se kor). Torn i nordväst. En läktarunderbyggnad tillkom vid en renovering 1946. Den inrymmer ett förrum/hall (ursprungligen en del av mittgången), sammanträdesrum mot söder och apparatrum samt läktartrappa mot norra sidan.
GOLV - Kalkstensplattor i mittgången, väster om bänkkvarteren och i förrummet/hallen i läktarunderbyggnaden. Obehandlat brädgolv, upphöjt ca 10 cm, i bänkkvarteren och i gångarna längs långsidorna. Brädgolv i sammanträdesrummet och apparatrummet.
VÄGGAR - Slätputsade i rosa nyans. Till läktarunderbyggnaden: Gråvita släta träfiberskivor. Mellan kyrkorummet och sammanträdesrummet i södra delen av läktarunderbyggnaden är väggen en vikvägg. I övrigt i sammanträdesrummet och apparatrummet: Gråvita släta träfiberskivor.
PORTAR - Till förrummet i mittpartiet av läktarunderbyggnaden och från detta förrum till vapenhuset i tornets nedervåning: Två portliknande pardörrar (1980) med fiskbensmönstrad panel av oljad ek. Rundbågeformat överljus till porten mellan förrummet och vapenhuset.
INNERDÖRRAR - Till apparatrummet och sammanträdesrummet samt från läktaren till tornet: Enkla släta trädörrar (1946).
FÖNSTER - På långsidorna, tre mot söder, tre mot norr varav ett på var sida är inbyggt i läktarunderbyggnaden: Stora rundbågeformade, smårutsindelade ej kopplade bågar med s k antikglas i innerbågarna.
TAK - Välvt trätak med ljusblå pärlspontpanel, enkel taklist i grön och grågrön kulör. Under läktaren, slät ljusblå träskiva. I rummen under läktaren: vit pärlspontpanel.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Se inledande beskrivningen av långhuset förutom kor.
ÖVRIGT - På bakre väggen, mot väster, finns en bevarad del uppsatta av en den gamla kyrkans läktarbröstning.
KOR - Utgör långhusets sydöstra del. Altaret har en överbyggnad utformad som en magnifik klassisk tempelgavel. Överbyggnaden flankeras av två smårum varv det södra inrymmer sakristian och det norra ett förrådsutrymme (har också varit pannrum). Före 1946 var norra rummet sakristia och det södra förstuga. Ovan rummen finns läktare, dock utan trappor. Öppna barriärer till läktarna av krysslagd grågrön läkt.
GOLV - Kalkstensplattor. Upphöjt ca 15 cm i förhållande övriga kyrkorummet.
DÖRRAR - Till rummen vid sidan av altarhuset: Smala ljusgrå parspegeldörrar. Dörren till det norra rummet (förråd) är igensatt från insidan.
VÄGGAR - Som långhus. Tempelgaveln till altarets överbyggnad bärs upp av två pelare med doriska kapitäl. På gaveln finns en förgylld text: "Tackom och lovom herren".
FÖNSTER - Mot söder och mot norr finns fönster lika som de övriga stora i kyrkorummet. I altarhuset, mot öster finns ett likadant rundbågigt med glasmålningar och blyspröjs från 1930. På väggen mot sydost sitter två runda fönster med glasmålningar ovan korläktarna.
TAK - Som kyrkorummet i övrigt. Taket i altarhuset: Plant trätak. Ljusblått, fältindelat med grå lister.
FAST INREDNING
ALTARE - Av sten med altarskiva av av grönmålad betong. Altarbord av trä målat i grönt och grått. På altaret finns en altarprydnad skuren i trä av Lennart Calås 1986. Motivet är den uppståndne och lärljungarna vid Tiberiasjön.
ALTARUPPSATS - Bakom altaret, framför korfönstret med glasmålningar står ett förgyllt kors. Vid södra korväggen finns ett dopaltare (enkelt träbord) med en altaruppsats från 1714 av en okänd konstnär och som tillhört den nuvarande kyrkans föregångare. Mot en målad botten finns ett utsnidat krucifix flankerat av två stående figurer. Den snidade ramen flankeras av stående keruber.
ALTARRING - Från 1870, ritad av pastor Leonard Melcher Bellander. Svagt rundad. Omsluter altarhuset och har öppningar på gångjärn vid sidorna. Öppen barriär med svarvade balusterdockor i grågrön färg. Tandsnittsfris överst och en smal förgylld list. Stoppade överliggare och knäfall klädda med tyg i blå kulörer.
BÄNKINREDNING - Indelad två hela kvarter på var sida om mittgången. Ej vägganslutna mot långsidorna och bakre väggen. Eventuellt ursprungliga bänkar som senare byggts om vid renoveringar 1922 och 1946. Bänkarna slutna med dörrar mot mittgången och öppna längs långsidorna. Grönt ådringsmålade på gavlarna. Marmorerade speglar på dörrarna i blågrönt med rött ramverk. Ryggar och sitsar ådringsmålade i rött. På läktaren finns öppna bänkar i 1922 års utformning.
PREDIKSTOL - Troligen ursprunglig men delvis omgestaltad 1976 av Eskil Odenbrand, Mustadfors. Den är hög och smal med baldakinen i höjd med taklisten. Trappans barriär är sluten och har bemålad växtornamentik. På korgens yttersidor finns snidade evangelistsymboler i låg relief och på väggen mellan korgen och baldakinen ett inramat krucifix. Baldakinen har en krenelering och bärs upp av klassicerande konsoler. Nedanför predikstolen står en ambo enligt uppgift tillverkad av bevarade sidostycken från den föregående kyrkans predikstol.
ORGEL - Orgeln på västläktaren är kyrkans första piporgel. Tillverkad 1971 av Grönlunds orgelbyggeri, Lilla Edet. Modernistisk utformning i ljus furu kring de öppna piporna.

LÄKTARE - Vid renoveringen 1922 ombyggdes västläktaren till dess nuvarande mått då den sänktes 0,5 m och utökades 3 m för att ge plats åt ett eventuellt nytt orgelverk. Läktaren nås via en trappa längs södra delen av långhusets västvägg. Läktarens mittparti skjuter ut med en körbalkong. Läktaren bärs upp av åttakantiga pelare och några motsvarande pilastrar längs väggarna. Några av pelarna och pilastrarna syns i kyrkorummet och är marmorerade i ljusblått. Övriga är inbyggda i läktarunderbyggnaden. Läktarbröstningen är relativt enkelt utformad som ett grågrönt målat kraftigt profilerat listverk. Det obehandlade läktargolvet är uppbyggt med gradänger med bänkinredning från 1922 (se bänkinredning ovan).
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret vid ett dopaltare (se altaruppsats ovan). Dopfunten av täljsten är daterad till 1200-talet.
NUMMERTAVLOR - Två nummertavlor placerade intill altarhusets pelare. Eventuellt ursprungliga.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. På dess norra vägg finns en brant trätrappa.
GOLV - Diagonallagda kalkstensplattor.
VÄGGAR - Vit slätputs. Under trappan finns en vägg med vitmålad liggande fasspontpanel.
PORT - Ytterport mot nordväst: Troligen ursprunglig stor pardörr med halvmåneformat överljus. Kopparklädd på utsidan, vitmålat regelverk på insidan. Port till långhuset: se långhuset.
FÖNSTER - Ett mot norr och ett mot söder. Stora bågformade fönster liknande som i kyrkorummet men ej med s k antikglas.
TAK - Plant trätak av vitmålade brädor.
ÖVRIGT- På väggen under trappan finns en äldre kyrkport från kyrkans föregångare.
SAKRISTIA - Inreddes i rummet söder om altarhuset 1946 (se kor ovan). Tidigare var detta rum ett förrum och sakristian var inredd i rummet norr om altarhuset (f d pannrum, nu förråd).
GOLV - Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Slätputs i rosa nyans
DÖRRAR - Ytterdörr mot sydost: Dubbeldörr med enkeldörrar med släta skivor. Yttre dörren kopparklädd på utsidan.
FÖNSTER - Mot sydväst, ett sort rundbågigt motsvarande de i kyrkorummet men ej med s k antikglas.
TAK - Vitmålat plant trätak av släta breda brädor.
GAMLA SAKRISTIAN, RUMMET NORR OM ALTARHUSET - Rummet inreddes 1946 till pannrum i samband med anläggandet av en varmluftsanläggning, efter att tidigare varit sakristia. Pannrumsfunktionen torde ha upphört när elektrisk värme installerades i kyrkan. Rummet har sedan brukats som förrådsutrymme. Rumsdispositionen är motsvarande som rummet söder om altarhuset (nuvarande sakristian) med ytterdörr mot sydost, innerdörr (igensatt mot rummet) till koret och ett stort rundbågigt fönster på kyrkans långsida mot nordost.
TORN -Kyrkan i sin helhet med långhus och torn är uppförd 1843-46.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning. Nås antingen via en dörr från läktaren eller en dörr vid trappan i vapenhuset (fungerar idag som nödutrymmningsväg från läktaren och tornet). Obehandlat trägolv och väggar av oputsad natursten. Enkel trätrappa.
VÅNING 3 - Mellanvåning med öppning till vinden ovan långhuset. Mot de tre övriga sidorna finns runda småspröjsade fönster av enkelglas i höjd med golvet mellan vån 2 och 3. Obehandlat brädgolv, oputsade väggar av natursten, tak av obehandlade brädor på kraftiga bjälkar.
VÅNING 4 - Klockrum. Golv, väggar och tak som våning 2 och 3. Rundbågeformiga ljudöppningar åt fyra sidor med enkelluckor av trä, tjärade på utsidan. Ovan klockvåningen finns det s k lykthuset ett en öppen lanternin (se exteriörbeskrivning).

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan uppfördes 1843- 46 i nyklassicistisk stil. Planen är enskeppig med ett rektangulärt långhus med torn i nordväst.

Enligt uppgift saknade ön ursprungligen broförbindelse och stenen fraktades ut vintertid på isen. Senare uppfördes en bro vilken ersatts med en vägbank. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Johan Fredrik Åbom och byggmästare var länsbyggmästaren i Värmland, Carl Salin. Kyrkan är som helhet relativt oförändrad sedan byggnadstiden. Större interiöra renoveringar har genomförts 1922, 1946 och 1976. Renoveringen 1922 genomfördes efter ritningar av Sven Brandel, Kungliga Byggnadsstyrelsen. Vid detta tillfälle utökades läktaren med tre meter och sänktes en halv meter för att ge plats åt ett eventuellt orgelverk. Det dröjde dock till 1971 innan kyrkan fick sin första piporgel (den nuvarande).1892 införskaffades kyrkans första orgelharmonium som ersattes av ett nytt sådant 1933. År 1922 tillkom också två läktartrappor inne i kyrkorummet som ersättning för den höga smala trappa som finns i vapenhuset. I bänkkvarteren ersattes ett kullerstensgolv från 1869 av brädgolv på betong. Samtidigt om- eller nybyggdes bänkarna.

Renoveringen 1946 utfördes efter handlingar av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Då tillkom läktarunderbyggnaden och en ny sakristia inreddes i rummet söder om altaret. Den tidigare sakristian i det norra rummet inreddes istället till pannrum då en varmluftsanläggning installerades i kyrkan. Pannrummet används numera som förråd då kyrkan har elvärme sedan 1961. En tidstypisk åtgärd 1946 var iordningställandet av ett dopaltare vid södra korväggen. Några år tidigare (ca 1940) hade också antikglas satts in i kyrkorummets stora fönster. Vid renoveringen 1976 tycks väsentliga delar av den nuvarande färgsättningen tillkommit efter förslag och utförande av konstnär Eskil Odenbrand, Mustadsfors och konstnär Olle Rudolf.