LUDGO KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - LUDGO-SPELVIK

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1016, år 1900: 1198, år 1995: 550

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sammanslagen med Spelvik 1992 (Ludgo-Spelvik). Befolkningstalen avser Ludgo.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydvästra delen av sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger i socknens utkant i ett herrgårdslandskap på ett litet impediment i åkern som sluttar ned mot Ludgosjöns norra strand. Till säteriet Trollesund, som har sitt ursprung i den tidigare Ludgo by, leder en allé. Kyrkomiljön ingår i ett riksintresseområde. Strax intill kyrkogården står två resta runstenar med sammanhängande inskrift. Fragment av tidig gravvård av så kallad Eskilstunatyp har påträffats i anslutning till kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus och smalare, långsträckt kor med rak avslutning, gravkor symmetriskt anlagda på korets nord- och sydsida, det förra för ätten Silfverstierna och det senare för ätten Drakenhielm, utbyggd sakristia i öster av korets bredd (kor, gravkor och sakristia är grupperade i korsform) samt torn i väster. Kyrkan uppfördes till sin kärna under äldre medeltid och i för tiden ansenliga dimensioner. Koret, som av allt att döma är uppfört i ett sammanhang, har ovanligt långsträckta proportioner. Ett känt men nu raserat vapenhus på långhusets sydsida var sannolikt av senmedeltida datum. Kyrkan präglas i övrigt av tillbyggnader från 1660- och 70-talen. Arbetet kan ha börjat med det Silfverstiernska koret. Uppenbarligen fanns dock från början en plan som omfattade också sakristian och det Drakenhielmska koret, och som syftade till en enhetlig komposition. Både Erik Dahlbergh och Jean De la Vallée var ingifta i den Drakenhielmska släkten; någon av dem kan ha givit råd. Även tornet tillbyggdes under denna period.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den huvudsakligen medeltida kyrkan präglas dock såväl till exteriör som till interiör av 1600-talets tillägg. De nuvarande, rundvälvda fönsteröppningarna bröts då upp. Västtornets kröns av en karnisformad huv, lanternin och spira. Över det korsformade korpartiets valmade takfall rider ett mindre torn. Huvudingången finns i väster. Vid en olyckshändelse på 1670-talet rasade de medeltida tegelvalv, vilka troligtvis var från 1400-talet, och nya valv slogs i långhus och kor. Altaruppsatsen och predikstolen härrör från tiden omkring 1700. Den ståtliga, arkitektoniskt uppbyggda altarprydnaden är tillskriven bildhuggaren Burchardt Precht. Medeltida dopfunt i kalksten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkan ligger på en höjd på kyrkogårdens norra del, med största delen av kyrkogården liggande i en sluttning söder om kyrkan. Kyrkogården omges i norr, väster och öster av en kallmurad naturstensmur, i söder av ett enkelt trästaket. Innanför bogårdsmuren och staketet växer en trädkrans med äldre lövträd. Kyrkogårdsingången ligger i nordvästra hörnet och utgörs av spritputsade kvadratiska grindstolpar. Grindstolparna täcks av pyramidformade koppartak och grindarna är av svartmålat smide. Stolparna är avfärgade ljust gula. Strax utanför muren, på vardera sidan om ingången, står två runstenar.

En grusgång är anlagd runt kyrkan. Gången löper också fram till kyrkogårdsingången och gravkapellen. Kyrkogården är i övrigt gräsbevuxen. Gravarna är placerade runt kyrkan. I väster ligger äldre gravplatser. Kyrkogården har flertalet kulturhistoriskt intressanta gravvårdar.

Strax innanför kyrkogårdsporten, norr om denna, ligger ett gravkapell/bisättningsrum som uppfördes 1937 efter ritningar av arkitekten Ove Leijonhufvud. Kapellets fasader är spritputsade i en ljust gul kulör. Gravkoret täcks av ett pyramidformat spånklätt tak.

Invid kyrkogårdens sydvästra hörn ligger ett mindre gravkor, ritat av arkitekt Axel Lindegren och uppfört 1918 för friherre August Trolle-Löwen med maka Mia Lagercrantz på Trollesund. Gravkoret har ett spånklätt tak.

Eva Wockatz, inventeringstillfället 2010.
Sörmländska kyrkor 18, 1987