Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1866 - 1867 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Jönköping, Kommun: Jönköping, Landskap: Småland, Socken: Rogberga , Stift: Växjö stift, Församling: Rogberga-Öggestorps församling |
Titel <itemTitle> |
ROGBERGA KYRKA |
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Polygonalt korutsprång, Torn - Väster, Sakristia - Norr
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Rogberga kyrka från 1867 består av ett långhus med fullbrett kor, vilket avslutas med en femsidig absid. Mitt på södra långsidan är ett utkragande portparti, en s.k. risalit, och på motsvarande sida i...
Visa hela
Rogberga kyrka från 1867 består av ett långhus med fullbrett kor, vilket avslutas med en femsidig absid. Mitt på södra långsidan är ett utkragande portparti, en s.k. risalit, och på motsvarande sida i norr en sakristia. Under sakristian fi nns ett pannrum från 1933. Vid västgaveln reser sig ett torn. Arkitekturen är stramt nyklassicistisk med drag av det senare 1800-talets nystilar. Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av kanthuggen granit. Fasaderna bär vitkalkad spritputs. Hörnpilastrarna är slätputsade och ritsade liksom tornets bottenvåning och risaliten i söder. Sistnämnda avslutas upptill med en tempelgavel. Mot takfoten löper en bred, slätputsad gesims runt hela kyrkan. Tornets bottenvåning har blindfönster åt norr och söder. Mot klockvåningen är en avtrappning. Varje sida av våningen har ett svagt utkragande mittparti med spetsgavel, krönt av förgyllt klot. I dessa risaliter är de rundbågiga ljudöppningarna med ursprungliga parluckor, vilka bär svartmålad panel, delvis utbytt. I korgaveln och absiden är fem kalkstensgravhällar från 1600- och 1700-talen förankrade med stålskruv. Porten i tornets västfasad och på södra långsidan har halvfranska pardörrar från 1995 med grågrön bemålning. De sitter i rundbågssmygar med lunettfönster. Ovan västporten är en kalkstensplatta med byggnadsår och regent. Sakristian har en nytillverkad rundbågig port med grågrön panel. Alla portarna har ursprungliga kalkstenstrappor. Till västportens ansluter en betongramp med svart stålrörsräcke. Kyrkan har sex fönsteraxlar med stora rundbågsfönster, ytterligare två sitter i absiden. De grågröna fönsterbågarna av trä stammar från byggnadstiden och infattar till stora delar handblåsta glasrutor i träspröjs. Solbänkarna är huggna av kalksten. Alla takfall bär skivtäckning av kopparplåt med ståndrännor och stuprör av samma material. Kyrka och sakristia bär sadeltak. Absidens tak är valmat. Torntaket är utformat som en brant huv med åttkantig, kopparklädd lanternin. I fyra av sidorna sitter vitmålade rundbågsfönster. Lanterninen kröns av en spira med förgyllt kors på kula. Takfötterna är slätputsade och vitkalkade med rik profilering.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
1848 väckte kyrkoherden David Sjöström frågan om att ersätta den trånga, tornlösa och delvis medeltida stenkyrkan med ett nybygge. 1854 gick sockenstämman till beslut. En förslagsritning tillställdes ...
Visa hela
1848 väckte kyrkoherden David Sjöström frågan om att ersätta den trånga, tornlösa och delvis medeltida stenkyrkan med ett nybygge. 1854 gick sockenstämman till beslut. En förslagsritning tillställdes Överintendentsämbetet i Stockholm. Ett nytt förslag utarbetades där av arkitekt Ludwig Hawerman 1865, vilket antogs av församlingen. Den nya kyrkan uppfördes 1866-67 under ledning av byggmästare Fredrik Bergström från Norra Ving i Västergötland. Väggarna restes av lokalt bruten granit och tegel tillverkat på Riddersberg. Taket täcktes med skiff er. Till invigningen 1869 skänkte änkefrun och ryttmästarinnan Ribbing på Riddersberg en altartavla målad av professor Mårten Eskil Winge. Ramen förfärdigades av orgelbyggare Erik Nordström, Flisby. Den gamla kyrkans tiostämmiga Wisteniusorgel från 1772 hade fl yttats över och byggts om. 1892 fi ck kyrkan sitt första uppvärmningssystem i form av två kaminer från Klafreströms Bruk. 1909 målades kyrkan om invändigt. Sannolikt vid detta tillfälle vitmenades valvet och längs dess list målades en schablonbård. Väggarna var hållna i en bruten ton med marmorerade bröstningar. Kring triumfbågen målades ett språkband. På ömse sidor målades bibliska emblem. Portarna målades i mörk ton medan bänkinredningen lämnades trären, alternativt ekådrades. Övrig inredning var hållen i vitt och guld. Detta syns på ett fotografi från tidigt 1900-tal. Den gamla kyrkans altaruppsats har där nuvarande placering. 1929 restaurerades sakristian efter program av Göran Pauli, sedermera Jönköpings stadsarkitekt. Taket kläddes med plywood och listverk. Ett toalettskåp ordnades och rummet ommålades. Koret skall ha fått nytt golv. 1932 kom den befi ntliga predikstolen med uppgång från sakristian att ersättas av den gamla kyrkans predikstol, vilken placerades i koret. De ursprungliga färgerna togs fram av dekorationsmålare Joh. Sedlund, Jönköping, vilken även gjorde smärre kompletteringar av förlorat dekorsnideri. Pauli svarade för den antikvariska kontrollen och ritade en ny trappa med skärm. Även gamla kyrkans triumfkrucifi x konserverades och gavs en plats. Vintern 1933-34 ersattes de sotande kaminerna av centralvärme med pannrum under sakristian. Systemet byggde på lågtrycksånga. 1935 renoverades exteriören, varvid taket omlades. 1937 stod Pauli för en omfattande invändig restaurering. Orgelläktaren utökades för att ge plats åt spelbordet till ett nytt 21-stämmigt orgelverk från A Magnusson, Göteborg. Gamla orgelfasaden behölls. Väggen bakom orgeln kläddes med skivor av insulite med öppna fogar, troligen i akustiskt syfte. En ny bänkinredning med bekvämare mått och stramare utseende tillverkades, likaså en ny altarring med stilenligare utformning. I absidfönstren insattes antikglas för dämpande av den bländande belysningen. Belysningen elektrifi erades. För väggarna gjordes mässingslampetter. Vapenhuset gavs nytt trägolv. Hela kyrkorummet fi ck en ny, ljus färgsättning. Väggarna kalkades i gulbrun ton varvid dekormåleriet slopades. Taket och absiden gavs en ljusblå ton med bänkarna grönmålades. Läktarbröst och orgel avfärgades i blått. 1955 installerades elektrisk klockringning och automatisk lucköppning. Samma år gavs tillstånd för inbyggnader för toalett och förråd under trapporna i vapenhuset efter program av arkitekt Ärland Noréen, Byggnadsstyrelsen. 1959 renoverades fasadputsen. Lös puts knackades ned och lagades upp. Kalkfärgen blästrades bort och nymålning utfördes med Torcofl ex plastfärg. Byggmästare Sven Isaksson ledde arbetena. Vid samma tillfälle byttes skiff ertäckningen på södra takfallet mot kopparplåt och torntaket omkläddes med samma material. 1963 fullföljdes detta med norra takfallet och sakristitaket. 1968 restaurerades interiören på nytt med anledning av kyrkans 100-årsjubileum. Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. Lågtrycksånguppvärmningen byttes ut mot ett vattenburet system. Under läktaren gjordes inbyggnader för kapprum och samlingsrum. Golven slipades och fernissades. I absid, sakristia och på läktare lades heltäckningsmattor. Sakristian fi ck ny inredning med bl.a. nya skåp. Interiören nymålades i en ljusare färgskala. Taket vitmålades på nytt. Väggarna avfärgades i en mjukare nyans. Bänkarna målades i grågrönt med helt vita gavlar och skärmar. För färgsättningen svarade konservator Sven Wahlgren, vilken följande år konserverade den gamla kyrkans dopfunt, dittills förvarad på Jönköpings läns museum. För att den skulle kunna användas gavs den en ny fot. 1982 krävdes ny fasadrenovering. Putsskadorna upplagades med kalkbruk. Plastfärgen blästrades bort och ersattes av kalkfärg. Snickerierna ommålades, kors och kulor omförgylldes. Taket isolerades och vinden fi ck ventilation. Byggmästare var Lennart Flink, Sävsjö. Läckes Måleri AB stod för målningsarbetena. 1983 gjorde konservator Ola Westerudd från länsmuseet en konservering av de bemålade takbrädor som fi nns ovan klockorna. Det påtalades att de egentligen borde monteras ned och sättas upp i någon av de nedre tornkamrarna för att skydda dem från väder och vind. 1992 skedde en inre restaurering. Kyrkorummet hade akustiska problem, vilka avhjälptes genom en väl utförd påbyggnad av taklisten. Mer iögonenfallande blev dock den nya inklädnaden av västgaveln med Ecophone. För att nå större fl exibilitet i koret utbyttes altarringen mot en ny, sektionerad. Ett nytt fristående altare införskaff ades för fi rande av mässa versus populum. Ett par bänkrader i väster togs bort, bl.a. för att ge plats åt två trappor mellan kyrkorum och läktare. Underbyggnaderna ombyggdes något och försågs med handikapptoalett, pentry och förråd. Kor och sakristia gavs nya golv efter avlägsnande av heltäckningsmattor. Korbelysningen kompletterades med mässingskronor och halogencirklar monterades på några ljuskronor. I vapenhuset revs inbyggnaderna under trapporna. En trappa upp gjordes inbyggnader för att förhindra kallras. Kyrkorummet ommålades i sin helhet under ledning av målaremästare Rune Håkansson, Barkeryd, varvid man hade som målsättning att i tillämpliga delar återgå till Paulis färgschema från 1937. Väggarnas cementrika lagningar avlägsnades och ny avfärgning med kalk skedde. Taket återfi ck sin blå ton. Bänkarna nymålades och fi ck marmorering i fyllningarna. På läktarbröstet målades fyllningar. Triumfbågen återfi ck sin omfattning med språkband. 1994-95 konserverades altartavla, triumfkrucifi x och predikstol av länsmuseets konservatorsateljé. 1995 införskaff ades en kororgel från Västbo orgelbyggeri AB. Samma år tillverkades nya entrédörrar för väst- och sydport. 2000 genomfördes en total yttre omputsning till följd av den befi ntliga putsens dåliga vidhäftning. Omputsningen skedde med Serponit hydrauliskt kalkbruk, vilket avfärgades med rent vit kalkfärg. Tidigare var färgen bruten med guldockra. 2005 konserverades en medeltida madonna från den gamla kyrkan. 2006 installerades uppvärmning genom jordvärme.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Rogberga-Öggestorps församling, Rogberga, Jönköping, Småland, Jönköping.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Nybyggnad 1866-01-01 - 1867-12-31 av Fredrik Bergström.
-
Nybyggnad - Sakristia 1867-01-01 - 1867-12-31 av Ludwig Hawerman.
-
Nybyggnad - Korparti 1867-01-01 - 1867-12-31 av Ludwig Hawerman.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1867-01-01 - 1868-12-31 av Ludwig Hawerman.
-
Nybyggnad - Torn 1867-01-01 - 1867-12-31 av Ludwig Hawerman.
-
Ändring 1869-01-01 - 2006-12-31 av A Magnusson, Göteborg.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Sprit, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|