Sätersholmens f.d. fyr

Den fjärde fyrplatsen i Vänern planerades redan på 1830-talet men tillkom troligen först omkring år 1840, här på Västra Långholmen i ögruppen Sättersholmarna i Hammarö skärgård. År 1859 skedde antingen en nybyggnad eller en mycket omfattande ombyggnad av fyrhuset. Då lär här ha stått ett litet fyrbostadshus med torn på taket. Detta blev dock rivet och ersatt med nuvarande fyrbostadshus 1876. Anders G. Andersson på Hammarö Skage var byggmästare och han signerade sitt verk på en vägg i bottenvåningen, liksom han även gjorde på t.ex. Gunnarsholmens Den fjärde fyrplatsen i Vänern planerades redan på 1830-talet men tillkom troligen först omkring år 1840, här på Västra Långholmen i ögruppen Sättersholmarna i Hammarö skärgård. År 1859 skedde antingen en nybyggnad eller en mycket omfattande ombyggnad av fyrhuset. Då lär här ha stått ett litet fyrbostadshus med torn på taket. Detta blev dock rivet och ersatt med nuvarande fyrbostadshus 1876. Anders G. Andersson på Hammarö Skage var byggmästare och han signerade sitt verk på en vägg i bottenvåningen, liksom han även gjorde på t.ex. Gunnarsholmens sedan fyren själv med bistånd av den yngste sonen fram till att fyren släcktes 1938. Prickhållningsarbetet fick dock läggas ut på annat håll. Dessa uppgifter är hämtade från Skärgårdsliv kring Sätersholmens fyr. Thyra Sjöberg, dotter till Gustav och Hulda Olsson, skildrar i boken Skärgårdsliv kring Sätersholmens fyr livet på Sätersholmen och andra fyrvaktarboställen i Hammarö skärgård under 1900-talets tidiga del. Där berättas
om en ofta kärv och strävsam tillvaro i skärgården, om de både ljusa och mörka sidorna av livet vid sjön, men också om skärgårdsbornas stora mångsidighet och uppfinningsrikedom för att få vardagslivet att gå ihop och ibland även sätta guldkant på tillvaron. Sätersholmen var en av de fyrplatser som låg centralt vid hamnar och ankringsplatser. I det tidiga 1900-talets livliga sjötrafi k hade familjen på Sätersholmen mycket kontakt med fartygen och deras besättningar. Ofta låg fartyg inne i Sätersholmens lilla hamn i skydd för storm och oväder. På Sätersholmen av idag förmedlar de samlade byggnaderna på den glesbevuxna bergudden fortfarande ett gott helhetsintryck av ett fyrvaktarboställe från slutet av 1800- och början av 1900-talet. Öppet på udden ut mot sjön ligger det lilla f.d. fyrbostadshuset som har en huvudsakligen bibehållen exteriör från sent 1800-tal. Fasaden är rödmålad förutom mot sjösidan, men här har dock den tidigare vitmålade locklistpanelen ersatts med vitlackerad fasadplåt. Även interiören är till stor del bibehållen. Huset har flera ursprungliga fönster i enkla bågar och på skiffertaket står det 8-kantiga vitmålade tornet, dock utan lanternin. Den blev nertagen efter att fyren släckts. Från sent 1800-tal eller början av 1900-talet är en rödmålad f.d. oljebod samt uthuslängan. Längan är dels byggd i huggen sten, dels i tegel, dels i trä med rödfärgad panel. Inne på holmen lär enligt uppgift finnas spår av små odlingar. Sätersholmen är av stort intresse som en av Vänerns bevarade gamla fyrplatser och skärgårdsbosättningar. Holmen ingår i naturreservatet i Hammarö skärgård.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.