STENEBY KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkans äldsta partier i långhusets västra del anses vara från omkring 1200, eventuellt 1100-talets slut. Dess nuvarande form och utsträckning härrör från 1700-talet. Åren 1732-33 förlängdes kyrkan åt öster och fick en tresidig koravslutning. 1751 uppfördes tornet i väster samtidigt som långhuset förlängdes något åt detta håll. Någon gång mellan 1735 och 1751 byggdes den oktogonala sakristian öster om koret.

När kyrkan renoverades 1958 gjorde landsantikvarie Sven-Axel Hallbäck en undersökning som visade kyrkans ursprungliga murar med långhus och ett något smalare rakslutet kor i öster. På 1700-talet fick kyrkan sin nuvarande plan och form, liksom altaruppsatsen och predikstolen. I samband med tornets uppförande revs en fristående klockstapel på "Klockeberget" väster om kyrkan. 1824 belades taket med skiffer och vid 1800-talets mitt tillkom de nuvarande fönsteröppningarna och innertaket fick en välvd form istället för platt.

Större restaureringar som berört interiören har sedan skett 1894-96, 1958 och 1984-85. År 1894-96 sattes bl a nya bänkar in och väggarnas och takets dekormålningar tillkom samtidigt som mittgångens stenhällar byttes mot trä. Renoveringen 1958 gick delvis i motsatta riktning än 1890-talets. Den nuvarande bänkarna sattes in, vägg- och takmålningarna övermålades i ljust blå färg och golven i mittgången och koret belades med kalkstensplattor. Renoveringen genomfördes efter handlingar av arkitekt Ärland Noréen, Stockholm. För konservering av altaruppsatsen, predikstolen och epitafier svarade konservator Olle Hellström, Skara. 1984-85 ansvarade arkitekt Janne Feldt, Karlstad tillsammans med bl a konservatorerna Sten-Owe Wase, Grythyttan och Sven-Olof Carlsson, Gimo för renoveringen. De mer framträdande åtgärderna vid denna renovering var framtagandet av vägg- och takmålningarna, den nuvarande färgsättningen av bänkar, kolonner, läktarbröstning m m samt tillkomsten av läktarunderbyggnaden. Förutom taken och väggarna var ambitionen att återställa 1890-talets färgsättning på altaruppsatsen och predikstolen. Exteriört har bl a fasaderna omputsats och fönstren bytts 1956. 1958 igensattes en sydportal vid koret. 1984-85 lades långhusets skiffertak om och 2002 lades bl a tornets skiffertak om och tornfasaden avfärgades.

Kyrkorummet ger ett långsmalt, ljust och rymligt intryck med kor i öster och orgelläktare i väster. Golvet i kyrkorummet består av kalkstensplattor i mittgången och koret och lackade brädor i bänkkvarteren. Innanför altarringen finns också ett brädgolv, vilket är förhöjt. Väggarna är putsade och har dekormålningar från 1895 (övermålade 1958 och framtagna 1984-85) med ljust gröna marmoreringar inramade av bårder i röda kulörer. Det välvda trätunnvalvet i taket har liknande målningar, schablonmålningar, bl a växtornamentik på ljust gul botten. I mittpartiet finns två "rosetter" med änglamotiv. Taklisten är profilerad och mörkt marmorerad. Dörrar finns till vapenhuset i tornets nedervåning (marmorerad parspegeldörr) och till sakristian bakom altaret (enkelspegeldörr). Långsidornas stora rundbågiga fönster är indelade i sex lufter och har s k antikglas i innerbågarna. På väggarna hänger tre epitafier efter adelssläkter som verkat i trakten, ätten Svinhufvuds, Friedrich Ugglas och Gregorius Ahlefeldts.

Det vitputsade altaret av gråsten med altarskiva av två kalkstenshällar är enligt uppgift uppmurat 1733. Altaruppsatsen från 1738 är utfört av bildhuggaren Nils Falk och troligen målat av målarmästaren Hans Georg Schüffner ("Guds målare på Dal och Västra Värmland"). Båda är kända för arbeten i provinsiell barock i många av stiftets kyrkor. Altaruppsatsens uppbyggnad följer ett känt mönster, rikt utformad med spiralvridna kolonner, evangelistfigurer, änglar mm. Nedre tavlan föreställer Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes, en kalvariegrupp. Den övre tavlan segerlammet med en fana. Altarringen är rundad med en öppen barriär av svarvade vita balusterdockor med förgyllningar. Predikstolen på norra sidan av koret är tillverkad Erik Grund, Karlstad, i rokokostil 1779. Den är målad i blått och grått med förgyllningar med symboler för de fyra evangelisterna samt Kristi pinoredskap på korgen. Baldakinen kröns av en änglafigur med Mose stentavlor. Till predikstolens trappa finns en dörr krönt av en inskriptionstavla med förgylld ram kring. I kyrkan finns tre dopfuntar eller delar av sådana. Under predikstolen ligger foten till en täljstensfunt daterad till ca 1200. Vid södra korväggen står dels en originell funt från 1700-talet, med en dopskål av trä som bärs upp av en putto (barnfigur med änglavingar), samt den nu brukade dopfunten av kalksten från 1958.

De öppna bänkarna, indelade i två kvarter är från 1958 och har marmorerade bruna fält med förgyllda lister på gavlar och skärmar. Mot långväggarna finns ett avstånd på ca 30 cm och bakom de bakre bänkarna finns ett par meters avstånd till läktarunderbyggnaden. Denna tillkom 1984-85 och inrymmer läktartrappa, andaktsrum, elcentral, toalett och städskrubb. Läktaren bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången. Kolonnerna har kannelyrer och är marmorerade i brunt med förgyllningar. Barriären har ett framskjutande mittparti och speglar med smal brunmålad panel inramad av blå lister. Den nuvarande orgel är från 1959 men den klassicerande fasaden bl a med förgylld dekor är från 1793. Den inköptes till Steneby från Skredsvik i Bohuslän 1865.

LÅNGHUS - I långhusets västra delar finns betydande delar av gråstensmurar från äldre medeltid, eventuellt från ca 1200. 1732-33 förlängdes långhuset åt öster och det nuvarande tresidiga korpartiet tillkom. År 1751 förlängdes långhuset åt väster och tornet uppfördes.
GOLV - Kalkstenplattor i mittgången, lackade brädor i bänkkvarteren och under läktaren. Utrymmet under läktaren upptas huvudsakligen av en läktarunderbyggnad från 1984-85, med läktartrappa (tillkom 1958), andaktsrum, toalett, elcentral och städskrubb (i de två sistnämnda utrymmena, plastmattor på golven).
VÄGGAR - Putsade med dekormålningar från 1895, övermålade 1958, framtagna 1984-85. Ljust gröna marmoreringar inramade av bårder i röda kulörer. Läktarunderbyggnadens väggar; gråmålad slätpanel förutom utrymmena längst i väster, ljust gul puts.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset (tornets nedervåning): Parspegeldörr med marmoreringar i gröna kulörer med grå inramningar (dörren eventuellt från 1890-talet men senare ombyggd. Till utrymmena i läktarunderbyggnaden: Fyra enkelspegeldörrar samt en mindre parspegeldörr i samma färgsättning som dörren till vapenhuset. Från läktaren till tornet: Enkel låg trädörr.
FÖNSTER - Stora rundbågiga på långsidorna från 1958. 6-lufts kopplade, smårutsindelade med s k antikglas i innerbågarna. Fönstren mitt i kyrkan är något större än de övriga.
TAK - Välvt trätunnvalv med schablonmålning, bl a växtornamentik på ljus gul botten. I Mittpartiet finns två "rosetter" med änglamotiv. Profilerad taklist med mörk marmorering. Takmålningarna är från 1895. Tak under läktaren: Gråmålade släta brädor, schablonmålningar i taket närmast under läktarbarriären, mörkt marmorerad taklist mot läktarunderbyggnaden motsvarande "stora" taklisten.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Från 1985-85, se golv.
ÖVRIGT- Tre epitafier placerad på långväggarna. På norra långväggen: Ätten Svinhufvuds (med ett svinhuvud) och Friedrich Ugglas (med en uggla), på södra långväggen Gregorius Ahlefeldts (med en hjort).
KOR - Det nuvarande tresidigt avslutade koret tillkom då kyrkan förlängdes åt öster 1732-33.
GOLV - Kalkstensplattor. Innanför altarringen, förhöjt trägolv täckt av heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Som långhus
INNERDÖRR - Till sakristian öster om och bakom altaret: Relativt ny enkelspegeldörr motsvarande dörrarna till läkarunderbyggnaden.
FÖNSTER - Två likadana som i långhuset, ett mot söder och ett mot norr.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Enligt uppgift uppmurat 1773. Av gråsten, vitputsat med altarskiva av två kalkstenshällar . Nära golvet går genom altaret fyra "kanaler" ca 15 cm i fyrkant, en från kortsida till kortsida och tre från långsida till långsida.
ALTARUPPSATS - Från 1738 av bildhuggaren Nils Falk och troligen målad av målarmästern H G Schüffner. Båda kända för arbeten i provinsiell barock i många av stiftets kyrkor. Rikt utformad med bl a spiralvridna kolonner, evangelistfigurer och änglar mm. Predella med texten "Se guds lamm". Nedre tavla med Kristus på korset och Maria och Johannes, en kalvariegrupp. Däremellan en tavla med segerlammet med fana. Allra överst en stor förgylld stjärna som symbol för Guds allseende öga.
ALTARRING - Rundad, öppen med vitmålade svarvade balusterdockor med förgyllningar. Stoppade knäfall och armstöd klädda med rött tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1958. Två hela bänkkvarter, ca 30 cm avstånd till långväggarna. Bakre bänken i höjd med främre kolonnparet som bär upp läktaren. Öppna bänkar med marmorerade fält i brunt med förgyllda lister runt om på gavlar och skärmar, i övrigt ådringsmålade i rött.
PREDIKSTOL - Utformad i rokoko 1779 av Erik Grund, Karlstad. Färgsättning i blått, grått och förgyllningar på korg och baldakin, bl a symboler för de fyra evangelisterna samt Kristi pinoredskap på korgen. Baldakinen kröns av en ängel med Moses stentavlorna i händerna. Vid trappans fot finns ovan dörren en inskription med förgyllning runt. "Herrens höga tempel till prydnad är denna predikstol förfärdigad genom kyrkans och Stommens egna medel 1779. Dåvarande pastor herr Hans Bollstedt". Renoverad 1895 och 1958.
ORGEL - Nuvarande orgeln från 1959 men fasaden bevarad från 1793, inköpt 1865 från Skredsvik i Bohuslän. Klassicerande fasad med blå partier, täckmålade och marmorerade. Förgyllningar, bl a dekor i form av harpa överst flankerad av urnor med facklor.
LÄKTARE - Orgelläktare i väster. Bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången. Kolonnerna med kannelyrer marmorerade i brunt och med förgyllningar vid baserna och kapitälen. Barriären har ett framskjutande mittparti med skarpa vinklar. Speglar med smal brunmålad panel (liknande s k karosseripanel) inramade av blåmålade lister.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - I kyrkan finns tre dopfuntar eller delar av sådana. Under predikstolen ligger foten av en medeltida dopfunt av täljsten, daterad till ca 1200. I en nisch vid södra korväggen (efter en dörröppning som sattes igen 1958) står en originell dopfunt från 1700-talet med fot av kalksten (med oklar bakgrund) och en dopskål av trä som bärs upp av en putto (barnfigur med änglavingar) och över skålen finns en svävade vit träduva monterad. Framför 1700-tals dopfunten står den nu brukade funten av kalksten från 1958.
NUMMERTAVLOR - Två st med förgyllda ramar placerade framme i koret på var sida om altaret.
EPITAFIER - Se långhus, övrigt
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Kalkstensplattor
VÄGGAR - Vitputsade, och mot långhuset i öster; vitmålade släta brädor.
PORT - Kyrkport mot väster: Eventuellt ursprunglig från tornets tillkomst 1751. Rundbågig kraftig port, svartmålad släta brädor på insidan, snedställd profilerad panel, typ fiskbensmönster, på utsidan. Kraftigt lås av järn och plåt.
INNERDÖRR - Till kyrkorummet, se långhus
TAK - Plant vitmålat trätak, enkel avfasad taklist.
SAKRISTIA - Tillbyggd mot öster troligen samtidigt som tornet uppfördes och kyrkan förlängdes åt väster 1751.
GOLV - Som vapenhuset
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder: Dubbeldörr med halvmåneformat överljus. Eventuellt ursprunglig från sakristians tillkomst. Ytterdörren svartmålad med släta brädor på insidan och profilerad snedställd panel på utsidan, typ fiskbensmönster. Innerdörr av senare datum (dock äldre gångjärn). Enkelspegeldörr färgsatt som övriga innerdörrar i kyrkan med marmoreringar i gröna kulörer med grå inramningar.
FÖNSTER - Mot öster, ett rektangulärt 2-lufts indelat i smårutor, ej kopplade bågar, ytterbågen med s k antikglas. Gråmålat på insidan.
ÖVRIGT - Skåpsinredning längs norra väggen med dörrar som övriga innerdörrar i kyrkan med marmoreringar i gröna kulörer med grå inramningar. Enkelt träaltare mot söder.
TAK - Plant trätak, grålaserat med rödaktigt målad bård mot väggarna.
TORN -Uppfördes 1751 samtidigt som kyrkan förlängdes åt väster och sakristian mot öster byggdes.
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Nås från läktaren via en liten trädörr.
GOLV- Obehandlat trägolv
VÄGGAR - Huvudsakligen putsade gråstensväggar.
TAK - Obehandlade brädor på synliga bjälkar.
FÖNSTER - Rundbågigt 2-lufts, indelat med småspröjs. Placerat i djup fönsternisch mot väster. ÖVRIGT - Stort träskåp mot söder, enkel trätrappa mot norr.
VÅNING 3 - Mellanvåning. Oputsade gråstensväggar, golv och tak som våning 2. Trätrappa mot öster.
VÅNING 4 - Mellanvåning. Golv, väggar och tak som våning 3. Litet rundbågigt 1-luftsfönster mot väster. Trätrappa mot söder.
VÅNING 5 - Låg mellanvåning. Golv, väggar och tak som våning 3 och 4. Kraftiga bjälkar som bär upp våning 6 (klockvåningen). Trätrappa mot väster.
VÅNING 6 - Klockvåning. Vitputsade väggar. Ljudluckor i djupa nischer på utsidan åt alla fyra väderstrecken. Troligen ursprungliga parluckor av trä, släta obehandlade på insidan, tjärad profilerad snedställd panel på utsidan.