Kanot

Canadakanot, s. k. Macfiekanot, kanadensare eller indiankanot. Dukad träkanot med flatbottnat skrov med kraftigt språng, upp- och inåtsvängd stäv och akter byggd av tätsittande spant och bord lagda från stäv till stäv av oregon-pine. Fyra snidade timglasformade tvärträn eller bärok. Bordläggningen överdragen med en preparerad duk som är spacklad och målad med vit linoljefärg. Bordläggningen är 6 mm tjock. För- och akterpik för visst stuvutrymme. (Enligt medlem i föreningen Harry Macfie Canoe Club kan information från tillverkaren gömma sig inuti på undersidan i dessa utrymmen, men i denna kanot finns tyvärr inga anteckningar.) Fyra längsgående durkbrädor. Bordläggning, durkbrädor, reling och tvärträn fernissade. En femuddig röd stjärna i på stävens båda sidor, signum för Macfies kanoter. En mässingsbricka med det instansade numret "112" är också fastskruvad här. Lastdryg, med plats för upp till fyra personer.
Till kanoten hör tre paddlar, se UM027255:1-3.

Kanoten är tillverkad av Harry Macfie i hans kanotverkstad på Skottorp på Lyckorna utanför Ljungskile. I kanotverkstaden byggdes ett hundratal kanadensare under 1930-talet. Detta exemplar (No 112) hör troligen till senare delen av hans produktion. (No 26 tillverkades 1930.)

Harry Macfie introducerade kanadensaren i Sverige efter sina många år som trapper och guldgrävare i Kanada och begreppen "kanadensare" och "Macfie-kanot" är synonyma. Macfiekanoten är byggd efter indianernas modell men med modernare material. Originalen var av sydd björknäver. Macfie uppmuntrade kanottransporten i Sverige och missionerade med föredrag om kanotpaddling.

Kanoten är inköpt på 1930-talet av en farbror till givaren för att användas på dalsländska vattendrag. Farbrodern flyttade från Göteborg till St. Linde, väster om Örsjön i Dalsland vid denna tiden. Kanoten förvarades oanvänd under många år liggande upp-och-ner under takstolarna i en lada. Den är i originalskick.

Harry Macfie föddes i Lysekil och var son till William Andrew Macfie, sjökapten och författare, född på Anfasteröd i Ljungs sn och hans hustru Svea, f. Nomell i Uddevalla. Harry Macfie var gruvingenjör, trapper, guldgrävare, motorförsäljare (Skandiamotorer), kanotbyggare och författare. Han hade tänkt sig en bana till sjöss liksom sina förfäder, men en allvarlig olycka då han störtade i däcket på sitt första fartyg i England och skadade ena benet, satte stopp för de planerna. 1897 reste han första gången till Kanada i sällskap med sin far och kom till Alaska år 1901. Den första resan varade i fem år och ägnades mest åt guldvaskning. Han reste till Kanada sammanlagt nio gånger, sista gången 1938. Totalt tillbringade Harry Macfie ett 20-tal år i Kanada, Alaska och Sibirien. Sista åren i Kanada arbetade Harry åt både svenska och kanadensiska företag inom gruvindustrin.

Harry Macfie var gift med Anna , f. Roland, och paret hade hade fyra barn; Gordon, Tom, Allan och Ingrid. Familjen bodde på Skottorp, Lyckorna.

Macfie började bygga kanoter i verkstaden i hemmet ungefär 1927 och verksamheten pågick fram till år 1938. Han tillverkade troligen ca 10-15 tal kanoter/år. Kanoterna blev snart erkända som förstklassiga hantverk, den tidens kanotdigniteter. Även Harrys söner deltog i byggnationen. Hustrun och dottern sydde kapell och kuddar. Kanoterna marknadsfördes bl a genom särskilda prospekt - under namnet "Canada Kanot H. Macfie Lyckorna". Till kanoten kunde också köpas en "hjuldoning" (transportkärra) samt kanotdynor. När en kund ville prova kanoten togs den på en speciell kärra till Lyckornas ångbåtsbrygga och sattes i vattnet. Om köpet blev av, fotograferades kanadensaren tillsammans med den nye ägaren. Se uppgifter om tillverkningen och verkstaden på Skottorp i Bilagepärmen nedan.
1938 övertogs tillverkningen av Mårten Gedda i Västra Bodarne efter det att Harry Macfie sålt rättigheterna till ABC-fabrikerna i Kungälv.
Kanotverkstaden på Skottorp finns kvar, i princip i orört skick.

1935 gav Harry Macfie ut boken Wasawasa tillsammans med Hans G. Westerlund på Bonniers förlag. De många engelskspråkiga åren i Kanada och ovanan vid författarskapet gjorde att Harry behövde skrivhjälp med den första boken. Wasawasa blev en succé och följdes av fler äventyrsböcker med tema från trapper- och guldgrävaråren i Kanada och Alaska. Harry Macfie kom därför att kallas "Sveriges Jack London". Boktitlarna är: Lägereldar Längesedan 1936, Norrskenets Män 1938, (var också ett tag tänkt som filmmanus i Hollywood), Farväl Falcon lake 1943, Drivved 1945, Vid Regnbågens fot 1950, Alaskakust 1951, och den självbiografiska Minnen med krut i 1955 som skildrar uppväxtåren i Lysekil, Anfasteröd och Uddevalla. Dessa böcker illustrerades av sonen Gordon Macfie. Det utgavs också tre ungdomsböcker med utdrag ur de tidigare; Indianboken 1942, Ben skalpjägaren 1942, Den gula dimman 1947, Pojkarnas julbok 1951. Böckerna gick ocksåsom följetong på 1940-talet i FIB, Folket i Bild.
Harrys åtta böcker gavs ut totalt på 11 olika språk.
Harry Macfie publicerade sig också i tidskrifter och böcker med artiklar på temat Bohuslän.

I samband med bokutgivningen gjorde Harry Macfie resor, särskilt i Norrland, där han på många uppskattade föreläsningar visade skioptikonbilder och berättade om sina äventyr i Nordamerika.

Sedan 1980-talet finns en förening, Harry Macfie Canoe Club, (HMCC) med syfte att leta upp och bevara gamla träkanoter byggda i Harry Macfies Kanotverkstad. Man ordnar träffar och resor med paddling och friluftsliv i Harry Macfies fotspår och anda. Antalet medlemmar ökar ständigt och är omkring 250 stycken (hösten 2002).

För uppgifter om Harry Macfie, tidningsartiklar, dödsrunor, kanottillverkningen, produktblad och Harry Macfie Canoe Club (HMCC), se Bilagepärmen UM027254.
Se även Francis Macfies släktaarkiv i Bohusläns museums Enskilda, Arkivnummer 97, med en särskild mapp över Harry, (bror till Frances).

Litteratur:
Barkbåde. Red: Skamby Madsen, J., Hansen, K. Vikingeskibshallen i Roskilde 1981.
Dejke, I.: Guldgrävare - kanotkonstruktör - författare. Minnesbilder från Ljungskilebygden. Ljungskileortens Hembygdsförening 1995.
Macfie, D.: Så minns jag Harry! Minnesbilder från Ljungskilebygden. Ljungskileortens Hembygdsförening 1995, s. 36 - 41.
SE Nr 10 1954: Den siste äventyraren.
Släktkrönikan. Tidning för medlemmar av Släktföreningen Thorburn-Macfie. Diverse artiklar.
Elektronisk källa:
http://www.hmcc.se/