Steneby är en medeltida socken belägen i norra Dalslands skogs- och bruksbygder. Socknen består av flera mindre dal- och strandbygder i ett starkt brutet skogs- och sjölandskap. Centralområdet är jordbruksbygden vid Stenebyälvens dalgång mellan sjöarna Iväg och Laxsjön, med kyrkan belägen på en långsträckt ås öster om älven. Trakten förefaller ha varit centralbygd under lång tid vilket det rika fornlämningsbeståndet tyder på. Ur kyrklig synpunkt har Steneby sedan reformationen varit moderförsamling för socknarna Tisselskog, Ödskölt och Bäcke. Före 1866 var också Ärtemark annexförsamling till Steneby. Ca fem km väster om Steneby kyrka har funnits en kyrka, eller ett kapell, Noreby, vars församling införlivades med Steneby 1531 i samband med reformationen. Från tiden före reformationen finns traditioner om pilgrimsvandringar genom Steneby på väg mot Nidaros. Ca en km söder om kyrkan finns namn som Munkedalen, Munkesten och Munkeberg intill vad som anges vara en offerkälla i en jättegryta. I närheten skall ha funnits ett härbärge och eventuellt ett kapell för pilgrimer. Äldre traditioner kring Steneby kyrka talar om en tidig kultplats vid jättegrytorna på "Klockeberget" väster om kyrkan. Namnet Klockeberget kommer av att kyrkans klockstaplar tidigare stått här.
Många av gårdarna i Steneby har varit ganska stora och i socknen har också flera adelssläkter varit bosatta, bland annat på Dingelvik, en av Dalslands äldsta sätesgårdar. Mest känd av Stenebys gårdar är Baldersnäs, en herrgårdsanläggning med bland annat en stor engelsk park på en udde i Laxsjön. Under 1900-talet har Stenebys befolkningskoncentration kommit att förskjutas från jordbruksbygden till industriorterna Billingsfors och tvillingsamhällena Dals-Långed/Mustadfors. Billingsfors kyrka, en f d brukskyrka, är från 1760-talet och Dals-Långeds kyrka, invigd 1972, är en ombyggd skola från 1880-talet. I Dals-Långed/Mustadfors finns också Stenebyskolan, högskola för hantverksutbildningar.
Tillsammans bildar Stenby kyrka och dess prästgård en väl sammansatt kyrkomiljö. Intressant är också de intilliggande tidigare ekonomibyggnaderna och arrendatorsbostället till prästgårdsjordbruket samt ett äldre bostadshus. Prästgårdens huvudbyggnad och en flygelbyggnad är båda från 1700-talet, samtida med kyrkans nuvarande exteriöra utformning. Prästgårdens huvudbyggnad fick sin nuvarande utformning 1949 och används sedan 1985 som församlingshem. Närmast väster om kyrkan utgör Klockeberget med dess jättegrytor ett naturreservat.
Själva kyrkoanläggningen innefattar kyrkan med den etappvis utvidgade kyrkogården. Sydöst om kyrkan finns två vitputsade mindre byggnader. Dels det Kaflerska gravkoret (1820-tal), med skiffertäckt tälttak och dels en f d arkivbyggnad (1906), ombyggd till toalett. Intill kyrkan och prästgården, längs åsryggen i nord-sydlig riktning, leder ett par äldre generationer av nuvarande länsväg 172, belägen ca 200 meter öster om kyrkan och åsen i en lägre terräng. På "nya kyrkogården", kyrkogårdens nordligaste del, finns ett vitputsat bårhus (1935).
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Jägergren, Bengt, Steneby kyrka 800 år, 1200-2000, Göteborg 2000. / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Steneby kyrka, broschyr av Torsten Wassenius och Viking Gunnarsson u å. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
