Maria Magdalena, helgonbild från 1500-talets början.
Den har suttit på ett altarskåp. I handen håller Maria Magdalena ett smörjelsekärl, hennes helgonattribut.
Se under Referenser, fotografi Uddevalla museums kyrkliga utställning 1920, UMFA54467:0009, den högra skulpturen
"Karnation (fr. carnation, av senlat. carna´tio, av lat. ca´ro 'kött'), framställning i bildkonsten, främst i måleriet, av nakna kroppsdelar med betoning av huden och särskilt dess färg, modellering och lyster. "
"Maria från Ma´gdala, Maria Magdalena, den troligen främsta av Jesu kvinnliga lärjungar. Enligt Lukasevangeliet 8:2 hade Jesus drivit ut sju demoner ur henne, enligt Johannesevangeliet 20:1118 var hon den första lärjunge som såg den uppståndne Kristus. I västerlandet har Maria från Magdala sedan 600-talet identifierats med Martas syster eller med synderskan i Lukasevangeliet 7:3750 (därifrån kommer den med tiden vitt spridda föreställningen att Maria från Magdala varit prostituerad), men numera hålls kvinnorna, som i östkyrkan, isär.Maria från Magdala firas 22 juli. Hennes attribut är ett smörjelsekärl."
"Su´nniva, norskt helgon. Enligt legenden var S. en irisk kungadotter, som vid 900-talets mitt flydde till sjöss undan en hednisk friare. Hennes skepp strandade vid den norska ön Selje. När invånarna visade sig fientliga, tog S. och hennes följe sin tillflykt till en grotta, vars ingång rasade igen så att de blev instängda. S:s reliker återfanns senare och fördes till Olav Tryggvason, som lät inrätta ett biskopssäte på Selje (1170 flyttat till Bergen). S. firas i Norge 8 juli."
Elektorinisk källa 2009: Nationalencyklopedien
Litt: Gardell, Sölve: Bohusläns medeltida altarskåp. En orienterande översikt. Göteborgs och Bohusläns Fornminesförenings Tidskrift 1929, s. 40.
Gardell, Sölve: Den kyrkliga konsten i Uddevalla museum. En vägledning för besökande, nr. 10 s. 66.s.
Norberg, Rune: Bohusläns medeltida träskulptur, Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1939, s. 37 och s. 47.
Olsson, Per-Allan: Skredsviks, Högås och Herrestads kyrkor - kort historik och beskrivning. Göteborg 2006, s. 14-15.