HÅNGSDALA KYRKA

Kyrkan restes sannolikt under 1100-tales slut. Uppgifter om kolfynd under altaret 1813 kan indikera en föregångare av trä. Kyrkan utgjordes av ett långhus med smalare kor och absid, allt uppfört av huggen kalk- och sandsten. En nordportal blev i senare tid igensatt. Under senmedeltid välvdes kyrkorummet och en sakristia restes i norr. Ett vapenhus restes framför sydporten under 1600-talets förra hälft. En predikstol av Johan Ullberg d.ä. införskaffades 1703 och en altaruppsats av släktingen Jonas Ullberg 1716. Sakristian försågs med fönster 1809.
Enligt en inskription förlängdes långhuset åt väster 1813 medelst byggandet av ett trätorn. Stomme för detta kom den gamla klockstapeln från 1687 att utgöra. Detta restes på en bottenvåning av sten. Absiden försågs med ett fönster över altaret. På en bild från 1894 kan även ett igenmurat - sannolikt medeltida - fönster skönjas på absidens södra del. 1813 renoverades och målades altare, predikstol och läktare. Ullbergs altaruppsats ersattes av ett enkelt mantelkors med törnekrona. Vapenhuset ombyggdes. Sannolikt upptogs vid detta tillfälle två stora rundbågsfönster på södra långsidan. Två år senare installerades ett tornur. Någon gång under 1800-talets andra hälft installerades en kamin.
1901-03 genomgick kyrkan en genomgripande omgestaltning efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson. Trätornet ersattes av ett nytt i sten, med utpräglat nyromansk utformning och vidhängande västligt vapenhus. Takstolen över kyrkan nygjordes. Rundbågsfönster upptogs även på norra långsidan och alla fönsterbågar nygjordes. Sakristian fick en egen ingång. Altarring, bänkinredning, läktare och nummertavla nygjordes, liksom alla dörrar, med undantag för vapenhusets ytterport. Sannolikt vid detta tillfälle togs den gamla altaruppsatsen åter fram och målades i vitt och guld. 1904 installerades en orgel, byggd av Levin Johansson i Liared.
1930 gjordes en renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Interiören nymålades i ljusa färger. Torn, sakristia och absid täcktes med galvaniserad järnplåt som svartmålades medan resterande tegeltak reparerades. Alla vindskivor utbyttes. Den igenmurade nordporten markerades i putsen. Kaminens järnrör ersattes av en riktig skorsten.
1957-58 svarade samme arkitekt för en ny renovering i samband med utbytet av kaminerna mot centralvärme med oljepanna. Interiörens cementputs uppvisade flera sprickor och färgavspjälkningar. Hela interiören nymålades, väggar och valv med kalkfärg, snickerier med oljefärg. Innanfönster insattes och elektrisk belysning, klockringning samt orgelfläkt installerades. Bänkraderna glesades ut för att få bättre benutrymme och under dem lades nytt golv. Sidogången i väster breddades. Sakristian försågs med nytt skrudskåp och bönealtare samt fick sina fasader ommålade. Altaruppsatsen i barock befriades från sina sentida övermålningar och dess välbevarade ursprungliga färgsättning konserverades. Samma förhållanden gällde predikstolen. För arbetena svarade Olle Hellström.
1963 beströks fasaderna med cementputs och avfärgades med kalk. Samtidigt målades plåttaken och man satte upp hängrännor samt stuprör. 1981 målades fasader och tak på nytt. 1992 reparerades tegeltaken efter en kraftig storm.

HÅNGSDALA KYRKA - Kyrkan består av långhus med smalare absidförsett kor i öster, tillkommet sannolikt under 1100-talets andra hälft. Norr om koret är en sannolikt medeltida sakristia. Framför sydporten är ett vapenhus från 1600-talet. I väster är ett nyromanskt torn från 1903 med på västsidan fullbrett vapenhus i två våningar.
FASAD - Kyrkan vilar på en slätputsad beige sockel, med undantag för 1903 års utbyggnad som vilar på en utkragande huggen granitsockel, avtäckt med grå plåt. Fasaden är spritputsad och bär en beige kalkfärg. Smygarna är slätputsade och vitkalkade. Det bastanta tornet får sin framtoning genom en avtrappning i två steg, ett för varje våning. Dessa slätputsade vita gesimser är avtäckta med plåt. I varje sida av klockvåningen är två kopplade rundbågade ljudgluggar med utkragande impost. I gluggarna sitter sentida bruna träjalusier. På den norra långsidan är invid det västra fönstret den framtagna omfattningen till nordporten. Denna utgörs av sand- och kalksten i kvaderformat med varierande storlekar. Det södra vapenhusets port omges av två inmurade porträttgravhällar. Den västra skildrar kyrkoherde Håkan Torstan (död 1664) och hans maka Ingeborg Månsdotter (död 1671). Den östra skildrar kyrkoherde Peder Rangelius (död 1697) med fru samt barn och uppsattes 1690. Båda är huggna av samme skicklige stenmästare med samma schematiska figurgestaltning och centralt placerade krucifix (dock borthugget på den östra). Den västra uppvisar även broskornamentik och den östra hörnrundlar med evangelistsymbolerna.
FÖNSTER - Alla ytterfönster har enkla lufter från 1903 med bågar och spröjs av brunt trä och handblåsta glas. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten, avtäckta med brun plåt. Långhusets tre rundbågsfönster har 24 rutor, korets rundbågade sydfönster 18, det lilla rundbågade absidfönstret tre, det rundbågade smala fönstret i tornets bottenvåning 16, de två rektangulära fönstren i tornets mellanvåning tre och sakristians rundbågsfönster åtta. Det västra vapenhusets västgavel har en i två våningar arrangerad symmetrisk fönsterkomposition. Nedtill är tre små rundbågsfönster med åtta rutor var och upptill ett stort rundbågsfönster med 34 rutor. I det västra vapenhusets övre våning är i norr och söder även ett rundbågsfönster med åtta rutor. Dess takkupa har ett stickbågat ospröjsat fönster. Vidare finns ett ospröjsat kvadratiskt fönster från 1958 i källaren under sakristian.
PORT - Det södra vapenhusets port utgörs av en medeltida plankdörr med stocklås, på utsidan klädd med nitade järnlameller. Låsplattan är kvadratisk och invid denna sitter en dörring med bitande djurhuvuden och ornerade vulster samt sexsidig platta. Den rundbågade smygen har omfattning av krysshamrade sandstenskvadrar, murade med omväxlande lång- och kortsida mot denna. Det västra vapenhuset har port i söder. Denna utgörs av en pardörr från 1903 med trepasskrön. Porten är klädd med brun pärlspont och bär liljeformade gångjärnsband samt bladformat handtag. Porten sitter i en rundbågad smyg, vilken har utkragande slätputsad och vitkalkad krönomfattning med kvaderrits. Den raka sakristiporten i öster har samma utförande som sistnämnda. Till källaren är en rak port från 1958 med stående brun panel och rombiskt fönster.
TAK - Långhus och kor har sadeltak med täckning av handslaget flacktegel. Vindskivorna och hammarbandens synliga ändar är tjärade. På kortakets ände är en kontursågad och tjärad träspira med en smidesflöjel i krönet, vilken bär årtalet 1679. Den ursprungliga spiran ligger på västra vapenhusets vind. Absidtaket bär ett halvt kägeltak. Det södra vapenhuset bär ett spetsigt tälttak med hjulkors i toppen. Dessa takfall täcks av falsad svart järnplåt i storplåtsformat. Västra vapenhuset bär ett halvt tälttak med spetsig korskrönt kupa i väster. Tornet bär ett fyrsidigt torntak med hjulkors i toppen. Sakristian bär ett sadeltak med kontursågade sparr- och åsändar. Från detta reser sig en tegelskorsten. Dessa takfall täcks av falsad svart galvaniserad järnplåt med förskjutna hakfals. Takfötterna på alla byggnadskroppar utom långhus och kor är slätputsade samt vitkalkade och har formen av sammansatt rundstav och hålkäl. Alla takfall har hängrännor och stuprör av svart plåt.