SKÄRSTADS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Skärstads socken ligger i Jönköpings läns norra del. Den gränsar i norr till Ölmstad socken, i öst till Haurida socken, i söder till Svarttorps och Hakarps socknar och i väster till Vättern. I socknen ligger Landsjön som är populär bland fritidsfiskare och fågelskådare. Skärstad ligger i Östra Vätterbranterna, som sträcker sig från Tenhult upp till Omberg i Östergötland. Närheten till Vättern och den branta stigningen upp på höjderna ger ett milt klimat där bland annat värmeälskande ädellövträd som ask, alm, lind och ek trivs. Östra Vätterbranterna är därför ett av landets viktigaste områden för att bevara den biologiska mångfald som framförallt är knuten till dessa trädslag.

Kyrkan och kyrkogården ligger på höjden söder om samhället och fl ankeras bland annat av församlingshemmet i öster och Adelswärdska skolan i sydväst. I övrigt omges kyrkogården av skogs-och åkermark. Skärstads kyrka byggdes under 18171819 men invigdes inte förrän 1827. Den är uppförd på samma plats som det legat två medeltida kyrkor, en från 1200-, och en från 1400-talet. Den är en typisk nyklassicistisk kyrka av Tegnérmodell, uppförd i sten och tegel. Fasaderna är spritputsade med släta omfattningar och avfärgade i vitt med gråmålad sockel. Sydentrén är markerad med ett rusticerat parti. Långhusets sadeltak är täckt med kopparplåt.

Skärstad socken utgörs av en stor, uppodlad slätt, Skärstaddalen, belägen mellan en bergsrygg längs Vättern i väster och en bergsrygg i öster, vars skogar ansluter till Holaveden. Vid Skärstaddalens sydvästra ände ligger Landsjön. Bygden är rik på fornlämningar, bl.a. fl era järnåldersgravfält. En fornborg fi nns på den s.k. Vista kulle ovanför förkastningsbranten ned mot Vättern. Genom dalgången löper den gamla landsvägen mellan Jönköping och Stockholm, Eriksgatuleden, vilket gett orten en strategisk betydelse. Sedan 1960-talet löper motorvägen E4:an längs med Vättern. Under många sekler dominerades socknen av säteriet Lyckås, en gård med medeltida anor, vilken under stormaktstiden ägdes av ätten Brahe och senare utav släkterna Adelswärd och Hamilton. Skärstaddalen är klassad som riksintresse för kulturminnesvården.

Kyrkbyn ligger på sluttningen upp mot bergsryggen öster om Landsjön, bortanför landsvägen nuvarande sträckning. Där landsvägen nu går fram, nere på slätten ligger en mindre villabebyggelse som har sitt ursprung som stationssamhälle mellan 1894-1935 då den smalspåriga järnvägen Jönköping-Vireda gick fram här. Mellan tätbebyggelsen och kyrkbyn sträcker sig en björkallé. Lyckås säteri ligger mellan Landsjön och det gamla stationssamhället. Kyrka och kyrkogård är belägna på en platå i den tämligen branta sluttningen med bygatan i väster och söder. På slänten i sydväst står den Adelswärdska skolan, ett ljust reveterat hus från 1920 i 1 ½ plan med brutet tak, valmade spetsar och frontespiser. Den äldre skolbyggnaden blev 1938 omvandlad till lärarbostad. Det är också ett trähus, i 1 ½ plan, klätt med rödfärgad panel och har sadeltak med frontespis.

Prästgården i backen ovanför kyrkogården är en anspråksfull herrgårdsliknande byggnad från 1927 i trä. Den är i 1½ plan med gul locklistpanel, vita pilastrar, frontespis och sadeltak med tvåkupigt lertegel. Öster om kyrkan är vid vägens norra sida en asfalterad parkering och vid dess södra ett församlingshem från 1933 i nationalromantisk anda med rödfärgad locklistpanel, vita foder och sadeltak med enkupigt lertegel. I vinkel ansluter den gamla klockarbostaden, en timmerbyggnad från 1700-talet, dock kraftigt ombyggd i två omgångar under 1900-talet.

Kyrkogården består av en äldre och en yngre del. Den gamla delen är rektangulär och kyrkan delar denna i en nordlig och en sydlig hälft. Norra delen sluttar kraftigt. Utvidgningen är lägre liggande och sträcker ut sig i norr och nordost. Kyrkogården omges av kallmurar och trädkrans. Anslående är den påkostade Hamiltonska graven vid kyrkans södra ingång.