HORNS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Horns kyrka uppfördes under tidig medeltid, dvs 1100-1299. Dopfunten och en järndörr är bevarade från medeltiden. Enligt en avbildning i Peringskiölds bok Monumenta från 1671 bestod kyrkan då av långhus, kor, absid, vapenhus i söder, sakrisita i norr och ett spetsigt torn i väster. Kyrkan ombyggdes radikalt 1804 och fick, invid det gamla tornet, ett nytt, rektangulärt långhus, nytt kor och ny sakristia i öster. Tornet försågs med huv och lanternin. Tornets nederdel är alltså medeltida med sitt tunnvalv och sin torntrappa i muren.
Den orgel som inköptes 1848 från Johan Niklas Söderling, Göteborg, är till största delen bevvarad ännu. 1890 -1899 byggdes kyrkan om under ledning av arkitekt F Liljekvist - en ombyggnad som ännu präglar kyrkan. Renoveringen innebar spetsbågiga fönsteröppningar och ny bänkinredning av F Liljekvist. Nuvarande predikstol, ritad av Liljekvist, ersatte en tidigare altarpredikstol. Som altarprydnad satte man in ett enkelt träkors. Nuvarande altarring byggdes troligen i samband med Liljekvists restaurering. Orgeln renoverades 1902 av Johannes Magnusson, Göteborg.1917 lades innertaket om. Den tidigare takpanelen ersattes med släta brädor.
Kyrkan renoverades 1938-1939 under arkitekt A Forssén. Då framtogs den ursprungliga blå takfärgen. Ljudtak till predikstolen kompletterades och ångvärmeledning installerades med pannrum under sakristian. Man satte in nya innerbågar med blyspröjs och antikglas och vindfång mellan långhus och vapenhus. Nya ytterdörrar av ek insattes och bänkarna ombyggdes. Grunden förstärktes med betong, utvändig puts och karmar sågs om och kyrkan fick nya fönsterbleck. Ett övergolv av tjock impregnerad förhydningspapp inlades och främsta bänkraden togs bort. Läktarbarriärens mitt framflyttades 60 cm. De gamla nummertavlorna från 1700-talet sattes åter in. Ett nytt altare byggdes. Predikstolens övermålning skrapades bort.
1943 utvidgades kyrkogården i söder och fick en port här, allt ritat av arkitekt Haasum En medeltida järndörr flyttades 1948 från sakristian till en vapenhusvägg. Altartavlan av Sigrid Aminoff skaffades 1951. Den föregicks av en Kristusskulptur efter Thorvaldsen. 1952 företogs en elinstallation. 1956 fick altartavlan ett nytt underrede. 1972 restaurerades orgeln av Nils-Olof Berg, Nye. Dess ursprungliga disposition återställdes. Sakristians textilskåp insattes 1978. 1981 skedde en invändig renovering med omputsning och ommålning. Konservator Alf Hedman medverkade. Två bänkar under läktaren avlägsnades. 1982 inköptes kororgeln med sex stämmor.

, Horn 44:1, Horns kyrka
Horns kyrka uppfördes ursprungligen under tidig medeltid. Vid en genomgripande ombyggnad revs en stor del av kyrkobyggnaden och nytt långhus, nytt kor och ny sakristia byggdes. Det medeltida tornet bevarades och försågs med huv och lanternin. Horns kyrka har därefter genomgått ett par mer omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten, dels på 1890-talet då de spetsbågiga fönstren tillkom, del i slutet av 1930-talet då främst interiören påverkades. År 2013 putsades kyrkans fasader om. Takytorna täcks av skiffer, även tornets huv och lanternin i väster och sakristians tak i öster. Kyrkans fönster är målade i en ekimiterande, beige kulör. Kyrkan har i huvudsak en nyklassicistisk utformning, dock påverkad av ombyggnaden på 1890-talet.

HORNS KYRKA - Kyrkan består av långhus, rektangulärt kor i samma bredd, sakristia i öster samt vapenhus i tornunderdelen i väster. Under sakristian är ett pannrum. Inredningen är huvudsakligen från 1890-talet.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom mittgång och genom en tvärgång i söder. Framför sydporten är en kororgel placerad och på sydväggens västra del en modern bonad. I väster är en läktare. Predikstolen är belägen vid nordväggen, närmast koret.
GOLV - Mittgångens golv består av kvadratiska kalkstenar. I mittgången ligger även flera gravhällar av kalksten. I övrigt består golvet av tjock impregnerad förhydningspapp från 1930-talet. På golvet finns ritade tvärgående linjer för att få en effekt av rutor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en profilerad list, målad i olika grå toner.
PORT - En port mot söder är placerad mitt i långhus - korfasad. Porten sitter i en rektangulär nisch och har överst, inuti nischen, ett rektangulärt fönster. Fönstret har två lufter, som genom metallspröjsar indelas i vardera nio rutor. Dörren är igensatt med en vitmålad gipsskiva, medan fönstret har lämnats synligt. Ovanför dörren är en minnestavla över långhusets tillkomst 1804.
INNERDÖRRAR - Långhuset skiljs från vapenhus av ett vindfång. Mellan långhus och vindfång hänger en gråmålad pardörr från 1800-talets slut. Dörrbladen har fiskbensmönstrad fyllning. En modern, gråmålad pardörr leder från vindfånget till vapenhuset. Dörrbladen har vardera fem hela glasrutor över varandra.
FÖNSTER - Långhusets två västligaste fönster sitter parvis. Det östliga sitter som en pendang till sydportalen. Fönstren är spetsbågiga. Innerbågarna är indelade i sex lufter, varav de fyra undre är rektangulära. De tre övre har en mer triangulär form Lufterna är genom metallspröjsar indelade i mindre rutor med s.k. antikglas, insatta 1938. Fönstren är placerade i spetsbågiga, svagt konande fönstersmygar. Fönstersmygarna är putsade och målade som väggarna. Under fönstren finns radiatorer.
TAK - Innertaket utgörs av ett tunnvalv av trä. De längsgående brädorna är målade i ljust blågrönt.
KOR - Koret av samma bredd som långhuset är rakt avslutat. Korgolvet är förhöjt framför främsta bänkskärmen. Utmed nordväggen är en korbänk och utmed sydväggen två stycken. Bänkarna har samma utformning som långhusbänkarna. Altarpartiet är placerat vid östväggen på ett runt, upphöjt golv av samma material som övriga korgolvet. På vardera sida är en nummertavla. Norr om altaret är dörr till sakristia. Dopfunten står väster om korbänkarna vid sydväggen. Framför altarringen ligger en yllematta rån 1952. Mattan går i främst grå och röda nyanser.
GOLV - Golvet är av tjock impregnerad förhydningspapp. Blyertsstreck är ritade med jämna mellanrum tvärs över brädorna för att få en effekt av rutor.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade som i långhuset. På östra korväggen finns ett underrede till altartavlan från 1956 - en målad , ca 1 ½ meter hög stensockel.
INNERDÖRR - Norr om altaret finns dörren till sakristian. Den gråmålade enkeldörren har tre speglar, marmorerade i beige toner. Dörren sitter en djup nisch som är vinklad mot söder.
FÖNSTER - Koret har två fönster mitt emot varandra. Se långhus.
TAK - Taket är detsamma som i långhuset.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1939 är av trä. Sidorna har enkel marmorering i grått, vitt och svart.
BÄNKINREDNING - Bänkarna från 1894 är indelade i ett kvarter på nordsidan och två på sydsidan. Bänkkvarteren åtskiljs av mittgången samt i söder av en tvärgång. Inredningen är öppen samt placerad en dryg meter från ytterväggarnas så att sidogångar bildas här. Nordsidan har 12 bänkar, varav den främre har kortats av mot ytterväggen. Sydsidans främre bänkkvarter innehåller tre bänkar och det bakre sju stycken. Bänkarnas sitsar och ryggbrickor av pärlspånt är målade i engelskt rött. De närmast nygotiska gavlarna är svängda med två nedsänkta speglar och avslutas upptill av trepassform. De är målade i två grå toner. Bänkskärmarna i öster har marmorerade speglar ljust brunt samt grått. Kyrkan har även enkla, ljusa korbänkar med ryggbricka. (se ovan) Längst ned i långhuset står på varje sida två nya bänkar i ljust brungrå färg. Bänkarna har öppen, rygg med en vertikal bräda överst.
PREDIKSTOL - Predikstolen är rund och har profilerade sarger upp- och nedtill samt på sidorna fyra spegelfyllningar. Mellan speglarna finns två guldfärgade kannelyrer. I övrigt går färgerna i grå nyanser. Den profilerade, grå foten har överst en skuren bård med bl.a. äggstav samt underst kannelyrer. Trappan från öster har skärm med samma utformning som korgen. Trappan är placerad norr om norra korbänkens ryggbricka. Predikstolen har ett polygont ljudtak, profilerat och gråmålat. Taket är utformat som ett torntak med kupol, kors samt en fial prydd av stjärna i varje hörn. Predikstolen tillkom 1899.
ORGEL - Orgeln från 1848 har spelbordet mot öster. Orgeln är gjord av Johan N Söderling i Göteborg och har 6 ½ stämmor. Fasaden med grå marmoreringar har uppskjutande mittparti.. Fasaden är på båda sidor dekorerad med två korslagda trumpeter samt överst förgyllda profileringar samt överst en triangel med strålglans, tandsnittsbård och två skulpterade akantusrankor.
En kororgel från 1982 är placerad framför den igensatta sydporten. Orgeln har fem stämmor. Fasaden, som är vänd mot mittgången, är snidad av Harry W Svensson och föreställer bl.a. sex trumpetare i norr, fyra kvinnoansikten i öster och en madonna i väster.
LÄKTARE -Läktaren från 1804 vilar på sex gråmarmorerade pelare, varav de främre, hörnpelarna är fästa i var sin bänk. Läktaren, vilken har utskjutande mittparti, är gråmålad. Dekoren utgörs av liggande rektangulära speglar, marmorerade i ljusare grått samt härunder en gråbrun gesims. På läktaren finns på sydsidan gradänger med fyra gråmålade bänkar och på norra sidan en bänk.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaderna från 1939 på båda sidor av vindfånget mellan långhus och vapenhus används för förvaring.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1951 är en oljemålning föreställande Kristus framför en knäböjande familj. I bakgrunden syns Billingen samt det himmelska Jerusalem. Tavlan är målad av Sigrid Oxenstierna-Aminoff. Färgerna går i blått och vitt. Över altartavlan är en snidad, förgylld strålgloria med mörkare mittriangel och öga. Från 1890-talet stammar en gipsfigur föreställande Kristus, (efter förebild av Thorvaldsen) nu placerad i det östliga korfönstret. I det västliga korfönstret står ett guldfärgat krucifix med treklöverformade ändar. Korset, som är från 1894, ommålades 1938.
ALTARRING - Altarringen från 1899 består av svarvade, profilerade balusterdockor, sammanhållna av arkadbågar. Altarringen går i grå toner. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rött ylletyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är från 1200-talet, Cuppan är konande nedtill och dekorerad med en arkadbåge i relief under mynningen sam av två vulster. Nedre delen av foten saknas, varför funten är placerad på ett runt träfundament från 1948. Den var under en period före 1938 undanställd. En dopfunt från 1895 av bonad ek är placerad på trappavsatsen nedanför läktaren. Funten är utformad som en lockkalk med rika, förgyllda profileringar och reliefdekor av bl.a. kuber på foten och bladmönster på cuppan.
NUMMERTAVLA - De två nummertavlorna från 1804 är fästa med järnrör i var sin korbänk. De vita tavlorna har profilerad, förgylld ram sam tresidigt krön med genombruten lyra.
BONAD - En bonad av ylle, skapad av Gerd Allert hänger på långhusets södra sida. Bonaden är en applikation av olika tygslag på temat "Varde Ljus". Motivet är fåglar flygande i världsrymden.Kyrkan äger även tre mässingsljuskronor samt två ljuskronor av kristall, den ena med bladhängen från ca 1800. På kor - långhusväggar sitter även två ljusarmar på vardera sida.
VAPENHUS - Vapenhuset består av den medeltida tornunderdelen. På båda sidor om porten har rests fragment av medeltida dörröverstycken samt en stenskål med ett hål - troligen fragment av en vigvattenskål. Innanför en dörr i vapenhusets sydvägg är ett mindre utrymme, varifrån torntrappan leder upp. Från vapenhuset leder också en trappa upp till läktaren. Utanför läktaren är en gråmålad trappavsats. Dörren till läktaren är gråmålad med spegelfyllning och placerad i en ursprunglig nisch, som når från golv till tak.
GOLV - Vapenhusets golv består av breda längsgående, gråmålade brädor.
VÄGG - De medeltida väggarna är murade, putsade och vitmålade. En äldre gravhäll med porträtt och inskriptioner är upphängd på sydväggen och en på nordväggen. På västra delen av sydväggen är en medeltida järnport upphängd. Dörren är gjord av horisontella, breda järnplåtar satta omlott. Den har en mycket stor, rektangulär nyckelskylt. Järnporten användes före 1948 som ytterdörr till sakristian.
PORT - Västportens pardörr är på insidan slät och gråmålad. De långa beslagen är lökformade ytterst. Dörren och tillhörande ovanfönster sitter i en djup, segmentbågad nisch. Fönstret har indelasi fem lufter, den övre triangulär.
TAK - Vapenhuset har ett tunnvälvt, murat, putsat och vitmålat och ålderdomligt tak.
SAKRISTIA - Utmed östra och västra väggen finns gråmålade förvaringsskåp från 1978. Utmed nordväggen står ett högt, gråmålat ståndskåp med pardörr samt uppborrade lufthåll vid sidorna. Varje dörrblad har tre speglar, varav den mellersta rund. Speglarna är marmorerade i beige och engelskt rött.
GOLV - Sakristian är förhöjd jämfört med koret. Golvet består av lackade murtegelstenar, lagda parvis, omväxlande i båda riktningar.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade, förutom en ca en decimeter bred kant vid golvet som är rödmålad. Väggarna begränsas upptill av en bred, vitmålad trälist.
PORT - En ny, gråmålad dörr med fyllning av tre, beigemarmorerade speglar, leder till en farstu i öster. En likadan dörr leder från farstun ut genom nordfasaden och en leder in till en källartrappa i söder.
FÖNSTER - Sydsidans kvadratiska fönster är indelat med metallister i 25 små rutor med s.k. antikglas. Av övriga tre, nya, hela fönster mot öster är ett placerat själva sakristians södra del, ett i farstun och ett i trappan.
TAK - Tak utgörs av breda, längsgående, vitmålade träplankor.
TORN - Det medeltida tornet är murat förutom lanterninvåningen av trä.
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av vapenhusets underbyggnad. En medeltida murtrappa leder upp härifrån till våning två respektive tre. I tornvåning 4 hänger två klockor. Den stora klockan är från 1727, omgjuten i Skara. Lillklockan är förmodligen medeltida. De fyra gluggarna har brunmålade luckor.
Våning 5 utgör lanterninvåning. Våningen har blindfönster i alla väderstreck.