SUNDBYBERGS KYRKA

Vapenhuset är inrättat i tornrummet och täcks av ett kryssvalv. Trappuppgången till läktaren är försedd med en dekorativ gallergrind av konstsmide, utförd av konstnären Sivert Rapp 1970. Ursprungligen hade kyrkan även en entré mot norr. Denna sattes dock igen i samband med renoveringen 1960 och här inreddes istället en brudkammare. Ovan vindfånget till den södra entrén, men även ovan den f d ingången mot norr, finns dekorerade textband med bibelord. Dubbeldörrarna är utförda med tydlig inspiration av jugendstilen.

Mittskeppet, som täcks av en öppen takstol, flankeras av lägre och smalare sidoskepp. Takstolen är idag laserad i ljusgrå kulör, men har sannolikt varit omålad tidigare. Sidoskeppen är kryssvälvda och ansluter sig mot mittskeppet med runda bågar. Golvet i kor och gångar är belagda med kalksten medan golvet under bänkkvarteren är belagt med linoleum. Korets och triumfbågens murpartier dekoreras av ursprungliga kalkmålningar utförda av Filip Månsson (1864-1933). Övriga murpartier är målade i en gråvit kulör. I korets östra vägg finns en glasmålning, som fungerar som altartavla. Glasmålningen, även den ursprunglig, föreställer Uppståndelsen, och är komponerad av Olle Hjortzberg (1872-1959).

Till kyrkans originalinredning hör predikstolen, som utfördes efter ritningar av arkitekten Axel Sjögren och dekorerades av Filip Månsson. I samband med 1960-talets renovering tillkom kyrkans nuvarande altare i sten och altarringen av smäckert smide och galonbeklätt knäfall. Vid samma tillfälle ersattes de äldre bänkarna med nuvarande träbänkar, laserade i grågrön kulör.

1961 uppfördes en ny orgel med 32 stämmor på läktaren i väster av Åkerman & Lund, Knivsta. Den ursprungliga orgelfasaden var uppbyggd av två högsträckta sidopartier på vardera sidan om västfönstren. I samband med att den äldre orgeln avlägsnades och ersattes med den nya, täcktes den tidigare utblicken genom fönstren. 2004 försågs kyrkan med en ny kororgel från Lettland.

Från korets norra vägg leder en dörr in till sakristian vars tak dekoreras med målningar och synliga träbjälkar. Den ursprungliga skåpinredningen finns ännu bevarad.

Norr om kyrkorummet ligger kyrksalen. Planlösningen är öppen och salen skärmas endast av genom skjutdörrar. Kyrksalens västra vägg, dekoreras av glasmålningar av José Samson, utförda 1960. Mot norr finns en nisch, med ett altare. I samband med 1960- talets renovering delades kyrksalen på höjden så att man fick två inredda salar. Salen täcks därför av ett betongbjälklag. Golvet är belagt med en linoleummatta. Den övre salen, som bevarar det ursprungliga, bemålade taket, används idag främst som repetitionsrum för kyrkans körer.

Under koret uppfördes ursprungligen ett gravkapell. Det används nu som "lillkyrka" och har moderniserats med heltäckningsmatta och nya målningar. Mot väster är numera även ett stenaltare uppställt. I lillkyrkan har den f d kororgeln placerats, tillverkad av Erik Paulsson i Uppsala, 1968. Orgeln har 4 stämmor.

Inventarier
Armaturen utgör en självklar och viktig del av kyrkorummets arkitektur. De jugendinspirerade takkronorna är ritade av arkitekt Axel Sjögren och utförda i järn. I koret står, på vardera sidan om altaret, två järnljusstakar som också är ritade av Sjögren. Ursprungligen var de elektrifierade och betydligt kortare än nu. I kyrkans sidoskepp hänger yngre mässingsarmatur från 1960-talets renovering.

Även dopfunten ritades av arkitekt Sjögren och är huggen i gråvit Ekebergsmarmor av N Arthur Sandin. Ovan triumfbågen hänger ett krucifix, utfört av Carl Hyllengren 1910. Till kyrkans ursprungliga inventarier hör även minnestavlan under orgelläktaren i väster. Minnestavlan fungerade ursprungligen som nummertavla. Tavlans ram med dekorerat krön är huggen av skulptören Carl Fagerberg. Numera finns en nytillverkad nummertavla till höger om triumfbågen.

I kyrkans södra sidoskepp finns en äldre målning föreställande den Heliga familjen. Tavlan är utförd av en okänd italiensk mästare, men tros eventuellt ha utförts av Sebastiano Ricci omkring 1700.

Två mässhakar är ursprungliga från 1911. Den ena är tillverkad i röd sammet med guldbrokad. Den andra skänktes från Max Sieverts Fabriksaktiebolag. Från samma tid härrör ett antependium, även det i röd sammet. Under 1940-och 50- talet donerades ett flertal textilier till kyrkan.

Kyrkans nattvardssilver består av kalk och patén från 1800-talet, samt vinkanna och oblatask från 1911. Sockenbudstygets kalk och patén kommer från Bromma församling och härstammar från 1700-talet. Kannan och oblatasken inköptes 1914.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

null, Sundbybergs kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren och invigdes 1911.
Kyrkan uppfördes i jugendstil och hämtar tydliga influenser från Hjorthagskyrkan i Stockholm, som invigdes 1909 och är ritad av arkitekten Carl Bergsten.

Axel Sjögren (18771962) var verksam i Stockholm från 1903 och har inte ritat några andra kyrkor.
Den tid som kyrkan uppfördes var en brytningstid i svenskt kyrkobyggande arkitektoniskt, men även i liturgiskt avseende. 1800-talets historiserande nygotik stod mot mer moderna uttrycksmedel. Kyrkorådet bjöd in två arkitekter att upprätta förslag till den nya kyrkan i Sundbyberg. Den ene arkitekten, Gustaf Hermansson representerade den äldre generationens arkitektur. Den andre arkitekten, Axel Sjögren var ung och oprövad. Hermanssons förslag var utfört i traditionell nygotik och väckte inget intresse hos beställarna, särskilt inte då förslaget dessutom var dyrare. Sjögrens förslag var betydligt modernare, inspirerat av Hjorthagens kyrka och antogs av kyrkorådet. Som anställd på Bergstens kontor, hade Sjögren arbetat med den för tiden moderna Hjorthagskyrkan.

Kyrkan bevarades i princip utan större ingrepp i exteriör eller interiör till 1960-talet, då en större renovering genomfördes under ledning av arkitekten Åke Porne. Han lät då avlägsna de jugendinspirerade detaljerna i fasaden, men framförallt var det kyrkans interiör som moderniserades. Bl a försågs kyrkan med ny inredning.

Sundbybergs kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Sundbybergs stad växte fram till följd av järnvägens dragning över den dåvarande herrgården Sundbybergs ägor, 1876. Ägaren till gården, AP Löfström, utnyttjade de goda kommunikationerna och anlade därför en förstad. Dess utveckling drog fördel av den svåra bostadsbrist som fanns i Stockholm vid denna tid. Sundbyberg växte fram som stationssamhälle och industriort och blev köping 1888 och fick stadsrättigheter 1927.

Vid den här tiden låg Sundbyberg i Bromma socken. Avståndet till kyrkan i Bromma var dock stort, varför Löfström lät uppföra ett kapell 1878. Kapellet blev med tiden för litet för att motsvara köpingens behov och under 1880-talet beslöt man att uppföra en kyrka på den mark Löfström donerat för stadens räkning. 1909 delades Bromma församling, så att Sundbyberg blev eget pastorat.

Namnet Sundbyberg har sedan 1700-talet använts på ett område vid det gamla Sundby, som då tillhörde Bromma. Orden sund syftar till Bällstaån, vars vatten förr stod högre.

Kyrkan är uppförd som en treskeppig basilika med murverk av tegel. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med koret utformat som en absid och med sidoställt torn i väster. På kyrkans norra sida ligger församlingssal, sakristia och övriga utrymmen i en separat byggnadskropp

Kyrkan står på en grovhuggen stensockel och fasaderna är putsade i en gråvit kulör. Ursprungligen var både kyrkan och tornets fasader putsade med en grov spritputs och dekorerade med slätputsade detaljer. Kyrkan täcktes ursprungligen av tegel, som i samband med en renovering 1936 ersatts med kopparplåt. Fasaden är försedd med kraftiga strävpelare, både invid och ovanför sidoskeppen. Däremellan genombryts fasaderna av flera, mindre fönsteröppningar. Sidoskeppens fönster verkar kompakt rektangulära, medan mittskeppets övre fönster är vertikalt utsträckta. Västfasaden är dekorerad av flera små rundbågiga fönster.

Tornets murytor var tidigare dekorerade med rödbrunt kakel kring urverken. Detta avlägsnades dock under 1940-talet. Nedanför urverken är murverket genombrutet av vertikalt utdragna ljudöppningar. I tornet hänger tre kyrkklockor, varav de två större är ursprungliga och tillkom 1910. Båda klockorna göts av KG Bergholtz klockgjuteri i Stockholm. Lillklockan som är sekundär tillkom 1964, och göts av Gösta Bergholtz. Genom tornet leder entrén via dubbeldörrar mot söder. Till kyrksalen leder en separat entré från öster, som markeras med en halvcirkelformad balkong.