GRINSTADS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus och en ekonomibyggnad vid den asfalterade parkeringsplatsen vid södra kyrkogårdsmuren. Vid p-platsen fanns fram till 1960-talet en länga med kyrkstallar. Bårhuset, beläget intill norra kyrkogårdsmuren och uppfört omkring 1952, är vitputsat och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden som inrymmer personalrum, förråd och toalett och förråd, är uppfört omkring 1950 och vit locklistpanel och ett sadeltak täckt av korrugerad plåt.

Kyrkogården har en rektangulär långsmal form i öst-västlig riktning på plan mark. Den äldsta delen är belägen närmast kyrkan, vilken sedan utvidgats mot väster 1847 och mot öster i två etapper, 1878 och 1938. Den senare förändrades delvis i slutet av 1960-talet efter ett förslag av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad.

Kyrkogården inramas på alla sidor av en kallmur av gråsten vars äldsta delar kan vara från 1770-talet. Längs muren växer höga träd, främst lönnar och askar. I övrigt finns enstaka träd främst tre stora ekar som markerar gränsen för 1938 års utvidgning. Mot söder och öster finns stigluckor, portaler med vitputsade pelare och skiffertäckta sadeltak. Denna typ av kyrkogårdsingångar har varit ovanliga i Dalsland och få är bevarade. Den södra är placerad rakt i linje med den gamla prästgårdens mittaxel. Den östra är troligen nyuppförd i samband med utvidgningen åt detta håll. Sedan gammalt har det dock funnits stigluckor både mot söder och öster. Mot väster och sydost finns grindar med vitputsade stolpar täckta av små tälttak av skiffer, de västra krönta av metallkors. Vid västra, östra och sydöstra kyrkogårdsentréerna finns grindar av svart smidesjärn varav de två förstnämnda är av äldre datum. En äldre grind, utan stolpar, finns också i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens gångar är huvudsakligen asfalterade. De flesta gravar är gräsbevuxna förutom några enstaka grusade gravar. På kyrkogården finns också några smidda gravkors från 1800-talets mitt.

GRINSTADS KYRKA

FÖRSAMLING 1995: GRINSTAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1119, år 1900: 1544, år 1995: 611

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan kröner en liten kulle, väl synlig på Dalsboslätten en knapp mil sydväst om Hjortens udde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i öster samt torn i väster. I långhusets västra del finns betydliga murpartier av en tegelkyrka bevarade, från 1200-talets mitt eller senare hälft. Kyrkans ursprungliga utformning i öster är inte känd. Det befintliga korpartiet är sannolikt resultat av en ombyggnad under 1600-talet. Ett murat vapenhus uppfördes i väster troligen under 1700-talet. Detta revs 1862 och ersattes av tornet på samma plats. Sakristian tillbyggdes 1939, efter förslag av arkitekt Yngve Kernell.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade exteriör präglas huvudsakligen av förändringar vid 1800-talets mitt. De stora, rundvälvda muröppningarna erhöll nuvarande form 1854. Det 1862 tillfogade västtornet erhöll en utformning med kransgesims, flack huv och högrest lanternin i nygotik. På långhusets södra sida finns en i senare tid igenmurad portalöppning markerad i putsen. Ingångar nu i väster via tornets bottenvåning och på långhusets sydsida. I kyrkorummet, som har vitputsade väggar och platt innertak, finns vissa spår efter medeltidskyrkans utsmyckning - däribland en labyrint troligen från 1200-talets mitt på den norra långhusmuren. Flera tillvaratagna byggnadsdelar kan härröra från ett med byggnaden samtida korvalv. Läktaren i långhusets västra del, med utsvängda sidor och utbuktande, halvrunt mittparti härrör troligen från 1700-talet. Predikstolen är ett verk av Erik Grund från 1774, medan altartavlan utfördes av Benjamin Wall 1807. Bänkinredning från 1936.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.