NORRA VRAMS KYRKA

Kyrkogårdens äldsta del omger kyrkan och begränsas av en kraftig gråstensmur lagd i bruk. Muren finns omnämnd från 1600-talet och framåt. Under 1700-talet skedde flera reparationer och enligt gamla berättelser ska ryska straffångar ha arbetat med muren. Intill kyrkans södra sida, under marknivå, finns det Tornerhjelmska gravkoret, byggt i mitten av 1800-talet av överstallmästaren Gustav Tornerhjelm och utvidgat mot öster 1916. Kyrkogårdens gravplatser var i äldre tider fördelade på socknens gårdar. Det nordöstra hörnet som var lägst beläget och vattensjukt var fattigjorden där de fattiga begravdes. Det sydöstra hörnet kallades sälspillingakroken där man begravde självmordsoffer. Begravningar har också påträffats utanför västra delen av kyrkogårdsmurens norra sida. Efter 1845 började man begrava liken i varv. Kyrkogården har sedan 1868 utvidgats väster om byvägen i flera etapper 1906, 1919 och 1940. Stenmuren utmed nya kyrkogårdens östra sida mot landsvägen uppfördes 1919. Öster om klockaregården ligger sedan 1987 en minneslund med utsikt över öppen ängsmark i öster. Under 1970 anlades en urngravlund på nya kyrkogården.

Ingångar till den gamla kyrkogården finns från väster, norr, nordöst och i öster. Den östra ingången är huvudingång med tre öppningar och ingångsgrindar av järn mellan kraftiga murade grindpelare. Innanför kyrkogårdsmuren finns en trädkrans av lind. Den gamla kyrkogården har traditionellt ordnade buxbomsomgärdade grusgravplatser. Gångarna är grusade. Flertalet av gravstenarna är låga gravstenar från 1900-talet och många äldre gravstenar har sannolikt tagits bort. En del äldre gravvårdar finns framför allt i västra delen. Växtligheten är lågt växande eller tuktad. Nya kyrkogården har en mer strikt, arkitektonisk planläggning kring gravkapellet. En allé av pelaravenbok leder fram till gravkapellet och gravkvarteren ramas in av klippta bokhäckar. Kyrkogårdens östra sida kantas också av pelaravenbok. Den äldre norra delen har buxbomskantade gravplatser och gravvårdar av varierande ålder och storlek. Stora delar är grästäckta där gravplatser har återlämnats.

Byggnader på kyrkogården
Fram till 1800-talets slut låg ett fattighus eller "hospitalet" i sydvästra hörnet av kyrkogården på samma plats som en tidigare tiondelada. Ett ekonomihus med förvaring av likvagn och redskap mm byggdes på nya kyrkogårdsdelen 1905. Under 1970-talet byggdes detta om för personalutrymmen och besökstoaletter. Byggnaden utgörs av en rödmålad panelklädd länga med vitmålade snickerier och rött tegeltak. Ett begravningskapell med putsade och kalkvittade fasader och trappstegsgavlar uppfördes 1922 på den nya kyrkogården. Kapellet är utfört med spetsbågiga fönsteröppningar låga murade strävpelare, blinderingar i gavelsidorna och i öster finns en liten absidavslutning. Kapellets tak är täckt med tegel medan absiden har ett rödmålat plåttak.

Se även beskrivning av Norra Vrams kyrkomiljö under Miljöer.

ItArk arkitektkontor AB, Vård- och underhållsplan för Norra Vrams kyrka, 2009.
Dahlberg, Markus (red), Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Markus Dahlberg (red.), Skåne, Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2012. Projektrapport under utgivning,
T. Johansson 1988; Sten L. Carlsson 1973; SAOK:s inventering 1953.
Anglert, Mats, Kyrkor och herravälde, från kristnade till sockenbildning i Skåne, 1995.
Ulfsparre, Anna Christina (red.) m.fl. Landsbygden, Helsingborgs historia Del VIII:1, 2010.