Ungdomsporträtt av Emma Malmgren. Född och uppvuxen i Vadstena som dotter till handlaren Carl Olof Malmgren och hustrun Ulrika Eleonora Gylling. Efter en tid i Stockholm återvände hon år 1888 till föräldrahemmet i Vadstena för att senare under året flytta till Rogslösa i samband med hennes giftemål med fanjunkaren Gustaf Ludvig Syrén. Makarna bodde i förstone i Borghamn men flyttade till Vadstena under hösten 1895. Efter ett tiotal år i Vadstena bröt paret upp för ny tillvaro i Linköping. I den nya staden kom de att bo invid Djurgårdsgatan i det område vid gatans nedre, östra sida som vid tiden benämndes Erikslund. Den 15 år äldre maken hade efterhand stigit till underlöjtnants grad men var nu pensionerad och möjligtvis sjuklig. I mars månad 1912 avled han av hjärtsvikt. Till hösten 1912 flyttade Emma och makarnas enda barn, en son, till en släkting i Uppsala men flyttade redan året därpå till Stockholm. Efter några adressbyten blev hennes sista vistelse Västmannagatan 91, där hon avled den 13 september 1917.

Ungdomsporträtt av Emma Malmgren. Född och uppvuxen i Vadstena som dotter till handlaren Carl Olof Malmgren och hustrun Ulrika Eleonora Gylling. Efter en tid i Stockholm återvände hon år 1888 till föräldrahemmet i Vadstena för att senare under året flytta till Rogslösa i samband med hennes giftemål med fanjunkaren Gustaf Ludvig Syrén. Makarna bodde i förstone i Borghamn men flyttade till Vadstena under hösten 1895. Efter ett tiotal år i Vadstena bröt paret upp för ny tillvaro i Linköping. I den nya staden kom de att bo invid Djurgårdsgatan i det område vid gatans nedre, östra sida som vid tiden benämndes Erikslund. Den 15 år äldre maken hade efterhand stigit till underlöjtnants grad men var nu pensionerad och möjligtvis sjuklig. I mars månad 1912 avled han av hjärtsvikt.
Till hösten 1912 flyttade Emma och makarnas enda barn, en son, till en släkting i Uppsala men flyttade redan året därpå till Stockholm. Efter några adressbyten blev hennes sista vistelse Västmannagatan 91, där hon avled den 13 september 1917.

Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till porträttsamlingen hade man även ambitionen att föra hänvisningskort till museets porträtt som förvaras i fotoalbum eller på annat vis hålls samlade, vid tiden uppskattat till omkring 10 000 fotografier, men detta fullföljdes inte. Museets frivillige registrator, disponent Vilhelm Rolén, stod under alla omständigheter för arbetet att identifiera de avporträtterade personerna genom kännedom eller troligtvis främst genom förekommande påskrifter. Fotografierna klistrades på ark där personnamn och andra påskrifter överfördes.
Förfarandet gör att vi idag inte kan läsa baksidornas påskrifter. Vi hyser emellertid stort förtroende för disponent Roléns tolkningar, likväl som vi gör egna efterforskningar vid nyregistreringen. I övrigt bör sägas att personernas östgötska anknytning ibland är ringa. Samlingen omfattar närmare 1 750 st. fotografier, i huvudsak så kallade visitkort.