EGGBY KYRKA

EGGBY KYRKA - Kyrkan ligger öst - västligt placerad i södra delen av den närmast kvadratiska, äldsta delen av kyrkogården. Kyrkogården sluttar något mot norr. Möjligen är östra delen av gamla kyrkogården tillfogad senare. Kyrkogården utvidgades med en helt ny, triangulärt formad del i nordväst 1970. Den gamla delen inramas på alla sidor av en kallmurad stenmur av kalkstenar. Mot Klockaregården i öster finns även en hög häck med bland annat syren. Kyrkogårdens huvudingång i nordväst vetter mot Varnhemsvägen. Den utgörs av en rikt utsirad dubbel smidesgrind med vridna spjälor och överst voluter. Grinden är placerad mellan fyrsidiga, uppåt konande stenstolpar. En grusgång med två rader kalkstensplattor leder fram till kyrkans västportal. Även framför porten ligger kalkstensplattor. Norr om grinden finns en muröppning till den nyare delen av kyrkogården. En annan grind mot vägen är belägen i sydmuren, mitt för kyrkans sydport. Den utgörs av en enkelgrind med i övrigt samma utseende som grinden i väster. Utanför grinden är en kalkstenstrappa från vägen med fem steg och träräcke. En muröppning mitt i norra stenmuren leder till omgivande betesmark och en öppning i norra delen av östra muren leder till Klockaretomtens församlingshem.
En grusgång leder runt kyrkan. I övrigt är kyrkogården helt gräsbevuxen och saknar egentlig kvarterindelning förutom öster om koret. Här finns ett antal äldre, kvartersvis ordnade gravar, varav några har stenram. Här finns även en obeliskartad sten. Nordväst om tornet, söder om den plattlagda grusgången, finns ett järnkors och en rest runsten. Norr om kyrkan finns två längre häckar.
Runstenen är, enligt uppgift, från 1000-talet och bär följande inskription: "ÖGU (Öga) RESTE DENNA STEN EFTER ÅSBJÖRN (SONEN) SIN". Runstenen var vid 1700-talets slut placerad invid "kyrkogårdsporten".
Den nya delen av kyrkogården inramas på alla sidor av en låg kallmurad kalkstensmur samt mot vägen i söder även av en häck av låga tallar. Från muröppningen leder gångar med plattor vidare. Kyrkogården här indelas i kvarter genom måbärshäckar.

FÖRSAMLING 1995 -EGGBY-ISTRUM

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 780, 1900: 579, 1995: 616

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sammanslagen med Istrum 1991 (Eggby-Istrums församling).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge på näset mellan Eggby- och Stakasjön i det kuperade och sjörika Valle härad. Till kyrkomiljön hör ett skolhus. Ingår i större riksintresseområde. Eggby socken är belägen mellan Skara och Skövde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr samt västtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning. I: Stenkyrka från äldre medeltid. Uppförd eller omdanad till korskyrka redan innan 1200-talets slut eller omkring 1300. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta genombröts det rakslutna koret och korsarmarna av kopplade fönsteröppningar av unggotisk karaktär. Det ännu befintliga västtornet med två tunnvälvda våningsplan är sannolikt medeltida, men någon närmare datering kan inte preciseras (jfr dock Berg). Riven, förutom tornet och troligen delar av långhusets västmur, i samband med att ny kyrka uppfördes. II: Kyrkans nuvarande planform är resultat av en nybyggnad vid 1700-talets mitt (enligt inventeringsprotokollet 1828, ATA: 1759), varvid endast västtornet sparades. Sakristian i 1759 års kyrka tillbyggdes av Joh. Fr. de Bruce till Ölanda, mot att han fick inrätta gravvalv under sakristigolvet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade exteriör, med sina stickbågiga fönsteröppningar, långhusets valmade sadeltak samt västtornets karnisformade huv med sluten lanternin, är alltjämt karaktäristisk för 1700-talet, även om vissa förändringar företogs vid en restaurering 1903. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv på en profilerad taklist. Från 1700-talet återstår altaruppsats och predikstol. Altaruppsatsen är ett ståtligt rokokoarbete från 1780 av Johan Magnus Hammerdal. Den nuvarande bänkinredningen förvärvades i samband med Axel Forsséns restaurering 1929.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.