EGGBY KYRKA

EGGBY KYRKA - Eggby kyrka uppfördes under tidig medeltid. Från denna tid är tornets nedre del och en dopfunt bevarade. På kyrkogården finns även en runsten. Från 1600-talet är bevarat två träskulpturer tillhörande en i övrigt okänd altaruppsats. Nuvarande långhus med tresidigt östkor uppfördes 1759. Tornets spira ersattes samtidigt av en huv. En sakristia uppfördes på bekostnad av Johan Fredrik de Bruce, Ölanda som lät bygga gravkammare under dess golv.
Altaruppsatsen utfördes 1780 av Johan Magnus Hammerdal. De två altartavlorna och predikstolen är från samma tid. Vid tillkomsten av 1829 års inventarieförteckning uppges kyrkogården vara "nyligen utvidgad.
Senare under 1800-talet övermålades predikstolen och altaruppsatsen. Altartavlorna täcktes för med en pappskiva, på vilken man målade ett kors i gult och blått. På 1890-talet insattes nya fönster och interiören ommålades 1903. Från samma tid stammar delvis bänkinredningen, troligen även läktarbröstet, altarringen och det välvda trätaket. I ritningarna inför förändringsarbetena 1903 omtalas nämligen att församlingen önskar en höjning av taket.
1915 inköptes nuvarande orgel från Eskil Lundén, Göteborg. Fasaden är ritad av H Lindegren. I 1918 års inventarielista uppges att den gamla bänkinredningen med målningar är bevarad hos en snickare i trakten, men att inredningen i övrigt är "modärn".
Kyrkan renoverades invändigt 1927-1929 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Dekorationsmålare KJR Johansson framtog underliggande färg på altaruppsats och predikstol samt konserverade de två träskulpturerna. Samtidigt målades kyrkans inredning i såväl långhus som sakristia. Bänkarna försågs med nya gavlar och målades invändigt i rödbrunt utvändigt i grått. Den dekorerade pappskivan framför altartavlorna avlägsnades och tavlorna renoverades. Rökutgången från kaminen förändrades. Puts lagades och omkalkades. Mellan takets panelbrädor spacklades innan taket målades. Man spikade plywood bakom läktarbröstets balusterdockor. Altarringens balusterdockor klövs och plywood spikades bakom. Nya fönster, ritade av Axel Forssén, insattes. En äldre altarskiva av sten, som användes som trappsteg vid västporten, placerades i vapenhuset liksom fyra gravhällar. Orgelverket ombyggdes troligen 1932. 1937 renoverades kyrkogårdens runsten genom GA Hellman. Sigurd Lidéns förslag till installation av elektrisk belysning, värme och orgelfläkt godkändes 1950.
1963 omgöts den så kallade Näsmanklockan i tornet och elektrisk klockringning installerades, enligt en inskription i vapenhuset. Kyrkogården utvidgades 1970 med en helt ny del i väster. Förslag och ritningar var gjorda av trädgårdskonsulent Ingegerd Andersson. Samma år lagades och putsades kyrkan utvändigt genom Olle Anderssons byggnadsfirma, Skara. Sockeln omputsades, efter nedknackning, med cementbruk. Vid en invändig renovering 1974 lagades putsen och väggarna målades, även i sakristian. Även inredningen och innertaket målades. Spackel mellan takbräderna avlägsnades. Vinden isolerades. Arbetsbeskrivningen var framtagen av byggnadsingenjör Lennart Olsson, Skara. I samband med ett brandtillbud 1981 skedde en undersökning av gravkammaren under sakristian. 1987 höggs sockelns cementputs bort och ersattes av enbart fogning genom Kenneth Johanssons byggnadsfirma. 1991 skedde vissa inre underhållsarbeten i Eggby kyrka. Bland annat lagades putsen och taket målades av målarmästare Stellan Lindholm. En heltäckningsmatta med gummibaksida avlägsnades från korgolvet. Samma år godkändes en ansökan om att anlägga två urnkvarter på kyrkogården. 1992 insattes ett textilskåp under läktaren, ritat av Ulla Engqvist och troligen tillverkat av Per Brandstedt.

EGGBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, brett långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett smalare västtorn med fyrsidig lanternin.
FASAD -Kyrkan är uppförd av sandsten och kalksten med vitkalkad slätputs. Sakristian är troligen uppförd av tegel. Kyrkan har en låg "sockel" av fogade, obearbetade stenar i liv med fasaden. Under det östligaste fönstret på sydfasaden är en inmurad gravhäll med reliefer, enligt en kopparplatta med inskription "...tillägnad MG Palm, Foxerna Donator av Eggby Klockareboställe 1728...". Under takfoten är en brunsvart, profilerad taklist. På västgaveln, under gavelröstena, är på varje sida av tornet en ca en halvmeter lång, horisontell taklist som inramar gavelröstet. På långhusets syd- och nordfasader, sitter närmast tornet ett nyckelhålsformat ankarslut. Över sydporten sitter en lykta. Lanterninen är plåttäckt. På varje sida av lanterninen är ett rektangulärt blindfönster utsågat, där den vita putsen framträder.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad och utgörs av en ljusblå, segmentbågad pardörr, troligen från 1903. Varje dörrblad har nedtill en kvadratisk spegel, i mitten en rektangulär och överst en rundad, smal spegel, konande mot mitten. Dörren är placerad i en djup, pustad och vitkalkad, segmentbågad nisch. Nischen har invändigt en ny, låg stensockel. I nischens tak finns en plafondlampa. Mitt i sydfasaden är en port i form av en segmentbågad, ljust gråblå pardörr med fiskbensmönstrad fyllning, metallhandtag och vegetativt utformade beslag. Framför porten är en trappsten.
Sakristian har mot väster en rektangulär, ljust grågrön dörr med metallhandtag och vegetativt utformade smidesbeslag, troligen 1929. Framför porten är en trappa med tre steg av kalksten och en avsats.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två segmentbågade, ljust grågröna fönster, indelade i 2x3 lufter. Fönstren är placerade i relativt djupa, segmentbågade nischer med solbänkar av kalksten. I korets sydöstra och nordöstra fasad finns vardera ett likadant fönster liksom ett i sakrisstians nordfasad.
Tornet har mot norr och söder vardera ett ljust grågrönt, rektangulärt fönster i bottenvåningen och ett i andra våningen. Fönstren är placerade i djupa, rektangulära nischer med solbänkar av kalksten. I läkarvåningen i tornets västfasad är ett likadant fönster på varje sida av tornet.
På varje sida av tornet finns en segmentbågad ljudglugg med ljust grågröna jalusiluckor samt solbänk av kalksten. I östfasaden är gluggen betydligt lägre än på övriga sidor. I västra delen tornets nordfasad finns på andra och tredje våningen vardera en, mycket smal, rektangulär glugg.
TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret och sakristian har valmat sadeltak med enkupigt lertegel. Tornet och även lanterninen har karnisformade huvar med plåt. Lanterninen kröns av en förgylld kula med kors, troligen av koppar. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.