FLERINGE KYRKA

Fleringe kyrka ligger intill ett par gårdar inom ett öppet område inom den i övrigt glesbebyggda skogrika socknen på nordligaste Gotland. Kring en öppen plan väster om kyrkan står kyrkstallarna kvar, vilket är ovanligt på Gotland. I kyrkogårdens sydvästra hörn står en medeltida tunnvälvd stiglucka, spår efter ytterligare en syns i norra kyrkogårdsmuren. Kyrkan är uppförd av kalksten. Den består av rakslutet kor med sakristia i norr, högre och bredare långhus och torn i väster, vilket är lika brett som långhuset. Ingångar finns i långhuset och koret i söder, samt i tornet i väster. Koret och långhuset uppfördes i ett sammanhang under 1200-talets andra fjärdedel, tornet under 1200-talets tredje fjärdedel. Sakristian tillkom sannolikt strax före 1650. En kraftig brand 1676 skall ha lett till vissa återuppbyggnadsarbeten. Kyrkans tre ursprungliga portaler har enkla gotiska omfattningar. Den i väster är störst och försedd med växtornamentik. Sannolikt är den avsedd som huvudingång. De små spetsbågiga fönsteröppningarna i öster och söder är ursprungliga, liksom tornets kopplade kolonnettförsedda ljudgluggar. Invändigt är kyrkan helt välvd. Långhusets fyra murade valv bärs upp av en kraftig kolonn. Koret och ringkammaren täcks av ett valv vardera. Ringkammarens båge mot långhuset i väster har samma vidd och form som triumfbågen i öster. Enstaka kalkmålningar har bevarats från 1400-talet och en märklig ornamental dekor från 1500-talets senare del. Inredningen med ursprunglig bemålning tillkom i helhet under 1700-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Kyrkan uppfördes till sin helhet på 1200-talet, äldst är koret och långhuset, vilka byggdes under århundradets andra fjärdedel. Tornet tillkom ett par årtionden senare.

I anslutning till byggnadstiden smyckades kyrkan invändigt med kalkmålningar i koret. På 1400-talet dekorerades kyrkans väggar med målningar i Passionsmästarens stil, och på 1500-1600-talet målades en arkadfris med marmorerade fyllningar på norra långhusväggen liknade målning har funnits bl. a. i Mästerby kyrka, där daterade till 1633.

Sakristian förefaller vara uppförd på tidigt 1600-tal.

1676 brandhärjades kyrkan svårt och som en följd av detta finns endast ett medeltida föremål bevarat en kollekttavla från 1300-talet. Samtliga yttertak förstördes, likaså ljudgluggarnas kolonnetter, mittkolonnens bas, långhusportalen m.m. På 1680-talet reparerades kyrkan, bl. a. nygjordes tornhuven, taken belades med falar, nya kolonnetter av trä sattes in i ljudgluggarna, och nya portblad och fönster tillkom. Mittkolonnens bas ersattes troligen med motsvarande byggnadsdetalj från Gann ödekyrka.
Efter 1600-talsbranden har inga stora förändringar gjorts på kyrkans exteriör. Interiören däremot fick enhetlig utstyrsel och färgsättning under tidigt 1700-tal. På 1800-talet ersattes ett litet spetsbågigt fönster i sakristian med en dörr och ett fönster togs upp i dess norra mur.

Kyrkogården har en rektangulär form med öst-västlig riktning med svagt buktande murar i väster och norr. Den nya kyrkogården tillkom 1927.

Marken är gräsbevuxen och kyrkogården omges av en stenmur som tidigare varit högre (utkragning i stigluckans norra vägg antyder höjden). Murens södra stäckning är helt rak i motsats till de övriga sträckningarna.

Kyrkogården har en stiglucka i väster, spår av en dylik finns i norr. Mellan nya och gamla kyrkogården en grind i nordvästra hörnet. Inga gångar finns marken är helt gräsbevuxen. Belysningen utgörs av en belysningsstolpe som står strax nordost om stigluckan.

Runt den gamla kyrkogården är en trädkrans av lönn och ask planterad, runt den nya är lindar planterade. På muren mellan gamla och nya kyrkogården växer murgröna.

Kyrkogården är ovanligt homogen med sina gravvårdar med höga svarta granitstenar, främst från tiden 1910-1920. Den är som nämnts helt täckt med gräs och gravarna är oregelbundet placerade med ojämna tomrum emellan. Både gamla och nya kyrkogården har mestadels gräsgravar.
En minneslund är anlagd på kyrkogårdens norra sida, den är belagd med kalkstensflis och gränsen markeras genom en låg, kallmurad kalkstensmur. I minneslunden står en betongbänk, ett ljusträd, ett par krukor och ett krucifix.

På kyrkogården fanns vid kyrkogårdsinventeringen 1996 185 synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
I den västra kyrkogårdsmuren finns som nämnts en medeltida stiglucka. Sadeltak med falar, putsade och vitkalkade fasader. I röstet sitter en stenskulptur föreställande en man med uppdragna ben. Invändigt är stigluckan på båda sidorna försedd med nischer med sittbräden av trä.