"Blomsterkroken", Johan Petter Kroks (1791 - 1868).
Text på kortet: "J. P. Kroks trädgård, Norra Drottninggatan 18 Uddevalla år 1864. Personerna stående: fr Hoppenrath, Jarl Krok, Carl Hoppenrath Cederskog, Georgina H-th [Hoppenrath], Helme H-th [Hoppenrath], Thorgny Krok, Fredrich Carlström. Sittande: J.P. Krok, fru Ebba Carlström f. Uttermark, Hilda Krok, Fredrique Lindqvist".
J. P. Kroks hus, Nedre Drottninggatan 18 Uddevalla.
Bilden visar J P Krok omgiven av sin familj vid något högtidstillfälle. Krok var född på Tjörn, i Valla sn. Han gjorde en både lång och märklig karriär. Krok etablerade sig först som handlande i Stockholm. Sedermera bleva han sakförare i Uddevalla. Det motsvarade dagen advokatyrke, även om dåtidens sakförare hade en betydligt lägre social status. Mest känd blev emellertid Krok för sin fantastiska blomsterträdgård, men han vann också ett visst rykte som litteratör. Bl a gav han ut ett "Komiskt lexikon" och han parodierade Esaias Tegnérs "Axel". Intresset för botanik lämnade han i arv till sonen, Thorgny Ossian Bolivar Napoleon Krok, vilken sedermera blev medförfattare till Krok - Almqvists "Svensk Flora". När J P Krok flyttade till Uddevalla år 1834 hade han redan en etablerad ställning som original. Han erhöll det spefulla tillnamnet Excellensen av Oiho (sic) med anledning av ett större arv han påstod sig ha fått i Brasilien. Benämningen kan möjligen bygga på en samtida förvanskning av namnet på den brasilianska delstaten Bahia. Någon lyckad affärsman var han under alla omständigheter inte. När Krok prövade lyckan inom Uddevallas affärsvärld ledde det till konkurs och fängelse. I "Uddewalla Weckoblad" den 21 juli 1837 kunde man således läsa följande: "F d grosshandlaren, eller som han mera allmänneligen kallas: Exellencen av Oiho, J P Krok lärer numera hafwa utspelt sin roll inom detta samhälle, sedan han måndagen den 3 dennes, af rådhusrätten härstädes, i egenskap af wårdslös gäldenär, tilldömdes fördelen att under ett års tid åtnjuta fritt husrum å Christianstads fästning". Artikeln avrundades med en särskild "Arrestsång" som Krok enligt tidningen skulle ha författat under tiden i häktet. Men Krok var inte bara en spelevink och smått tragisk figur. Han gjorde också värdefulla insatser under 1834 års koleraepedemi och han var djupt engagerad i samtidens offentliga diskussioner. Han hörde till dem som förespråkade att man skulle bygga en kanal mellan Uddevalla och Vänern. Källa: "Uddevalla stads historia sid. 109" av Martin Åberg.
Huset på bilden är Norra Drottninggatan 18 och året är så tidigt som 1864. Ägare var Johan Peter Krok, han var känd för att ha en av stadens vackraste trädgårdar, vilket framgår av fotot som visar gårdssidan av huset. En son till J. P. Krok, Thorgny, gav tillsammans med S. Almquist ut "Sveriges flora för skolor". Denna lärobok är välkänd för generationer skolungdomar. Fastigheten, som ännu finns kvar, ägdes under många år av skomakare C. G. Rydin.
Källa: "Uddevalla förr - en bildbok, sid. 40" av Hugo Olsson.
Fastigheten Kv. Kålgården 55 utgörs av ett timrat bostadshus i två våningar, det s.k. Blomsterkrokens hus. Den rikt dekorerade fasaden är beklädd med profilerad locklistpanel. Sin nuvarande symmetriska utformning av gatufasaden erhöll byggnaden i mitten av 1800-talet med knutlådor utformade som pilastrar och ornament i stenstadens klassicerande formspråk. Sadeltaket är klätt med enkupigt tegel.
Byggnaden uppfördes troligen under 1850-talet som bostadshus. Grosshandlaren J P Krok, benämd Blomsterkroken var en av husets många ägare. Han anlade mellan huset och Kålgårdsberget en trädgård, fylld av rara och exotiska växter. Trädgården är ännu utformad med utgångspunkt från de intentioner J P Krok hade, när han anlade sin trädgård på 1860-talet
Såväl gårdsfasaden som övervåningens bostadslägenheter har bevarade byggnadsdetaljer. Fasaden mot Norra Drottninggatan har under 1900-talet delvis varit uppdelad i skyltfönster i bottenvåningen.
Fram till renoveringen 1991 stod Blomsterkrokens hus öde och förföll under 30 år. Renoveringen gjordes så genomgripande att allting togs bort, så att bara själva stockväggarna var kvar. Gårdslängan och gårdshuset var i så dåligt skick att de var tvungna att rivas och ersättas med de nya byggnader. Gatuhusets interiör och exteriör har "återställts" till 1860-70-talsstil. Källa: "Kulturmiljövårdsprogram Uddevalla kommun", s.248.
Information i september 2007 av papper-/fotokonservator Lennart Andersson, Regionmuseum Västra Götaland:
Bilden är ett s.k. stereofoto. Med en speciell kamera togs två bilder samtidigt på ett avlångt glasnegativ. Centrumavståndet mellan kamerans objektiv skulle vara mer än 70 mm upp till maximalt 1 meter. 3D-effekten blir större ju större avstånd.
Redan på 1840-talet kan man hitta daguerrotyper som är monterade för stereoskop.
På 1860-talet kommer förfabricerade fotopapper, och då blev det en större produktion. Med största sannolikhet är det det fotografi i albuminteknik, men det kan också vara ett eget preparerat fotopapper som fotografen har tillverkat själv i någon av de tidiga saltpappersförfaranden som kom under tidiga 1840-talet.
Det finns speciella tittskåp för de bilderna eller så använde man enkla stereoskop.