Godtemplarhuset

Godtemplarhuset är placerat mitt på tomten. Byggnaden är uppförd i två våningar med stomme delvis av återanvänt timmer från en byggnad i grannbyn Ytteryg. Godtemplarhuset blev större än det ursprungliga huset och uppfördes i vinkel, men med Logens knappa resurser påverkades föreningens möjligheter att färdigställa sin byggnad invändigt. Byggnaden är placerad i suterrängläge och det finns en mindre källardel inrymd under husets nordvästra del. Alla renoveringar som har utförts i byggnaden sedan 1970-talet har varit inriktade på att bevara byggnadens ursprungliga karaktär och har utförts med hög antikvarisk ambitionsnivå och med stor respekt för de ursprungliga materialen

Byggnaden är uppförd i liggande timmer och vilar på en fot av huggen sten, förutom den norra delen vilken bärs upp av huggna stenstolpar med mellan-liggande rödmålad panel. Fasaden utgörs sedan uppförandet av synligt, röd-färgat timmer och pryds av vitmålade spröjsade fönster och snickerier. De många och stora fönstren ger byggnaden en speciell karaktär.
Husets sadeltak med brutna gavelspetsar är täckt med gråmålad pannplåt. Byggnaden har två skorstenar med synligt tegel och profilerade krön. Dess västra och östra fasad har utrustats med värmepumpar som är monterade på timmerväggen på respektive fasad. Placeringen av de båda värmepumparna påverkar i viss grad upplevelsen av byggnaden som ett närmast orört hus.

Under andra halvan av1800-talet växte nykterhetsrörelsen fram i syfte att stävja den omfattande alkoholkonsumtionen och de sociala problem den förde med sig. Lönnbränneriet var utbrett under 1800-talets slut och Kallmyr var inte skonat. År 1895 bildades därför en godtemplarloge i Kallmyr, Logen No 2036 Ljusbringaren Kallmyr av International Order of Good Templars.

Nykterhetsrörelsen var tillsammans med arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen de tre stora folkrörelserna som växte fram i Sverige under denna tid. Dessa folkrörelsers byggnader blev betydelsefulla mötesplatser för många människor och platser för bland annat föreläsningar, teater, sång och musik. Med bibliotek och studiecirklar i olika ämnen erbjöd folkrörelserna viktiga tillfällen till diskussioner bland medlemmarna och blev på så sätt för många även en skola i demokrati. Genom arbetet att motverka spritmissbruk och erbjuda hjälp till personer som hade det sämre ställt kom nykterhetslogerna ofta även att få en betydelsefull social roll på de platser de etablerades.

Under de första åren saknade logen egen lokal och höll sina träffar i skolhusen i Kallmyr och Sjövästa. År 1908 kunde logens då cirka 100 medlemmar inviga sin egen nyuppförda logebyggnad, då kallad Föreningshuset, mittemot skolan i Kallmyr. Medlemsantalet halverades dock raskt och byggnadsföreningen som formellt ägde huset hamnade i ekonomiska svårigheter. De tidiga loge-föreningarna kunde enligt då gällande lagstiftning inte äga fast egendom så för att överta ägandet av Föreningshuset bildades Föreningen Logen No 2036 Ljusbringaren i Kallmyr u.p.a. Detta skedde år 1921 varefter byggnaden fick namnet Godtemplarhuset.

De ekonomiska svårigheterna fortsatte dock och genom åren nyttjades huset även för ungdomsverksamhet, undervisning och som lärarbostad för att få tillskott i kassan. År 1941 upphörde logens verksamhet men byggnaden fortsatte att användas fram till 1960-talet då den lämnades åt sitt öde. I mitten av 1970-talet påbörjades ett omfattande renoveringsarbete med hög antikvarisk ambitionsnivå för att bevara husets ursprungliga karaktär. Idag är huset i gott skick och utgör återigen en mötesplats för olika former av sammankomster. Godtemplarhuset ägs fortfarande av Föreningen Logen No 2036 Ljusbringaren i Kallmyr u.p.a.