Dräkten beställdes 1654 från Frankrike, genom Magnus Gabriel de la Gardie, inför festligheterna vid Karl X Gustavs kröning och efterförljande bröllop.
Byxor av rak modell. De är sydda av 4 egentliga huvudbeståndsdelar som dock försetts med skarvar av något varierande storlek, nertill horisontellt för att öka längden samt vertikala ökningstycken framtill vid sprundet och på motsvarande ställen baktill och slutligen nertill vid byxbenens inre sömmar. Ursprungsmaterialet är gul (filemort) oskuren sammet, men skarvstyckena är något mörkare med dragning åt rött i färgen. Ursprungsmaterialets vådbredd är minst 43 cm (14 rader oskurna öglor på rätan). Byxorna har raka sömmar i sidorna och svagt sneddade fram och baksömmar. Framtill är ett 34 cm långt sprund. När sprundens längd angives i texten inbegripes aldrig linningen, med en c:a 29 cm lång knäppslå med 12 knapphål. (knäppslån följer i hela sin längd det iskarvade mörkare stycket framtill). Byxorna är något rynkade vid den 127,5 cm långa linningen som också försetts med flera skarvar baktill. I denna finns de 2 stora (2,1 cm i diam.) guldtrådsklädda knapparna kvar. De knäpps med de 4 cm långa knapphålen på vänster framsida. I linningen finns 7 st silverhakar kvar, den främsta på vänster sida som skulle träs genom det lilla tränsade hålet vid urfickan, saknas.
Linningen är gjord av något grövre oskuren sammet. Linningsknapparna är av samma typ som den som finns kvar i byxorna till dräkt nr 3418. De 2 stora byxfickorna har 22,5 cm långa vertikala sprund i sidsömmarna. Ficksäckarna är av skinn. På höger framstycke finns också en mindre ficka med vertikalt sprund, 19 cm från framkanten räknat. Dessa 3 fickor har stoffering med gul moiré (samma sort som också begagnats i fickan på byxlinningen till dräkt nr 3418. Knapphålsslån är på rätan gjord av guldbrokad (av samma sort som tröjans foder och av relativt mörk sammet på baksidan. De 2 cm långa knapphålen är sydda med 8 stygn/cm av gult högertvinnat silke. Ficksprunden och knäppslån samt sprunden vid framkanterna är skodda med kastanjebrunt ripsband (14 inslagstr/cm). Mellanfoder finns ej i byxorna men de har innerfoder av ursprungligen vit linnelärft (28x28 tr/cm2). Nedtill kan man i fodret se hål efter stygn ca 3,5 cm från kanten som tyda på att en slå eller skoning varit sydd på insidan. Byxorna har garnerats med spets knypplad av guldtråd och med inlagda guldlan - samma typ som på tröjan.
Analysresultat:
Metalltråd (av förgyllt silver, legerat med koppar) huvudbeståndsdelar:
Silver xxx
Guld xx
Koppar xxx
Zink 0
Numera finns det spets kvar blott nedtill vid benen, ca 1,8 cm bred. Den är knypplad av ljusgul silkeskärna med högertvinnad guldlan samt 2 bandformiga lan, varav en ligger intill spetsens stadkant och en i vinkelböjning (lanen är 2 mm bred). Förutom av spetsen nertill garneras byxorna av rosetter framtill, av vilka de ursprungliga 5 alltjämt finns kvar på varje sida (3 i en övre horisontell rad och 2 därunder). Rosetterna består dels av ett 2,5 cm brett metalltrådsband med 2 atlasränder av rött silke, ca 18 inslagstr/cm, som knutits i 3 öglor, varje ögla 16 á 17 cm lång samt dels ett 4,2 cm brett metalltrådsband med bl.a. mönstervävda ränder i brunt silke (17 inslagstr/cm) som också knutits i 3 öglor (c:a 16 cm i varje ögla).
Analysresultat, band huvudbeståndsdelar:
Silver xxx
Guld 0
Koppar x
Zink 0
På byxornas bakstycken finns ett par vertikala uppklipp, ca 15 cm långa som sytts ihop. På vänster sida framtill i linningen är byxorna på insidan märkta med bläck: "N 39" (= i 1789-90 års inv.) och de är urbrända i jämnhöjd med knapphålsslån ett stycke in i fodret. Beträffande broderiets karaktär kan nämnas att de mörkare partierna (skarvats om till det ursprungliga plagget?) har broderats med visserligen samma mönster, men mer utdraget, glesare och spretigare och samtidigt svulstigare och man har tydligen inte vetat, vilka mönsterdetaljer som är huvudsakliga och vilka som är underordnade. Sålunda har palmbladskvistarna vanligen 4 kvistar åt resp. håll på det ursprungliga broderiet men oftast blott 3 på de mörkare partierna. Bladkvistarna har i de (nyare - sekundära) mörkare styckena blivit lika breda nedtill som upptill, vilket också utgör en skillnad mot det ursprungliga broderiet.
Vidare är bågarna som hålla palmkvistarna mer svängda och har 7 jämnstora "kulor" över sig. Man har dock i de tillskarvade partierna låtit mönstret fortsätta på det mest eleganta sätt. Blott i sidsömmarna stämma mönstren (numera) ej överens, men här har ju en spets dolt sömmen. Det "gamla" broderiet verkar därtill gulare. I byxornas nederkant fortsätter broderiet i det lilla upp- och invikta stycket. Här har man alltså haft en ytterligare"marginal" att släppa på. Broderiet har ej avpassats efter plaggets form med någon avslutande bård eller dylikt nedtill, det är helt yttäckande och följer materialets riktning.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
