BARVA KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Barva socken ligger i Rekarnebygden, som räknas till ett av de tidigast kristnade områdena i Mellansverige. Socknen består av ett brutet odlings- och skogslandskap. Sockennamnet innehåller pluralen av ett fornvästnordiskt ord med betydelsen lund eller skog. År 1324 skrevs sockennamnet Barwm.

I Barva socken finns ungefär 1 000 registrerade fornlämningar fördelade på knappt 100 platser. Merparten utgörs av gravar, rösen och jordfria stensättningar vid boplatser från bronsålder–äldre järnålder, men det finns även enstaka gravfält från yngre järnålder.

Barva kyrka är belägen i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D61). I motiveringen av beslutet beskrivs området som en centralbygd med rikt och tätt fornlämningsbestånd i rumsligt åtskilda skikt från bronsålder, äldre och yngre järnålder och medeltid samt välbevarad herrgårdsmiljö på medeltidsbygdens marginal, där även bronsåldersmiljöerna finns. I värdetexten nämns den unika åsmiljön med sex stora gravfält med gravar från bronsålder till yngre järnålder. På åsen ligger också kyrkan med delar bland annat från 1100-talet. Öster om åsen, och huvudsakligen norr om lindholmen, är flera välbevarade miljöer från bronsålder/äldsta järnålder med skärvstenshögar och gravar. Två överlagrande säteribildningar med intakta arrendegårdar torp och agararindustriella anläggningar. Lindholms corps-de-logi i nyklassicistisk stil från 1794, ekonomibyggnader och arbetarbostäder.

Stora delar av socknens norra del tillhör Lindholm, vilket ursprungligen var ett avgärdahemman till Söderby. Lindholm fick säteriprivilegier på 1600-talet. Söderby blev senare arrendegård under Lindholm.

Kyrkan är belägen nära socknens norra gräns, strax intill Söderfjärden av Mälaren. Kyrkan ligger vid foten av Barvaåsens västra sluttning. Omedelbart öster om kyrkogårdens östra begränsning löper en mindre landsväg. Väster om kyrkan vidtar ett småbrutet odlingslandskap.

Klockstapeln på åsens krön är möjligen uppförd omkring 1600-talets mitt.
Den innehåller troligen delar från en ännu äldre stapel. Klockstapeln är en så kallad öppen klockbock. I stapeln hänger två klockor. Klockstapeln har en spånklädd huv med vinkelrätt skärande sadeltak. Huven kröns av en smal spira, vilken avslutas med ett kulförsett kors av kopparplåt.

I kyrkans närhet finns ett antal byggnader som hör eller har hört till kyrkans funktioner. På åsen öster om vägen ligger bland annat den tidigare kyrkskolan från 1866, den tidigare lärarbostaden, det tidigare ålderdomshemmet och kyrkstallet. Omedelbart norr om kyrkogårdsmuren ligger det tidigare bårhuset, uppfört omkring 1951 efter ritningar av arkitekt Frej Klemming. I anslutning till bårhuset är en minneslund anordnad.

Nationalencyklopedin, band 2. Bra Böcker. 1990.
Sörmlandsbygden 1988:2.
Sörmlandsbygden 1996. Spår av tid. Södermanlands hembygdsförbund.
Sörmländska kyrkor 78, 1946, 1989
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.