| Beskrivning <itemDescription> |
-
Revideringen 1980: Grav- och boplatsområde inom en yta av ca 500x20-340 m (NÖ-SV) bestående av ca 75 fornlämningar. Dessautgöre s av 1 röse, ca 42 runda stensättningar, 1 halvcirkelformig sten sättnin...
Visa hela
Revideringen 1980: Grav- och boplatsområde inom en yta av ca 500x20-340 m (NÖ-SV) bestående av ca 75 fornlämningar. Dessautgöre s av 1 röse, ca 42 runda stensättningar, 1 halvcirkelformig sten sättning, 1 skeppsformig stensättning, 1 rektangulärstensättning (el husgrund), 4 husgrundsliknande stensättningar,2 resta stena r, 1 stensträng (gravhägnad?), 20 skärvstenshögar,2 terrassering ar samt anslutande markröjda ytor. Röset, belägeti SV:e delen, p å mindre avsats är 14 m diam och 0,75 m h.Stenarna är 0,4-0,6 m st samt enstaka intill 1 m st. Mittblock,toppigt 1,4x1,2 m st oc h 1,2 m h. Kantkedja 0,2-0,4 m h av0,5-1,2 m l stenar. I NÖ och SÖ kanten är en del av fyllningenbortplockad. Intill SV kanten ä r en täkt. Av de rundastensättningarna är en osäker anl i N dele n 15 m diam och0,3-0,4 m h. Övertorvad. Block i SÖ, 2x1 m st och 0,7 m h.Ställvis kantkedja 0,3-0,5 m h av 0,5-1 m l stenar. De övrigarunda stensättningarna är 2-11 m diam (i regel 2,5-6 m dia m)och 0,1-0,4 m h (i regel 0,15-0,3 m h). Övertorvad, flera med iytan enstaka till måttligt med stenar, 0,2-0,7 m st (i regel 0,2-0,4 m st). Några har även ett eller flera block i ytan ellerka nten, intill 1,8 m st och intill 0,9 m h, i ett par falltydligt skörbrända. Tre har i ytan synlig mittsten, 0,4-0,6 m stoch inti ll 0,15 m h. Fem har mittblock 1,1-1,5 m st och 0,3-0,5m h, i et t fall skörbrända. Ett femtiotal har helt, el oftast,ställvis sy nlig kantkedja 0,1-0,5 m h av 0,3-1,2 m l stenar. Cafyra har gro p i mitten, en är 3x2 m st och 0,4 m dj; de övrigaär 1,5-2 m dia m och intill 0,35 m dj. I en av de senare är nuen mittsten synli g 0,8x0,4 m st och 0,4 m h. En har en grop iNö delen, 1,3 m diam och 0,2 m dj; en annan har en grop 0,7 mdiam och 0,25 m dj. I ö vrigt har ytterligare några en smågropigyta. En av de större ste nsättningarna har S delen skadad avskyttevärn el dyl. I några fa ll är distinktionen mellanstensättning och skärvstenshög svår at t göra. Några undersöktaanläggn i N delen (se nedan) har visat s ig ha en fyllningbestående av material från en underliggande bop lats med inslagav skärvsten, ben och föremål. Den närmast halvci rkelformigastensättningen, belägen i S:e delen är 9x5 m st (Ö-V) och 0,2 mh. Övertorvad. Innanför den S kanten är tre block i ra d,1,1-1,4 m st och 0,4-0,7 m h. Kantkedja 0,15-0,3 m h av 0,4-0, 8m l stenar. Den närmast skeppsformiga stensättningen, belägen iden N hälften, är 9x3,5 m st (N-S) och 0,1-0,15 m h. Övertorvad.Ställvis kantkedja 0,1-0,3 m h av 0,25-0,6 m l stenar, ställvisbortbrutna. Smågropig yta. Den rektangulära stensättningen (elhu sgrund?), belägen i den centrala delen, är 14,5x7,5 m (Ö 30cgS-V 30cg N) och i marknivå. Ställvis synlig kantkedja 0,05-0,4 mh a v 0,3-1,3 m l stenar. I ÖSÖ delen av anl är enskärvstenshög, 4,5 m diam och 0,3 m h. (spisröse?). En av dehusgrundsliknande sten sättningarna är belägen i SÖ delen intilldet ovan beskrivna röse t, i N-NNÖ-sluttning. Denna är 16x6 m (N15cg Ö-S 15cg V). Begrän sas av en stensatt kant, 0,2-0,3 m hoch 1-1,5 m br av 0,3-0,5 m st stenar. Ställvis synlig som enskalmur 1,2 m br, av kantställd a stenar. Utmed den inre kantenär stenarna satta med en plan sid a in mot anläggningen. Ytaninnanför skalmuren är 13x2,8 m och i nivå med omgivande markyta.De tre övriga likartade anläggningarn a ligger tämligen välsamlade i den N delen av området. Den NV:e är 16x4-5 m (ÖNÖ-VSV)övertorvad. Begränsas av en skalmur 0,15-0, 3 m h, 1-2 m br av0,3-1 m l stenar. Innermått, 12x1,5 m. Intill mellersta delen avSSÖ långsidan är ett jordfast block 2x1,1 m st och 0,6 m h. DenVSV kortsidan är ngt schaktskadad av en grop, g rävd runt ettjordfast block. Belägen i svag NNV-sluttning. Den S V:eanläggningen är 15x5 m st (S 35cg Ö-N 35cg V). Övertorvad. Begränsas av en valliknande skalmur, 0,2-0,4 m h och ca 1,5 m brav 0,5-0,9 m l stenar. Innermått 11,5x2 m. I mitten är en grop3x1, 5 m st och 0,4 m dj. Den tredje anläggningen, längst i Ö,är unde rsökt och därefter restaurerad. Denna är 17,5x7,5 m (S5cg Ö-N 5c g V). Begränsad av en skalmur, 0,3-0,75 m h och ca2,5 m br, svag t sluttande utåt. Den inre kanten utgörs avkantställda stenar oc h block 0,5-2 m l (i regel 0,8-1,3 m l),med en slät sida vänd in åt. Den yttre kanten utgöres av mindrestenar 0,3-1,0 m l (i rege l 0,5-0,8 m l). I Ö kanten ett lågtblock, 2,7x0,6-1,9 m st. Den nu åter övertorvade fyllningenmellan stenarna består av större s tenar samt grusigt materialav samma typ som omgivande markytor. Den inre ytan är närmastrektangulär; utmed den yttre begränsning en är gavelhörnenrundade. Trolig öppning i SV hörnet, ca 0,9 m b r. Den inre ytantäcktes av ett 0,1-0,15 cm tj myllager och under detta enstenläggning av 0,05-0,2 m st stenar, varav en del hadekaraktären av flisor. Intill och N om den N kortsidan är en oregelbunden utbyggnad, 3x2,5 m st. I mitten en kantställd häll, 1 ml (S 5cg Ö-N 5cg V) och 0,3 m tj. Runt denna är stenar 0,3-0,9 mst, samt i Ö kanten ett jordfast block, 1,2 m st. Vidundersöknin gen påträffades en keramikskärva i öppningen i SVhörnet. Innanfö r skalmurarna gjordes i anslutning till den inrestenläggningen f ynd i den N delen: Keramik, en pilspets avflinta och utmed de in re skalmurarna lerklining. Utanförskalmurens yttre kant påträffa des enstaka keramik ochlerklining längs den S kortsidan. Längs m uren i V och framförallt i N påträffades rikligt med keramik. I N även rikligt medlerklining samt intill NV hörnet en eldslagnin gssten av flinta.I en nisch mellan två stenar hittades här även keramik efter påkärl tillsammans med tänder av nöt samt lerklini ng. Tänder avnöt och häst påträffades över hela undersökningsomr ådet, menfrämst utanför den N kortsidan. Den N:e delen av anlägg ningenär anlagd på ett och delvis i ett kulturlager, starkt kolblandat, vilket sammanhör med en likaledes undersöktskärvstenshög NÖ härom (se nedan!). Vid genomgrävning av"golvet" i N delen på träffades förutom keramik även tvåtegelfragment. Innanför öppnin gen i SV hörnet påträffades enundre stenläggning av 0,2-0,4 m st , flisiga stenar, med enliten, anslutande härd. Under den V mure n låg ett starktkolblandat kulturlager. Anläggningen vilar sålun da till stordel på ett (troligen obetydligt) äldre boplatslager, vilket i Nmöjligen i sina övre delar kan vara samtida eller ngt yngre änanläggningen. De ca 500 keramikskärvorna härrör från de n senaredelen av den yngre brå. Två knackstenar tillvaratogs äve n i Ndelen av anl. I den SV:e delen av området är de två resta stenarna på ett inbördes avstånd av 1,3 m (Ö 15cg N-V 15cg S).Den ena är 0,2 m h, 0,2 m br och 0,2 m tj. Den andra är 0,3 m h,0,2 5 m br och 0,15 m tj. I den SÖ:e delen, i Ö-sluttning Ö omröset, är en stensträng, enradig och enskiftad, 20 m l (SSÖ-NNV)av 0,6 -1,3 m st stenar och block. Troligen en gravhägnad. Avskärvstens högarna har två i N delen och en i Ö ett brätte. DenÖ är 9-10 m diam och 0,3-0,5 m h. Förhöjning i mitten, 5 m diamoch 0,3 m h. Brättet är 2,5-3 m br och 0,3 m h. Kantskoning0,15-0,4 m h av 0, 3-1 m l stenar. I mitten är en grop, 1 m diamoch 0,15 m dj. I VN V är en urschaktning, 3,5x,15 m st och 0,25m dj. Den N:e är 9 m diam och 0,6 m h. I ÖNÖ-Ö-SÖ är ett brätte,intill 2 m br och 0,2 m h. Ställvis synlig kantskoning 0,15-0,3m h av 0,4-0,7 m l ste nar. I mitten är en grop, 2 m diam och0,2 m dj. Ca 5 m ÖSÖ-SÖ om den undersökta husgrundsliknandestensättningen är den tredje, 1 6-18 m diam och intill 1,2 m h.Det förhöjda mittpartiet är 12-13 m diam och ca 0,8 m h. Omgesav ett brätte, 1-4 m br och 0,4 m h . Ställvis kantskoning0,2-0,3 m h av 0,3-0,4 m l stenar. I mitte n är en grop, 4 mdiam och 0,6 m dj. En skärvstenshög i centrala delen är 10x6 mst (NNÖ-SSV) och 0,5 m h. I mitten ett block, 2x1 ,7 m st och 1m h. Skärvsten i ytan. De övriga skärvstenshögarna är 5-12 mdiam (i regel 8-12 m diam) och 0,3-1,3 m h. En har enst akastenar i ytan intill 0,6 m st samt flera block, intill 2 m stoch 1 m h. Den minsta, i Ö delen, har enstaka stenar i ytan, 0,3-0,9 m st och i SSV ett block el en berghäll i ytan, 2,5x2,5 mst . En av de större har två block i NÖ, 1,2 m st och 0,6 m hresp 3 ,5x2,2 m st och 1,3 m st. Tre har delvis synliga block imitten. 1-4 m st och 0,6-1 m h. Fyra har helt el delvis synligkantskonin g, varav i tre 0,15-0,4 m h av 0,3-0,6 m l stenar. Ien av dessa tre ingår även ett block 0,7 m h och 1,3x1 m st. Denfjärde har s ynlig kantskoning i S delen 0,3-0,7 m h av 0,5-1,3m st stenar oc h block. Flera har en el flera gropar elurschaktningar i mitten el i ytan i övrigt 1-4 m diam och0,1-0,5 m dj. Ett par har ojämn el smågropig yta. Enstensättningsliknande anläggning har avplan ad yta. En av de tvåterrasseringarna är belägen i centrala delen , intill och NV omen skärvstenshög. Denna är oregelbunden el möj ligen triangulär,ca 9x9 m st och 0,1-0,4 m h. Ställvis kantskoni ng utmedterrasskant 0,1-0,5 m h av 0,4-1,2 m l stenar. Husgrundsterrass? Den andra, belägen i Ö delen, 1 m VSV om enskärvstenshö g, är ca 10x6 m st (ÖSÖ-VNV), delvis platåartad.Terrasskanter ut med SSV långsidan, VNV kortsidan samt V delenav den NNÖ långsida n, 0,2-0,5 m h. Ställvis kantskoning 0,3-0,7m h av 0,6-1,8 m st stenar och block. Vid provstick i V delen avden plana ytan framk om skärvsten, 0,05-0,13 m st.Husgrundsterrass el skärvstenshög? Större delen av området ärmarkröjt och har utgjort mer el mindre sammanhängandeboplatsytor. Flertalet av gravanläggningarna ligg er påboplatsytor och är troligen i stort samtida med skönstenshögarna och övriga boplatselement. Flera av de rundastensättningar na har en fyllning bestående av boplatsmaterial,skärvsten, sot-k ol, ben etc (se nedan under tidigareundersökningar). I några fal l är distinktionen mellanstensättningar och skärvstenshögar därf ör oklar. I centrala ochSv delen av området uppträder delar av e tt hålvägssystem, se nr379! Större delen av området är vårdat me d tallskog, ställvisgles. Skyltat. Tidigare nr 15, 22 och 23 ingår. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
